Sysselsättning

bildbankMK3_1814_Fredrik_Johansson_pr_2c57b0840215d30fa8024cb859905a1f__70007

Hushåll med långvarigt ekonomiskt bistånd


Definition av indikatorn – Andel av befolkningen i åldern 18-64 år med långvarigt ekonomiskt bistånd. Minst 10 av 12 månader under ett år.


 

Diagram 27: Andel av befolkningen i åldern 18-64 år med långvarigt ekonomiskt bistånd efter kön

Malmö. Procent

Källa: Statistiska centralbyrån (SCB)

 

Av Malmö stads befolkning har 3,9 procent långvarigt ekonomiskt bistånd. Andelen har ökat sedan 2007 men under åren 2011-2013 minskade andelen något för att sedan öka igen. En större andel av kvinnor än män har långvarigt ekonomiskt bistånd.

Denna statistik är hämtad från Statistiska centralbyrån (SCB) och senaste statistik är från 2014. Av Malmö stads egen statistik framgår att det under 2015 och framförallt under 2016 ses en positiv trend kring antalet försörjningsstödstagare generellt. Antalet hushåll med långvarigt försörjningsstöd ökar dock fortfarande något.

Diagram 28: Andel av befolkningen 18-64 år som har långvarigt ekonomiskt bistånd efter bakgrund och kön

Malmö. Procent.

Källa: Statistiska centralbyrån (SCB)

 

Andelen av befolkningen med långvarigt ekonomiskt bistånd är högre bland dem med utländsk bakgrund än bland dem med svensk bakgrund såväl för män som för kvinnor. En större andel kvinnor än män med utländsk bakgrund har långvarigt ekonomiskt bistånd medan det omvända gäller för kvinnor och män med svensk bakgrund. Skillnaden mellan kvinnor och män med utländsk bakgrund är större än mellan kvinnor och män med svensk bakgrund (1,5 procentenheter jämfört med 0,5 procentenheter). Under åren 2011-2013 minskade andelen kvinnor och män med utländsk bakgrund som hade långvarigt ekonomiskt bistånd något, för att sedan öka igen år 2014.

Diagram 29: Andel av befolkningen 18-64 år som har långvarigt ekonomiskt bistånd efter utbildningsbakgrund och kön

Malmö. Procent.

Källa: Statistiska centralbyrån (SCB)

 

Andelen av befolkningen med långvarigt ekonomiskt bistånd är påtagligt högre bland kvinnor och män som endast har förgymnasial utbildning i jämförelse med dem som har gymnasial eller eftergymnasial utbildning. Skillnaden mellan könen är större bland dem med förgymnasial utbildning (fem procentenheter jämfört med knappt en procentenhet). Andelen med långvarigt ekonomiskt bistånd har under åren 2007-2014 ökat i större utsträckning för gruppen med endast förgymnasial utbildning än för övriga grupper.

Utbildningsnivåer i befolkningen


Definition av indikatorn – Andel av befolkningen i åldern 20-64 år som har förgymnasial, gymnasial och eftergymnasial utbildning.


 

Diagram 30: Andel av befolkningen i åldern 20-64 år som har förgymnasial, gymnasial och eftergymnasial utbildning efter kön

Malmö. Procent.

Källa: Statistiska centralbyrån (SCB)

 

Andelen av befolkningen med eftergymnasial utbildning ökade mellan 2007 och 2015 för både kvinnor och män medan andelen med förgymnasial och gymnasial utbildningsnivå har minskat något. Andelen kvinnor med eftergymnasial utbildning är högre än andelen män med motsvarande utbildning (50 procent jämfört med 43 procent år 2015) medan andelen med förgymnasial utbildning ligger på samma nivå för kvinnor och män.

Diagram 31: Andel av befolkningen i åldern 20-64 år som har förgymnasial, gymnasial och eftergymnasial utbildning efter bakgrund

Malmö. Procent.

Källa: Statistiska centralbyrån (SCB)

 

En mindre andel av befolkningen med utländsk bakgrund har eftergymnasial utbildning jämfört med befolkningen med svensk bakgrund (38 procent jämfört med 54 procent). Mellan 2007 och 2015 ökade andelen i båda grupperna. Andelen av befolkningen med endast förgymnasial utbildning är större bland dem med utländsk bakgrund än bland dem med svensk bakgrund (19 procent jämfört med åtta procent).

Diagram 32: Andel av befolkningen i åldern 20-64 år som har förgymnasial, gymnasial och eftergymnasial utbildning efter vistelsetid

Malmö. Procent.

Källa: Statistiska centralbyrån (SCB)

 

I den nyanlända befolkningen i Malmö har andelen med såväl förgymnasial-, gymnasial- som eftergymnasial utbildning ökat mellan 2007 och 2015. Anledningen till att andelen i alla utbildningsnivåer har ökat är sannolikt att arbetet med att validera utbildningar från andra länder har prioriterats under perioden samt att kartläggningen av nyanländas utbildningsbakgrund och kompetens har förbättrats.

Arbetslöshet


Definition av indikatorn – Andel arbetslösa av arbetskraften 16-64 år och 18-24 år. Arbetslösa utgörs av öppet arbetslösa samt personer i program med aktivitetsstöd. Den registerbaserade arbetskraften består av den förvärvsarbetande nattbefolkningen (alla som bor på en ort och arbetar på samma eller annan ort) samt antalet arbetslösa.


