Slutsatser och inriktningar

bildbankMK3_1917-Fredrik_Johansson_pr_be4f83cad5017dfcc659d6868301a39c__70007

Det som är genomgående för indikatorerna i Nulägesavsnittet, oavsett om de utvecklats positivt eller negativt, är att det i Malmö finns skillnader i delaktighet mellan män och kvinnor, olika socioekonomiska grupper, åldersgrupper och mellan svenskfödda och utlandsfödda. I vissa fall har skillnaderna ökat. En hållbar samhällsutveckling förutsätter att alla invånare är såväl faktiskt delaktiga som att de känner sig delaktiga (Stigendal, 2011). Ökade skillnader i delaktighet mellan olika grupper är i sig själv negativt, men kan också ge negativa konsekvenser i ett långsiktigt perspektiv, så som ökade skillnader i hälsa.

Trenderna som analyserats i rapporten kommer att påverka Malmöbornas delaktighet framöver. Exempelvis kan digitaliseringen ge goda förutsättningar för att utveckla Malmö i den riktning som beskrivs i Kommunfullmäktiges mål om en ung, global och modern stad. För Malmöborna kan digitaliseringen bidra till större möjligheter för kommunikation, engagemang och politiskt inflytande eftersom ett större medieutbud och fler kommunikationskanaler gör att fler invånare kan hitta något som väcker intresse. Detta kan bidra till en ökad delaktighet för fler och därmed en utjämnande faktor mellan olika grupper i staden.

Samtidigt visar analysen att trenderna riskerar att förstärka skillnaderna i delaktighet mellan olika grupper i Malmö. Exempelvis kan urbaniseringen förstärka inkomst- och hälsoklyftorna och därmed skapa ökade skillnader i delaktighet. Ett digitalt utanförskap riskerar att öka marginaliseringen av redan utsatta personer inom arbetsmarknad, hälso- och sjukvård och utbildning.  Slutligen kan ojämlik tillgång och barriärer i trafiksystemet förstärka segregation och bidra till isolering med minskad delaktighet och tillit som följd.

Den slutsats som är särskilt framträdande i rapporten, såväl utifrån nuläget som utifrån trendanalysen, är att det kommer att bli än viktigare att arbeta för att involvera de mest utsatta grupperna i samhället. Det är dessa grupper som i avsnittet Nuläget ofta visat sig vara minst delaktiga.

När mer traditionellt deltagande, i till exempel politiska partier, minskar så behöver kommunen nya sätt att nå ut till Malmöborna. Dialog blir allt viktigare som metod för delaktighet och inflytande. Ökade skillnader i ett samhälle ökar också behovet av att få med olika gruppers erfarenheter, inte minst för att inkludera resurssvaga grupper (SKL, 2016).

En kraftig befolkningsökning i en stad som samtidigt förtätas ställer högre krav på stadsmiljön. Den behöver anpassas när fler Malmöbor vistas på en mindre yta. Fler människor innebär troligtvis att offentliga miljöer blir allt viktigare mötesplatser men också att fler påverkas samtidigt när det fysiska förändringar i staden.

Dialog och samverkan med Malmöborna sker på olika sätt i staden redan idag. I takt med en växande befolkning och när civilsamhälle och politik får förändrade roller finns det ett behov av nya former för inkludering och delaktighet. I nedanstående avsnitt presenteras ett antal övergripande inriktningar som utgår från slutsatserna. Att prioritera dessa kan bidra till en ökad och mer jämlik fördelning av delaktighet bland Malmöborna. Inriktningarna gäller för såväl kärnverksamheten som för särskilda insatser och projekt, och för unga såväl som för äldre.

1 Ökat medskapandefokus i dialogen med Malmöborna

Dialog med Malmöborna sker inom flera olika sektorer i Malmö stad och på olika sätt. Det används inom specifika projekt men också som en del av ordinarie verksamhet. Av förskolans kvalitetsrapport framgår till exempel att allt fler förskolor arbetar med ett tydligt fokus på barns inflytande. Genom de formella kraven i plan- och bygglagen, är kommunen också skyldig att samråda med medborgarna när olika planer upprättas.

