Trend: Digitalisering

Bäckagårdsskolan

World Economic Forums Global Information Technology Report 2014 visar att Sverige tillhör de länder där digitaliseringen och användandet av IT har kommit längst (World Economic Forum, 2014). I Sverige använder över 90 procent av den vuxna befolkningen regelbundet IT-tjänster. Enligt en rapport från regeringskansliet som belyser strategiska trender i ett globalt perspektiv, anses digitaliseringen vara den enskilt starkaste förändringsfaktorn i samhället fram till år 2025 (Regeringen, 2014). Samtidigt visar en sammanställning av EU-kommissionen att Sverige jämfört med i fjol halkar ned från första till tredje plats vad gäller hur väl internet och digitala tjänster är utbyggda. Sverige hamnar i klustret av högpresterande länder där utvecklingen börjar sakta in (EU-kommissionen, 2016).

Strategi för IT-politiken och avsiktsförklaring med SKL
Regeringen har beslutat om en strategi för IT-politiken. Målet är att Sverige ska vara bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter. I regeringens avsiktsförklaring med SKL framgår att digitala tjänster ska vara förstahandsval i den offentliga sektorns kontakter med medborgare, organisationer och företag, så långt det är möjligt och där det är relevant. Syftet med avsiktsförklaringen med SKL är att samverka för att skapa en offentlig e-förvaltning som möter upp mot medborgares, organisationers och företags förväntningar i ett mer digitaliserat samhälle (Regeringen, 2015).

Digitalisering används oftast i två olika betydelser. Dels informationsdigitalisering som innebär att analog [1] information görs om till digital form och dels samhällelig digitalisering som innebär att individer och organisationer kan kommunicera och utbyta information med andra individer, organisationer och sin omgivning på helt nya sätt genom IT-baserade lösningar (Malmö stad, 2016 j). Digitaliseringskommissionen [2] beskriver att digitaliseringen påverkar hur vi gör saker, hur vi hittar lösningar och hur vi kommunicerar. Den leder till nya sätt att göra affärer på och bidrar till att fysiska varor i högre utsträckning blir digitala tjänster. Vissa yrken försvinner och andra tillkommer men arbetsmarknaden påverkas också i sin helhet eftersom de flesta sektorer berörs av digitaliseringen. Digitaliseringen och användningen av ny teknik förändrar därför förutsättningarna för företag, offentlig sektor och arbetsliv och utbildning, men också för tillit och social sammanhållning i samhället (Digitaliseringskommissionen, 2016).

Digitalisering och mediekonsumtion

För medborgarna bidrar digitaliseringen till större möjligheter för kommunikation, engagemang och politiskt inflytande eftersom ett större medieutbud och fler kommunikationskanaler gör att fler invånare kan hitta något som väcker intresse (Statens offentliga utredningar, 2015 b). För Malmöborna kan det bidra till en ökad delaktighet för fler och därmed en utjämnande faktor mellan olika grupper i staden. Det finns samtidigt de som har ett intresse av att söka information och de som inte har det, och skillnader mellan de som har en förmåga att ta del av och förstå information och de som har det i lägre utsträckning. Stora socioekonomiska skillnader bland Malmöborna tillsammans med olika grad av motivation att söka information kan därför bidra till ökade kunskapsklyftor. När utbudet av medier blir större bidrar det också till ett större antal olika uppfattningar av samhället och större skillnader i värderingar och attityder än när tillgången på medier är mer begränsad. Kunskapsklyftor och en mer olikartad bild av samhället riskerar att ge sämre förutsättningar för social sammanhållning, tillit och delaktighet (Statens offentliga utredningar, 2015 b).

Digitalisering, politik och socialt deltagande

I takt med stora samhällsförändringar så som urbanisering och globalisering får städer, regioner och gränsöverskridande nätverk allt större betydelse. Idag engagerar sig invånare generellt sett också mer och mer i sakfrågor än i ett parti eller traditionella föreningar och engagemanget är mer kortvarigt och informellt. Digitaliseringen kan bidra till detta, särskilt bland den yngre befolkningen (Digitaliseringskommissionen, 2016; Regeringen, 2012).