 

Diagram 33: Andel arbetslösa av arbetskraften 16-64 år efter kön

Storstäder och riket. Procent



 

Källa: Arbetsförmedlingen

 

Diagram 34: Andel arbetslösa av arbetskraften 18-24 år efter kön

Storstäder och riket. Procent



Källa: Arbetsförmedlingen

 

Andelen arbetslösa av arbetskraften steg i alla åldersgrupper och storstäder mellan 2008 och 2015, men trenden vände mellan 2011 och 2013 för de flesta grupper. Malmö har en högre arbetslöshet än Stockholm och Göteborg både för gruppen 18-24 år och 16-64 år och ligger högre än rikssnittet. Ungdomsarbetslösheten har minskat för både kvinnor och män i samtliga storstäder sedan 2011.

Arbetslösheten är högre för män än för kvinnor både för gruppen 16-64 år och för gruppen 18-24 år. I Malmö har skillnaderna mellan könen ökat sedan 2008.

Diagram 35: Andel arbetslösa av arbetskraften 16-64 år efter födelseland

Storstäder och riket. Procent



Källa: Arbetsförmedlingen

 

Diagram 36: Andel arbetslösa av arbetskraften 18-24 år efter födelseland

Storstäder och riket. Procent



Källa: Arbetsförmedlingen

 

Arbetslösheten är påtagligt högre bland utrikesfödda kvinnor och män i alla åldrar, jämfört med svenskfödda. Detta avser samtliga storstäder och för riket i stort. Efter ökningen 2009 planar kurvorna ut något för såväl svenskfödda som för utlandsfödda. Skillnaderna mellan svensk- och utlandsfödda har ökat sedan 2008 – det avser samtliga storstäder och riket för gruppen 16-64 år och för gruppen 18-24 år.

Sysselsättningsgrad


Definition av indikatorn – Andel sysselsatta i befolkningen 20-64 år.  Sysselsättningsgraden eller förvärvsfrekvensen är ett mått på hur stor andel de som arbetar utgör av befolkningen. Till sysselsatta räknas förvärvsarbetande samt företagare (personer som deklarerar inkomst av aktiv näringsverksamhet).


 

Diagram 37: Andel sysselsatta i befolkningen i åldern 20-64 år efter kön

Malmö. Procent

Observera att diagrammet inte börjar på noll för att de små skillnaderna mellan könen ska synas bättre.


Källa: Statistiska centralbyrån (SCB)

 

Andelen förvärvsarbetande i befolkningen i Malmö låg på 65 procent år 2014. För hela befolkningen och för kvinnor har andelen förvärvsarbetande ökat jämfört med år 2007, men för män är förvärvsfrekvensen något lägre än år 2007. Utvecklingen har varit positiv sedan år 2009. Män har en något högre förvärvsfrekvens än kvinnor och så har det sett ut sedan år 2007. Skillnaderna mellan könen har däremot minskat med två procentenheter.

Diagram 38: Andel sysselsatta i befolkningen 20-64 år efter bakgrund och kön

Malmö. Procent.


Källa: Statistiska centralbyrån (SCB)

 

Andelen sysselsatta har ökat något sedan 2009 för såväl kvinnor och män med utländsk bakgrund som för kvinnor med svensk bakgrund. Män med svensk bakgrund ligger kvar på samma nivå som 2007. Fler kvinnor och män med svensk bakgrund är i sysselsättning, nästan 80 procent, än kvinnor och män med utländsk bakgrund av vilka nästan 50 procent är sysselsatta.

Diagram 39: Andel sysselsatta i befolkningen 20-64 år efter utbildningsbakgrund och kön

Malmö. Procent.


Källa: Statistiska centralbyrån (SCB)

 

Andelen sysselsatta i befolkningen är högst bland kvinnor och män med eftergymnasial utbildning. Lägst andel sysselsatta finns bland dem med förgymnasial utbildning. Skillnaden i sysselsättningsgrad är påtaglig mellan dessa grupper (38 procentenheter för kvinnor och 25 procentenheter för män). Sysselsättnings-graden har ökat något sedan 2009 för grupperna med gymnasial och eftergymnasial utbildning medan sysselsättningsgraden har sjunkit eller ligger kvar på samma nivå bland dem med endast förgymnasial utbildning.

Diagram 40: Andel sysselsatta i befolkningen 20-64 år efter vistelsetid och kön

Malmö. Procent.


Källa: Statistiska centralbyrån (SCB)

 

Sysselsättningsgraden är lägre bland kvinnor och män som varit i Sverige i upp till fem år än bland kvinnor och män som varit i Sverige upp till tio år. Sysselsättningsgraden ökar således efter tid i Sverige. Sysselsättningen i båda dessa grupper ligger 30-40 procentenheter under sysselsättningen i befolkningen som helhet, men har ökat mellan 2007 och 2014.

Sysselsättningsgraden är lägre bland kvinnor än bland män både bland dem som varit i Sverige upp till fem år och bland dem som varit i Sverige upp till tio år. Sysselsättningsgraden är till och med högre bland män som varit i Sverige i upp till fem år än bland kvinnor som har varit i Sverige i upp till tio år.