Det framgår däremot av kvalitetsrapporterna får både skola och förskola att möjligheterna för eleverna att utöva inflytande över lärande och undervisning behöver utvecklas. Vad gäller de formella kraven i plan- och bygglagen säger de relativt lite om hur samråd ska utformas. I sin enklaste form handlar samråd snarare om information än om dialog och det finns en begränsning i vilka grupper som nås.

En allt mer komplex och heterogen samhällsutveckling gör det viktigt att få med olika invånargruppers erfarenheter och förhållningssätt när åtgärdsförslag utformas. Det behövs för att problemet ska formuleras rätt och för att förstå varför olika saker behöver göras. För att inkludera fler, och framförallt resurssvaga grupper, blir det därför allt viktigare med andra former av dialog med invånarna. Genom medskapande processer ges förutsättningar för att samverkande parter kan påverka vad som ska göras, varför det ska göras och gemensamt komma fram till hur det ska göras. När människor som tidigare inte känner varandra börjar göra saker tillsammans och ska ta gemensamt ansvar för resultatet ges också förutsättningar för ett förtroendeskapande. Förtroendeskapandet är viktigt för dialogprocessens hållbarhet och resultat (SKL, 2016).

Denna form av medskapandeprocess initieras i allt större utsträckning av Malmö stad men den behöver utvecklas ytterligare i såväl ordinarie verksamhet som i särskilda projekt. Både gatukontoret och stadsbyggnadskontoret har till exempel under senare tid upprättat dialogstrategier som omfattar allt från information till medbeslutande, men där inriktningen är att bli en mer medskapande organisation. Ett annat exempel är ”Hej stadsdel” där Malmö stad redan under 2007-2013 förutsättningslöst tog del av Malmöbornas synpunkter kring närmiljön, istället för att ta in synpunkter på ett redan färdigt förslag. Dialogprocessen kring stadionområdet är ytterligare ett exempel på en insats med medskapandefokus (se textruta). I förskolan finns också exempel på medskapande i projektarbeten där planeringen utgår från barnens intressen. Barnen får vara med och reflektera över projekten och är delaktiga både i sitt eget lärande och i att utveckla verksamheten. I nämndernas rapportering till Malmö stads årsanalys 2016, framgår att arbetet med ett medskapande förhållningssätt går i positiv riktning. Detta framgår framförallt inom ramen för målområde 1, En ung, global och modern stad,

2 Säkerställ att Malmöborna har handlingskompetens för att delta

En grundläggande del i dialogen med invånarna är att deltagarna ska ges rätt förväntningar på vad de kan påverka och att de ges möjlighet att påverka det som på riktigt betyder något för dem (SOU 2016:5). Detta bidrar till att dialogen uppfattas som legitim och trovärdig.

För att kunna delta i dialog räcker det inte alltid med människors egen kunskap och erfarenhet. Motivation, möjligheter att delta och kunskap inom ett specifikt område kan också behövas. Denna kunskap och dessa förutsättningar skiljer sig åt mellan olika grupper och individer i befolkningen. Det är därför inte alltid framgångsrikt att fråga Malmöborna hur de vill att en verksamhet ska organiseras eller hur ett bostadsområde ska utformas. Malmö stad eller andra som tar initiativ till dialog med Malmöborna har ett ansvar att se till att deltagarna är handlingskompetenta, i den meningen att de har rätt förutsättningar för att kunna delta. Informationssteget i delaktighetstrappan [1] kan därför ses som ett första steg för att skapa förutsättningar för medskapande eller medbeslutande. På så sätt får alla som deltar en gemensam kunskapsgrund.

