Varför är delaktighet viktigt för hållbar utveckling?

bildbankMK3_1467__Fredrik_Johansson_elvanfoto_se_pr_bbb3e105fe97056e4881d9debeefa128__70007

FN:s Agenda 2030, som lanserades 2015, lägger stor vikt vid betydelsen av delaktighet och inflytande för att uppnå FN:s 17 globala mål för hållbar utveckling [1]. För att nå målen krävs det att alla invånare ifrågasätter levnadsvanor, arbete, produktion och konsumtion, men också hur offentliga förvaltningar organiseras och styrs. Detta förutsätter “ett lyhört, inkluderande, deltagandebaserat och representativt beslutsfattande på alla nivåer” (FN, 2016). Forskning inom olika områden visar att delaktighet är en viktig och ibland avgörande faktor för hållbar utveckling.

Folkhälsa

Delaktighet och inflytande i samhället är en av de mest grundläggande förutsättningarna för en god folkhälsa och det finns samband mellan flera olika aspekter av hälsa och delaktighet. När individer och grupper upplever att de inte har möjlighet att påverka sina egna livsvillkor eller samhällsutvecklingen känner de i mindre utsträckning tillit till sin omgivning och en känsla av maktlöshet och utanförskap uppstår. Dessa faktorer bidrar i sin tur till negativa hälsoutfall (Malmö stad, 2013).

Grupper med lågt valdeltagande har till exempel en lägre självskattad hälsa [2] än dem med högre valdeltagande. Det finns också ett samband mellan socialt och kulturellt deltagande och fysisk hälsa. De som har ett lågt socialt deltagande [3] rapporterar i högre grad ohälsosamma levnadsvanor, lågt emotionellt stöd [4] och låg grad av trygghet. Att ha tillit till andra tycks minska människors stress, vilket i sin tur har en positiv inverkan på hälsan. Den som känner tillit till andra deltar också i högre utsträckning i sociala nätverk och aktiviteter, vilket ytterligare bidrar till en god hälsa (Folkhälsomyndigheten, 2011).

När individer upplever att de har möjlighet att påverka sina livsvillkor eller samhällsutvecklingen och har tillräckligt med kunskap för att vara med och förändra uppstår något som kallas för handlingskompetens. Tre faktorer påverkar vår handlingskompetens: kunskap, motivation och möjligheter (Världsnaturfonden, 2009).

Mötesplats social innovation (MSI)
Mötesplats Social Innovation (MSI) är en samlande nationell kunskapsnod för social innovation och samhällsentreprenörskap. Tillsammans med akademi, näringsliv och offentliga och ideella aktörer är syftet att bygga kapacitet för innovation som möter olika samhällsutmaningar. MSIs främsta uppgift är att aktivt följa vad som händer inom området och se till att kunskap och erfarenheter utvecklas, delas och kommer till användning. De fyra områden som MSI fokuserar på idag är Samverkansmodeller, forskning och utbildning, finansiering och effektmätning och affär- och samhällsnytta. Läs mer på: www.socialinnovation.se

Diskriminering

Diskriminering minskar möjligheten till delaktighet och inflytande i samhället. Rapporter från flera svenska myndigheter visar att det finns belägg för att hälsan påverkas negativt hos individer och grupper som diskrimineras. Individer som utsatts för diskriminering eller kränkningar har ofta sämre självskattad hälsa, såväl fysiskt som psykiskt (Malmö stad, 2014 a). Forskningen visar på tydliga samband mellan etnisk diskriminering och högt blodtryck, låg födelsevikt, depressioner och psykoser samt sjukdomar i andningsorganen. Det saknas fortfarande kunskap kring hälsoeffekterna av diskriminering utifrån flera av diskrimineringsgrunderna [5]. Det är dock rimligt att anta att mekanismerna kopplade till hälsa är de samma oavsett diskrimineringsgrund (Malmö stad, 2014 a).

Klimat och miljö

I december 2015 skrev nästan alla världens länder under Parisavtalet [6] som ska begränsa utsläppen av växthusgaser för att säkerställa att livsvillkoren för framtida generationer blir rimliga. För att åstadkomma detta krävs en omställning av hela den globala ekonomin och ändrade levnadsmönster. Det finns ingen färdig lösning utan omställningen bygger på en process där dialog och vilja att förändra är avgörande. Det finns flera utmaningar kopplat till klimatet, och i många fall är det beteendemönster som behöver förändras. Detta kräver både lärande och delaktighet (FN, 2016).

När det gäller exempelvis hållbart resande är dialog med Malmöborna viktigt för att förändra beteenden. Hållbart resande leder till minskade koldioxidutsläpp, samtidigt som Malmöbornas exponering för buller och kvävedioxid minskar. I Malmö stads fördjupade resvaneundersökning ses en tydlig minskning av bilresorna till arbete och skola mellan år 2003 och 2013. Kollektivtrafikresorna har under samma period ökat från 12 procent till 21 procent. Resor med cykel har ökat med nästan 50 procent i centrala Malmö sedan år 2003 medan befolkningen under samma period ökat med knappt 20 procent. I Malmö stads miljöredovisning 2016 framgår det att det är viktigt, och kostnadseffektivt, att Malmö stad fortsätter påverka både lokala och regionala resenärer till ett mer miljövänligt beteende genom dialog och kommunikation med individer och näringsliv (Malmö stad, 2017 b).

I en rad projekt som rör hållbar stadsutveckling har det visat sig att det behövs mötesplatser där kunskap kan tillvaratas och spridas, men där nya kunskaper också kan skapas. Flera av kommunens verksamheter har en viktig roll, inte minst de pedagogiska verksamheterna. Läroplanen för grundskolan är tydlig med att skolan har en skyldighet att ge eleverna verktyg för att kunna förstå hur miljö, ekonomi, hälsa och rättvisa hänger ihop (Skolverket, 2016 b).