Digitaliseringen ger samtidigt invånaren större valmöjligheter och bidrar till att det finns förutsättningar att engagera sig i mer spontana nätverk. Sociala medier var till exempel ett viktigt verktyg under hösten 2015 när många organisationer och Malmöbor slöt upp i arbetet med flyktingmottagandet i Malmö. Nya digitala verktyg kan dessutom, om de används rätt, bidra till att stärka medborgarnas delaktighet i olika demokratiska processer. För att teknikutvecklingen ska vara ett stöd för demokratin behöver beslutsfattare, myndigheter och organisationer anpassa sig till och dra nytta av de digitala förutsättningar som finns. Det behöver också finnas tillgång till, tillräcklig kunskap om och förmåga att hantera och ta del av internet och sociala medier hos alla invånare (Digitaliseringskommissionen, 2016; Statens offentliga utredningar, 2016). Annars är risken att de grupper som redan har rätt förutsättningar får en ännu starkare röst. Uppskattningsvis lever idag var tionde invånare i Sverige i ett digitalt utanförskap [3], vilket har ett tydligt samband med ålder, utbildning och inkomst (Svenska stadsnätsföreningen, 2016).

Digitalisering och arbetsmarknad

Att ha ett arbete är en av de viktigaste förutsättningarna för att vara delaktig i samhället. Det innebär inte automatiskt att man känner sig delaktig, men när den faktiska delaktigheten försvagas, till exempel genom att bli arbetslös, så försämras också förutsättningarna för att känna sig delaktig. Om skillnaderna i faktisk delaktighet blir för stora mellan olika grupper i samhället så blir det svårare att nå en gemensam känsla av delaktighet och den sociala sammanhållningen i samhället försvagas (Malmö stad, 2013).

Digitaliseringen anses vara skill-biased, vilket innebär att den gynnar högutbildade mer än lågutbildade. De nya arbetstillfällena som skapas i och med digitaliseringen kommer framförallt dem med högre utbildning tillgodo. En anledning kan vara att de stora förändringarna i första hand sker i sektorer där utbildningsnivån redan är relativt hög, en annan att högtutbildade generellt sett har en större vana vid IT och därför har lättare för att navigera i det nya. Arbeten som kräver medelhög utbildning och har rutinartade uppgifter bedöms vara de som i snabbast takt ersätts av automatisering och robotisering. Detta skapar i sin tur konkurrens om låglönejobben eftersom de som arbetat i mellanskiktet söker sig till låglönejobben i större utsträckning och skillnaderna ökar mellan grupper med olika utbildningsnivå (Malmö stad, 2013; Statens offentliga utredningar, 2015 b).

När arbeten med lägre formella utbildningskrav som kan fungera som inträde till arbetsmarknaden riskerar att försvinna drabbar det främst personer med låg utbildning och kort arbetslivserfarenhet. Framför allt kan det komma att påverka anställningsbarheten av yngre personer och utrikesfödda (Svenska stadsnätsföreningen, 2016). Arbetsvärderingen av yrken i Malmö stad visar att det finns ett krav på eftergymnasial utbildning i yrken som omfattar 50 procent av medarbetarna.

I Malmö är arbetslösheten fortfarande hög trots att det finns många arbeten att söka. En anledning är att Malmöborna inte i tillräckligt stor utsträckning kan matchas med de arbeten som skapas. Denna utmaning kan komma att förstärkas med en trend som i stort gynnar högutbildade mer än lågutbildade.

Digitaliseringen sker rekordsnabbt och kommer att ställa nya krav på utbildningssystemen och på formerna för fortbildning inom offentlig sektor (Digitaliseringskommissionen, 2016). Digitalisering och kompetens handlar om det mer omedelbara kring vår förmåga att hantera olika system i vårt arbete – program, verktyg och digitala blanketter. Det handlar också om förändrade arbetssätt, till exempel trygghetskameror i hemmet med syftet att vårdtagare ska slippa att bli störda nattetid av hembesök. Detta får konsekvenser för vilka kompetenser Malmö stad som arbetsgivare kommer att behöva. Utifrån det arbete som gjorts inom ramen för Det digitala Malmö – program för Malmö stads digitalisering 2017-2022 [4] (Malmö stad, 2016 j), har det framkommit att bland annat förändringsledning och olika specialistkompetenser sannolikt kommer att vara viktiga komptenser framöver.