En förutsättning för delaktighet är att information görs tillgänglig på flera olika sätt. Digitaliseringen öppnar till exempel upp möjligheter för att enkelt och snabbt nå ut till många, men det förutsätter både att alla har tillgång till internet och att informationen anpassas så att alla kan ta del av den (till exempel på olika språk, lättläst, teckenspråk eller att det går att lyssna). Tillgänglighet vid olika tider på dygnet kan också underlätta för Malmöbor som behöver komma i kontakt med Malmö stad.

Dialogprocess Stadionområdet
I planarbetet med Stadionområdet inleddes en dialogprocess med syftet att förutom att få tidig input till planprogrammet, också stimulera fler att vara aktiva och ta ansvar för temat idrott och hälsa. Processerna hade syftet att bidra till ökad delaktighet, demokrati och medskapande. Den första kontakten med allmänheten togs tidigt i processen för att synpunkter skulle kunna påverka planförslaget. Dialogerna ledde bland annat till att olika aktörer i området visade intresse för varandras verksamheter. Lärdomar från processen är bland annat att kommunen kan bidra genom att förmedla information och kontakter mellan olika personer och grupper, att på sikt involvera grupper som inte självklart blir hörda i utvecklingen av Stadionområdet och att dialogmetoder och kommunens sätt att arbeta behöver utvecklas. Läs mer på: www.malmo.se/download/18.16ac037b154961d02872064b/1464960051298/Dialogprocess+1a.pdf

3 Tvärsektoriell samverkan med ökat fokus på informella nätverk

Delaktighetsprocesser som inkluderar flera aktörer har på många platser varit en framgångsfaktor för att öka förståelsen för varandras perspektiv och för att öka tilliten både mellan enskilda och mellan olika grupper (Malmö stad, 2016 m). Allt fler samhällsfrågor är tvärsektoriella till sin karaktär och komplexiteten leder till ett behov av att utveckla samverkansformer regionalt, nationellt och mellan aktörer inom staden. Några representanter från Malmö högskola och civilsamhället menar att samverkan mellan olika aktörer i Malmö generellt är väl utvecklad och att relationerna mellan kommun och civilsamhälle anses ha blivit mer jämbördiga under senare år. En representant från civilsamhället uttrycker det på följande sätt – ”man har haft örat mot marken redan från början och det gör att man har förståelse”.

Många tillsammans
I Malmö stads kommunfullmäktigemål En ung, global och modern stad står det att Malmö stad ska vara en lärande organisation och genom kunskapsallianser arbeta vidare i Malmökommissionens anda. Med kunskapsallians menas samarbeten som löper över tid mellan företrädare för förvaltningar, föreningsliv, näringsliv, forskning och Malmöbor. En kunskapsallians tar sin utgångspunkt i deltagarnas olika erfarenheter och kunskaper och präglas av en kvalitativ såväl som en kvantitativ kunskapssyn. Deltagandet ska innebära ett ömsesidigt lärande och dessutom utveckling av ny kunskap.

Det finns en tilltro till att många samhällsfrågor hanteras bäst av flera aktörer tillsammans. Samverkansöverenskommelsen mellan civilsamhälle och Malmö stad, mellan polisen och Malmö stad, Meet Malmö och regionalt samarbete mellan Malmö och Lund är bara exempel. När flera olika aktörer är delaktiga blir kontaktytan också större och ger förutsättningar för att nå en större del av befolkningen. I Malmö stad har behovet av bra samverkansformer förtydligats genom kommunfullmäktigemålet En ung, global och modern stad, i vilket kunskapsallianser lyfts fram som en framgångsfaktor för att skapa social hållbarhet och minska skillnader i hälsa (se textruta Många tillsammans[2].

Malmö stads samverkan med en rad organisationer är relativt väl utvecklad. Däremot är det svårare att nå ut till mer informella grupperingar. Idag engagerar sig invånare mer i sakfrågor och i informella nätverk såsom till exempel via sociala medier. Engagemanget är också ofta mer kortvarigt. Samtidigt minskar deltagandet i politiska partier. Från att det tidigare har varit organisationsformen som förenat personers engagemang, så visar utvecklingen att det nu i större utsträckning är frågor, teman och utmaningar. Politiska partier, föreningar och paraplyorganisationer, oorganiserade initiativ och offentlig verksamhet kompletterar varandra i det arbetet.

