Sjukfrånvaro

Sjukfrånvaron 2016 motsvarade 6,95 %, vilket var en marginell ökning motsvarande 0,06 procentenheter i förhållande till 2015[1]. Ökningen av sjukfrånvaron mellan 2014 till 2015 var 0,61 procentenheter. Även om sjukfrånvaron fortfarande ökar i Malmö stad sedan 2011, har ökningstakten avtagit mellan 2015 till 2016. Kvinnors sjukfrånvaro 2016 var 7,71 %, en ökning med 0,06 procentenheter och mäns sjukfrånvaro var 4,49 %, en ökning med 0,11 procentenheter i jämförelse med 2015.

Sjukfrånvarovolymen 2016 (6,95 %) motsvarade 25,4 kalenderdagar i genomsnitt per medarbetare. Motsvarande uppgift för 2015 var 25,2 kalenderdagar, det vill säga en ökning med i genomsnitt 0,2 kalenderdagar per medarbetare. Motsvarande ökning för kvinnor var 0,3 kalenderdagar och för män 0,4 kalenderdagar.

Vid en jämförelse under den senaste tioårsperioden framgår att sjukfrånvaron har ökat sedan 2011 och att den 2016 ligger på ungefär samma nivåer som Malmö stad hade för tio år sedan. Detta följer trenden i offentliga organisationer.

Under 2016 ökade sjukfrånvaron något i samtliga intervall (avseende längd på sjukskrivning) med undantag för kvinnor i intervallet 15-90 dagar, samt för män i intervallet 91 dagar och längre.

Åldersgruppen 20-29 år har en större ökning av sjukfrånvaron än övriga ålderskategorier. Den totala sjukfrånvaron 2016 i ålderskategorin 20-29 år var 5,75 % vilket var en ökning med 0,85 procentenheter jämfört med 2015.

I likhet med riket i övrigt var sjukfrånvaron i Malmö stad högre för kvinnor än för män. Sjukfrånvaron för kvinnor ökade i samtliga åldersintervall förutom 40-49 år. Sjukfrånvaron för män ökade i samtliga åldersintervall med undantag för 60-69 år. Förutom i åldersintervallet 20-29 år så var ökningen av sjukfrånvaron i åldersintervallen marginell.

Sjukfrånvaron varierade mellan förvaltningarna. Den högsta sjukfrånvaron hade förskoleförvaltningen, stadsområdesförvaltningarna, serviceförvaltningen och sociala resursförvaltningen. Av förvaltningarna nämnda ovan så har stadsområdesförvaltningarna Väster, Söder och Norr minskat sin sjukfrånvaro i jämförelse med 2015.

[1] Sjukfrånvaro anges i volym, antal sjukdagar (kalenderdagar) dividerat med antalet anställningsdagar under perioden, multiplicerat med 100.