Digitalisering, service och kommunikation

Digitaliseringen ställer nya krav på den offentliga sektorns kärnverksamheter och dess personal i form av nya arbetssätt, information, transparens och interaktion. En allt större andel äldre i befolkningen förutsätter till exempel digitala omsorgstjänster för att kunna ge framtidens äldre samma kvalitet på omsorgen som dagens äldre (Statens offentliga utredningar, 2015 b).

Digitaliseringen ger stora möjligheter till effektiviseringar och högre kvalitet för invånaren i tjänster som erbjuds av den offentliga sektorn. I debatten kring digitaliseringstrenden understryks att individen kommer att stå i centrum mer än tidigare. Tjänster kommer i större utsträckning att utvecklas tillsammans av verksamheten och medborgarna som berörs men också i samverkan mellan näringsliv, offentlig verksamhet, forskning och civilsamhälle. Olika myndigheter har till exempel på senare år utvecklat olika e-systemtjänster för att öka tillgängligheten för medborgarna. Detta har ofta skett utifrån de enskilda myndigheternas arbete, men ett utvecklingsarbete pågår på nationell nivå kring möjligheterna att i större utsträckning samordna de olika aktörernas e-tjänster för att underlätta för invånarna (Statens offentliga utredningar, 2015 b).

Införandet av Malmö stads Mina sidor för ekonomiskt bistånd bör leda till både en förbättrad service och att personal kan ägna mer tid åt brukaren. Socialsekreterare lägger mycket tid på att per telefon svara på enkla frågor om när ekonomiskt bistånd kommer att betalas ut och hur mycket. Om denna information kan förmedlas digitalt kommer socialsekreterarna kunna lägga mer tid på att träffa brukare.

Digitaliseringen innebär dock inte nödvändigtvis färre eller kortare möten mellan brukare och till exempel socialtjänsten eller skolan. Handlingsplan för eHälsa inom socialtjänsten i Malmö stad 2014-2018 har som syfte att med hjälp av ändamålsenliga IT-stöd ge alla brukare god och säker vård och bra service. Planen är tydlig med att socialtjänstens personal ska kunna ägna mer tid åt brukaren och anpassa vården till varje individs behov. Det mänskliga mötet kan inte mäta sig mot ett digitalt, särskilt inte gällande marginaliserade grupper.

För att kunna ta del av olika digitala tjänster förutsätts en förmåga att ta del av information och tillgång till rätt verktyg. Det digitala utanförskapet [5] har ett tydligt samband med ålder, utbildning och inkomst. Det finns också ett samband mellan digitalt utanförskap och låg grad av egenmakt. Det drabbar särskilt människor som saknar egen försörjning och de som av åldersskäl inte har fått, eller har förlorat, förmågan att använda digitala verktyg och tjänster. Samtidigt är det de som lever i ett digitalt utanförskap som i högre grad än genomsnittsinvånaren behöver samhällsfinansierade tjänster.

För Malmö kan det digitala utanförskapet bli en utmaning i takt med en växande befolkning och fler inflyttade från andra länder. Ett digitalt utanförskap riskerar att öka marginaliseringen av redan utsatta personer på flera olika arenor så som arbetsmarknad, hälso- och sjukvård och utbildning (Svenska stadsnätsföreningen, 2016).

[1] Analog kan ses som information och processer som inte är digitala. Det kan till exempel vara information i ärenden som finns på papper (till exempel journaler), olika typer av media som inte finns digitalt (ritningar, bilder etc) eller processer som har lite eller inget digitalt stöd. Det vanliga när man digitaliserar information är att man identifierar, strukturerar, beskriver, och gör den sökbar. När journaler digitaliseras så innebär det till exempel att den information som journalen består av letas fram och beskrivs på ett strukturerat sätt samt att den görs sökbar digitalt.
[2] www.digitaliseringskommissionen.se
[3] Det saknas exakta definitioner av digitalt utanförskap, men i Wikipedia beskrivs digital klyfta som avståndet mellan dem som nyttjar och tar till sig ny teknik och dem som inte har tillgång till eller kunnande att nyttja ny digital teknik. Framförallt handlar det om tillgång till internet, men även exempelvis till digital-TV, mobiltelefoner och datorspel.
[4] Det digitala Malmö – program för Malmö stads digitalisering 2017-2022 är ett förslag som kommer att behandlas i kommunstyrelsen och kommunfullmäktige under våren 2017.
[5] Se fotnot 36 för beskrivning.