Ett exempel på en informell sammanslutning är hösten 2015 då Malmöbor genom olika grupperingar förenades för att hantera flyktingsituationen i Malmö. Ett annat exempel är att initiativet till Stapelbäddsparken kom från en grupp ungdomar som ville ha ett ställe att vara på. Ytterligare exempel är olika former av digitala utmaningsportaler där flera aktörer kan samlas kring en samhällsutmaning för att tillsammans hitta lösningar. Det har också vuxit fram en ny typ av institutioner som på olika sätt stödjer denna mer informella och ibland mer tillfälliga form av engagemang. I Malmö är Drivhuset och mötesplatsen Stpln exempel på detta.

I studien ”Ung livsstil” framgår att ungdomar som lever under goda socioekonomiska förhållanden är medlemmar i föreningar eller idrottsföreningar i högst utsträckning, medan de som lever under sämre socioekonomiska förhållanden i högst utsträckning använder fritidsgårdar och bibliotek (Malmö stad, 2016 d). Detta visar att socioekonomi spelar roll för delaktigheten och Malmö stad måste befinna sig i olika sammanhang för att nå ut till alla.

Co-create Malmö
Co-Create Malmö är en festival med syfte att skapa ett bättre Malmö tillsammans. Under en vecka i november 2016 bjöd bland annat Rädda barnen, förvaltningar i Malmö stad, Glokala folkhögskolan och Malmö högskola in för att tillsammans med andra diskutera lösningar på Malmös utmaningar. Arrangemanget bestod av 15 korta möten och workshops som var utspridda över hela staden. Frågorna kretsade bland annat kring: Vad kan vi göra nytt för att stärka ungas delaktighet i Malmös utveckling? Hur kan vi samverka på nya sätt för att lösa bostadsfrågan för nyanlända i Malmö? Hur kan föreningslivet bidra till att fler får jobb? Co-Create Malmö är en del av Malmöandan – ett arbete för att förnya och fördjupa samverkan mellan Malmö stad och föreningslivet. Läs mer på: www.ccmalmo.se

Att ta tillvara på olika typer av kunskaper som skapas i informella sammanhang kan bidra till att fler känner sig delaktiga (Malmö stad, 2013) och samtidigt stärka den sociala sammanhållningen i staden. Det kan till exempel handla om den kunskap som produceras när barn och unga möts på fritidsgården eller det som framkommer i ett diskussionsforum på sociala medier. Malmö stad har historiskt sett inte fördelat resurser till informella nätverk. Till exempel har de inte kunnat ta del av föreningsbidrag på samma sätt som traditionella föreningar och organisationer. Resursfrågan kan, tillsammans med flera andra faktorer, bidra till att det främst är mer traditionella föreningar och organisationer som får tillträde till olika samverkansforum.

4 Anpassa planering, organisering och beslut till befolkningens behov

För att bidra till ökad delaktighet och en mer jämlik fördelning av delaktighet, är det viktigt att anpassa planering, organisering och beslut till befolkningens behov. Trenderna driver på snabba samhällsförändringar och kommunerna får en viktig roll i att involvera invånarna i förändringsarbetet. Detta förstärks då trendanalysen visar att individens värderingar, behov och levnadsvillkor får större betydelse för utformningen av samhället framöver.

Sättet att organisera och styra offentlig verksamhet och bristen på tillit inom den offentliga sektorn har aktualiseras nationellt genom Tillitsdelegationen [3]. Det är viktigt att skapa tillit och delaktighet inom den kommunala organisationen för att kunna föregå med gott exempel och leverera en service av hög kvalitet. Liksom i relationen mellan offentlig verksamhet och invånarna, handlar detta om en ny syn på kunskap och en jämnare fördelning av makt inom den egna organisationen.

