De gröna och blå kvaliteterna ska utvecklas

Foto: Linnea Svensson Arbab

Malmös parker, grönområden och vattenmiljöer ska utökas, värnas och ha höga rekreativa och biologiska kvaliteter. Stadsmiljön kompletteras med ytterligare grönska och vatten i form av exempelvis vegetationsklädda tak och väggar och öppen dagvattenhantering.

gul_oforandrad_75Målet ser ut att delvis kunna uppnås då de biologiska värdena uppvisar svagt positiva trender även om arealen grönyta i Malmö verkat minska. Mer lokal information avseende omfattning och kvalitet på grönområden och vattenmiljöer samt hur ytterligare grönska och vatten tillförs stadsmiljön behövs. Delområdets totala trend bedöms som varken positiv eller negativ då nyckeltalen för grönyta och träd visar på negativa trender medan fladdermöss, skrubbskädda, ålgräs samt lavar och mossor visar på svagt positiva trender.

Närheten till grönområden har ökat medan både den totala arealen grönyta och per invånare har minskat. Dock skall detta tolkas lite med försiktighet då de senaste uppgifterna är framtagna med en förfinad metod och därför inte helt jämförbara med tidigare statistik. Antalet jätteträd halverades mellan år 2001 och 2009 på grund av att många almar försvann under denna tid. Uppgifter om stora träd saknas tyvärr för senare år. Antalet fladdermusarter har minskat något mellan år 2008 och 2016, dock har två arter tillkommit som tidigare inte hittats vid inventeringarna kring år 2000. Däremot påträffades avsevärt fler skyddsvärda lavar och mossor vid de senaste inventeringarna år 2012 och 2015. Ålgräsets djuputbredning har totalt sett ökat sedan början på 2000-talet vilket tyder på att ljusklimatet i vattnet har förbättrats. Skrubbskäddornas medelvikt har varierat lite under åren och fiskarnas fysiologiska kondition har varit relativt stabil.

Arbetet med att ta fram mål för ekosystemtjänster i Malmö håller på att konkretiseras i Plan för Malmös gröna och blå miljöer. Strategier och riktlinjer utarbetas liksom indikatorer för uppföljning och planen för-väntas bli antagen under hösten 2017. En första ekosystemtjänstkartering i samband med framtagande av en detaljplan har genomförts och det pågår dialog med byggherrar och konsulter. Det finns ett stort behov av att sprida kunskap och förståelse för behovet av ekosystemtjänster, dess nyttor och mångfunktionaltet såväl internt inom Malmö stad som externt. Inom ramen för MEST-projektet (Malmöekosystemtjänster) utreds var såväl barriärer som hävstångspunkter finns för möjligheten att integrera ekosystemtjänster i en hållbar stadsutveckling.

Undersökningar av olika skötsel- och anläggningsmetoder för gräsmarker, framförallt i trafikmiljöer, har också pågått under året. Utvärdering kommer att ske under kommande år för att se vilka metoder som ger störst nytta för den biologiska mångfalden och samtidigt har låg driftskostnad. Under år 2016 slutfördes MKB:s byggande av Greenhouse i Augustenborg som innehåller många innovativa lösningar inom bland annat energi och miljöteknik. Huset är specialbyggt för odling med specialutrustade odlingsbalkonger eller terrasser, möjlighet för vinterförvaring av växter på våning 14, gemensam takterrass med odlingslotter på mer är 200 kvadratmeter och ett kupolformat växthus. Under husets första tre år studeras hur boendelösningarna påverkar invånarnas beteende samt hur dagsljusinsläppet påverkats av miljöklassificeringarna.

Vilka insatser behövs?

Arbetet med Plan för Malmös gröna och blå miljöer är viktigt att prioritera så att en grund skapas inom kommunen för att i större omfattning kunna utveckla flera gröna och blå kvaliteter än de biologiska och rekreativa, bland annat klimatanpassning och bullerdämpning. Det är också viktigt att ekosystemtjänsterna ges hög prioritet vid den pågående aktualiseringen av översiktsplanen. För att ge större tyngd åt gröna och blå kvaliteter vid avvägning mellan olika intressen vid planering, genomförande och drift av stadsmiljön, behöver nyttan och värdet av ekosystemtjänster kartläggas och göras allmänt kända. Strategier måste utvecklas så att kvaliteten kan värnas och även höjas på befintliga gröna områden i staden då den förtätas.

Det är för närvarande ett högt exploateringstryck på att bygga nya bostäder, förskolor och skolor i Malmö och förlusten av grönytor vid byggnation måste hanteras genom att tillämpa balanseringsprincipen, vilket bland annat innebär att förlorade värden behöver kompenseras. De parker och naturområden som ingår i Naturvårdsplanen måste också fredas från exploatering så inte ytterligare värdefulla miljöer försvinner i Malmö. Metoder för att mäta gröna och blå kvaliteter behöver också utvecklas såsom exempelvis en grönytefaktor för allmän platsmark som även innefattar ekosystemtjänster. Undersökning av olika metoder för drift och underhåll av gröna områden behöver genomföras så de metoder som både medför lägre kostnader och gynnar ekosystemtjänster kan användas inom kommunen. Malmö stad kan också stötta Malmöbornas stora intresse för odling på flera sätt, till exempel genom olika typer av upplåtelseformer av mark för både privat och kommersiell odling inom staden. På så vis skapas förutsättningar för en grönare och mer hållbar stad där den biologiska mångfalden i stadsmiljön kan stärkas.

Teckenförklaring