Urban X
Urban X är en satsning inom Öresundsklassrummet som har tagit fram en guide för hur man på bästa sätt kan involvera barn och unga i stadsplanering. I projektet bidrog elever från två skolor i Malmö till planeringen av områdena Sege park och Västra Hamnen. Guiden ger pedagoger och stadsplanerare exempel på metoder som kan användas för att involvera barn och unga i stadsplaneringen. Några viktiga lärdomar från projektet är bland annat att det är viktigt att involvera barn och unga tidigt i planeringsprocesser, koppla arbetet till läroplanen och vara tydlig med vad eleverna har för möjlighet att påverka. Läs mer på: www.malmo.se/Bo-bygga–miljo/Miljoarbete-i-Malmo/Malmo-stads-miljoarbete/Larande-for-hallbar-utveckling.html

Upplevd delaktighet och ansvar för den lokala miljön skapas i en tidig ålder. Förskolan har stora möjligheter att grundlägga barns intresse för hållbar utveckling eftersom det finns ett fokus på verklighetsnära frågor (Regeringen, 2010). Forskning visar att barn kan bli mer aktiva deltagare om lärandet utgår från deras intressen och frågor (Engdahl m fl, 2012). Lärandet ska leda till handlingskompetens och vilja att ta ställning och agera. I läroplanen för förskolan framgår exempelvis att förskolan ska medverka till att barnen förstår sin delaktighet i naturens kretslopp samt hur vardagsliv och arbete kan utformas så att det bidrar till en bättre miljö både i nutid och i framtid (Skolverket, 2016 a).

Lärande för hållbar utveckling
Metoden lärande för hållbar utveckling karakteriseras av

  • demokratiska arbetssätt
  • kritiska förhållningssätt
  • ämnesövergripande samarbeten
  • mångfald av pedagogiska metoder
  • delaktighet och inflytande från eleverna

Sedan 2008 har Malmö stad genomfört en särskild satsning för lärande för hållbar utveckling. Exempelvis har det på Malmö Museer skapats en regional och lokal mötesplats för frågor om lärande för hållbar utveckling. Läs mer på: www.malmo.se/Bo-bygga–miljo/Miljoarbete-i-Malmo/Malmo-stads-miljoarbete/Larande-for-hallbar-utveckling.html

Delaktighet i fysisk planering

Vad gäller fysisk planering har forskning visat på tydliga samband mellan delaktighet och kvalité i beslut som handlar om miljö. En studie av amerikanska National Academy of Sciences visar till exempel att allmänhetens deltagande i beslutsprocesser, när det sker på rätt sätt, förbättrar kvalitén på federala myndigheters beslut som rör miljöfrågor. Vad som är ”rätt sätt” varierar beroende på vilken process det gäller, och i studien lyfts olika exempel. Tre viktiga övergripande förutsättningar är ledarskap, processens organisering, samt hur forskning integreras i processen. Vad gäller planering och organisering visar studien att det är särskilt viktigt med:

  • Tydlighet i syfte och omfattning (vad deltagarna har möjlighet att påverka samt om det handlar om dialog, inflytande eller medskapande);
  • resurser i form av både bemanning och tid i relation till omfattning;
  • vilja att ständigt utvärdera och lära;
  • medskapande i problemformulering och processdesign; och
  • transparens och tillit i kommunikationen med deltagarna.

Väl utformade processer för att öka (faktisk) delaktighet och inflytande leder även till ökad legitimitet för förändringarna hos allmänheten. Detta ökar i sin tur möjligheten till en effektiv implementering (Dietz, S 2008).

Jämställdhet inom politik och offentlig förvaltning

Ett av regeringens jämställdhetspolitiska mål är nära relaterat till delaktighet eftersom det handlar om makt och inflytande: ”En jämn fördelning av makt och inflytande. Kvinnor och män ska ha samma rätt och möjlighet att vara aktiva medborgare och att forma villkoren för beslutsfattandet.”

I den senaste jämställdhetsutredningen beskrivs utvecklingen mot jämställdhet under de senaste tio åren. Inom politiken har könsfördelningen blivit jämnare. Sveriges regering och riksdag har sedan mitten av 90-talet bestått av ungefär lika många kvinnor som män, även om antalet kvinnor i riksdagen minskat efter de senaste två valen. Inom kommunerna är könsfördelningen i genomsnitt jämn, men det finns stora skillnader mellan kommunerna. På centrala maktpositioner inom politik och offentlig förvaltning kvarstår däremot stora skillnader mellan könen. Det finns även liknande mönster inom övriga områden (till exempel näringsliv och kultur- och media) – att andelen kvinnor ökar men att män dominerar på de högsta chefsposterna. Läs mer på: www.regeringen.se/regeringens-politik/jamstalldhet/

[1] Läs mer på: www.globalamalen.se
[2] Självskattad hälsa är ett subjektivt mått av generell hälsa och bygger på individens egen uppfattning av sin egen hälsa. Ofta utifrån frågor som ”Hur mår du rent allmänt?” eller ”Hur frisk tycker du att du är?”
[3] Socialt deltagande omfattar exempelvis fritidsaktiviteter, föreningsmöten och sociala nätverk.
[4] Emotionellt stöd innebär att ha någon närstående som kan ge personligt stöd och som man kan tala ut med om livets stress och problem. Svagt emotionellt stöd innebär avsaknad av sådant personligt stöd.
[5] Diskrimineringsgrunderna i Sverige är kön, könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder.
[6] I avtalet förbinder sig i stort sätt alla världens länder att hålla temperaturökningen under två grader (jämfört med förindustriell tid).