För att bedöma vilka konsekvenser en inriktning eller ett beslut får för olika grupper i befolkningen krävs ökad delaktighet och dialog med de som berörs. Detta gäller till exempel kommunala styrdokument som har stor betydelse för det löpande arbetet i Malmö stads kärnverksamheter och för Malmöborna. Direkt kopplat till trenderna är till exempel Det digitala Malmö – program för Malmö stads digitalisering 2017-2022 [4]. Programförslaget beskriver till exempel vikten av att fler ska kunna ta del av digitaliseringens möjligheter genom bra tillgång till digital infrastruktur och genom att stärka förmågan att kunna använda digitala verktyg och tjänster (Malmö stad, 2016 j). Malmös trafik- och mobilitetsplan beskriver betydelsen av att forma en stad och ett transportsystem som fler människor oavsett ålder, kön och socioekonomisk bakgrund får tillgång till (Malmö stad 2016 k).

Institutet för hållbar stadsutveckling (ISU)
ISU – Institutet för hållbar stadsutveckling är en samverkansplattform mellan Malmö stad och Malmö högskola som arbetar för att utveckla Malmö till en ledande kunskapsstad inom hållbar stadsutveckling, såväl ekologiskt, socialt, ekonomiskt som kulturellt. ISUs mål är bland annat att utveckla samverkansformer mellan Malmö stad, Malmö högskola och andra aktörer, att bidra till implementeringsarbetet av Malmökommissionen, Översiktsplanen, Kulturstrategin, Miljöprogrammet och Malmö högskolas strategi 2020 och att utveckla kultur som en fjärde dimension av hållbar utveckling och som verktyg för hållbar stadsutveckling. Läs mer på: www.isumalmo.se

Dialog med Malmöborna initieras av många verksamheter inom kommunen. Det finns ett behov av samordning mellan förvaltningarna kring dialogprocesser och metoder för delaktighet och inflytande. Genom en förbättrad samordning kan kommunen få en god gemensam kunskapsbas och risken för parallella dialogprocesser med samma grupp Malmöbor minskar. Stadsområdesförvaltningarna har varit en länk mellan Malmöborna och centrala förvaltningar som efter omorganisationen kommer att behöva ersättas.

Det finns generellt en bred medvetenhet och ödmjukhet kring dialogens betydelse, i Malmö stad såväl som i civilsamhället i Malmö. Dialogen förpliktigar och är en del av ett förtroendebyggande. När dialogen blir ett alltmer viktigt redskap i den kommunala verksamheten är det en förutsättning att kommunen kan ta tillvara på de synpunkter som kommer från Malmöborna. Det förutsätter till exempel att det inom individ- och familjeomsorg och vård och omsorg finns resurser och kapacitet att göra förändringar utifrån brukarenkäter, att förslag till förbättringar som behandlas på elevråd i skolan tas omhand och förskolepersonal har möjlighet att hantera synpunkter som de får av föräldrar i det dagliga mötet. I stadsutvecklingsprocesserna har stadsområdesförvaltningarna stått för förtroendekapitalet tillsammans med till exempel representanter från civilsamhället genom olika områdesbaserade strukturer. Det blir därför en utmaning att, efter omorganisationen, tillvarata befintliga arenor för dialog.

[1] Se sidan 16.
[2]Läs mer om kunskapsallianser på: www.malmo.se/Kommun–politik/Socialt-hallbart-Malmo/Om-socialt-hallbart-Malmo/Vad-ar-kunskapsallianser.html
[3] Läs mer på: www.regeringen.se/49e316/contentassets/ef675538ed2b4a21afec87a45c6fa3c0/tillit-i-styrningen-dir.-201651
[4] Det digitala Malmö – program för Malmö stads digitalisering 2017-2022 är ett förslag som kommer att behandlas i kommunstyrelsen och kommunfullmäktige under våren 2017.