Hållbar konsumtion och livsstil

Stilmedveten_SannaDolck_1000x500

Det ska vara enkelt för malmöborna att göra hållbara och giftfria val. Konsumtion och produktion ska vara resurssnålare, smartare och mer inriktad på kvalitet.

gul_uppat_75Målet ser delvis ut att kunna uppnås då de miljöcertifierade företagen blir fler i Malmö, möjligheterna att sortera ut matavfall ökar, matsvinnet minskar och fler människor går och cyklar i Malmö. Det behövs dock information inom fler områden som visar om det är enkelt att göra hållbara och giftfria val samt även om konsumtion och produktion blir resurssnålare, smartare och mer kvalitetsinriktad. Delområdets totala trend bedöms som positiv då den övervägande delen av nyckeltalen såsom miljöcertifierade verksamheter, miljödiplomerade skolor, matavfall, matsvinn och färdsätt visar på positiva trender.

Antalet miljöcertifierade företag i Malmö har ökat kontinuerligt sedan år 1992 och är nu fler än 300 stycken. Andelen skolor och förskolor som har certifieringen Grön Flagg minskade lite under år 2016 och uppgår nu till nästan 24 procent i Malmö. Försäljning av ekologisk mjölk i Malmö ökade lite under det senaste året och andelen ekologisk mjölk uppgick år 2015 till drygt 21 procent av total mängd såld mjölk från Skånemejerier. Införandet av obligatorisk insamling av matavfall har fortsatt i olika delar av Malmö och andelen insamlat matavfall uppgick till 40 procent av allt matavfall år 2015. Matsvinnet eller den andel mat som slängs i onödan har enligt fyra års analyser minskat i Malmö men uppgår ändå år 2015 till nästan 27 procent av rest- och matavfallet.

När det gäller total körsträcka för Malmös bilister har den under år 2012-2015 legat på samma nivå, strax över 460 mil per person, som den gjorde år 1999 efter att år 2008 haft en toppnotering på 581 mil per person. Bilinnehavet i Malmö har varierat alltsedan år 1974 men uppvisar totalt sett en ökning jämfört med utgångsåret då det fanns knappt 310 bilar per 1000 invånare medan det år 2015 fanns nästan 360. Miljöbilsinnehavet har ökat de senaste sju åren i Malmö och uppgår år 2015 till 18 respektive 3 procent av det totala bilinnehavet i Malmö, beroende på om det gäller den gamla eller nya definitionen.

Andelen bilresor till arbete eller skola har minskat från 43 procent år 2003 till 31 procent år 2013 enligt Malmö stads resvaneundersökning som görs vart femte år. Däremot ökade andelen kollektivtrafikresor till samma mål och under samma period från 12 procent till 21 procent. Cykeltrafikutvecklingen har i centrala Malmö ökat i princip varje år sedan år 2003 och hade år 2014 ökat med 50 procent medan befolkningen under samma period ökat med knappt 20 procent.

Olika samarbeten pågår mellan Malmö stad och privat samt ideell sektor kring hållbar konsumtion av både varor och tjänster. Under år 2016 påbörjades arbete inom Malmö stad och Sysav, med industriell sortering av textilier för att utveckla insamling och omhändertagande av kläder som inte är lämpade för återanvändning men där textilfibern kan tas tillvara. En kvartersnära återbrukscentral drevs under år 2016 i Lindängen och formerna för detta arbete ses nu över.

I exploateringsprocessen kan byggherren få möjlighet att anordna färre parkeringsplatser på tomten mot att erbjuda cykel- eller bilpoolslösningar till de boende eller verksamheterna. I maj 2016 invigdes Malmös hyrcykelsystem med 50 stationer och 500 cyklar som år 2019 ska vara fullt utbyggt och dubbelt så stort. Olika verksamheter drivs också med hjälp av arbetsmarknadsinsatser såsom restaurering av möbler som sedan går till försäljning eller återbruk av möbler internt inom den kommunala organisationen.

Under år 2016 var det tio år sedan Malmö, som första stad i Sverige, certifierades som en Fairtrade City. För att vara en Fairtrade City måste ett antal kriterier vara uppfyllda såsom att andelen Fairtrade-märkta produkter i kommunens verksamheter ökar, att utbudet av Fairtrade-produkter i butiker, på kaféer och restauranger ständigt ökar och att fler Malmöbor känner till vad rättvis handel är och vad det innebär.

Vilka insatser behövs?

Genom att vara ett föredöme och aktivt stödja aktiviteter som främjar hållbar konsumtion kan Malmö stad hjälpa till att lyfta fram de hållbara alternativen när det gäller både varor och tjänster. Fler aktörer, inom offentlig, privat och ideell sektor, behöver engagera sig och inleda samarbeten för att tillsammans utveckla forum för byten, utlåning och återanvändning så Malmöborna lättare kan göra hållbara och klimatsmarta val i vardagen och därigenom göra sitt beteende mer hållbart. Nya affärsmodeller med fokus på tjänster, såsom reparationer eller utlåning, istället för varor måste på olika sätt stöttas för att öka möjligheterna för en mer hållbar konsumtion.

Inom den kommunala organisationen är förmedlingstjänsten Malvin, som underlättar återanvändning av möbler, böcker, hjälpmedel och annan utrustning, ett viktigt exempel. Malvin har varit ett lyckat pilotprojekt men behöver nu både en långsiktig finansiering och en utvecklad verksamhet för att kunna bli en permanent verksamhet inom Malmö stad. Det är därför viktigt att den kommunala organisationen utarbetar modeller för att driva denna typ av verksamheter vilka ger positiva effekter för Malmöborna, inom alla tre hållbarhetsaspekterna, såsom att kommunala medel sparas, miljöpåverkan minskas och arbetstillfällen skapas.

Det behövs stora beteendeförändringar på transportområdet för att minska trafikens påverkan på Malmöbornas livsmiljö avseende framför allt luft, buller och ytanspråk. Kollektivtrafikens kapacitet måste ytterligare ökas samtidigt som fler kvalitetshöjande insatser måste göras för både fotgängare och cyklister i Malmö så de miljövänliga transportmedlen blir både mer attraktiva men även mer lättillgängliga i staden. Malmö stads arbete med att skapa beteendeförändringar när det gäller människors resvanor är viktigt att driva vidare så att den stora omställning som krävs på transportområdet för att åstadkomma ett hållbart resande, kan ske. Kommunikation och dialog behövs med både de som bor och de som verkar i Malmö så förändringar kan ske när det gäller både lokala och regionala resenärers vanor.

Teckenförklaring