Nuläget i Malmö

bildbank160913_0033_utsikt_pr_9a1330c42fd1d31ccc68e679ea437a29__70007

Detta avsnitt beskriver Malmöbornas delaktighet och inflytande, med utgångspunkt i indikatorer som framförallt speglar upplevd delaktighet [1]. Malmöbornas delaktighet beskrivs utifrån ålder. De indikatorer som presenteras i detta avsnitt är bland annat valdeltagande, socialt deltagande och tillit.

Hur delaktiga är Malmös barn och unga?

 

Valdeltagande

Den kanske mest grundläggande möjligheten att vara delaktig och påverka för de som fyllt 18 år är att utnyttja rätten att rösta. Bland förstagångsväljarna i Malmö var det omkring 70 procent som röstade i valet till kommunfullmäktige år 2014 [2]. Det är lägre än snittet för hela Malmös befolkning där motsvarande 75 procent röstade i kommunfullmäktigevalet (Malmö stad, 2016 c; SKL, 2015 b). Valdeltagandet bland förstagångsväljare varierar betydligt mer mellan valen och är generellt sett lägre än för övriga grupper i Sverige. Det finns en uppfattning om att förstagångsväljare påverkas mer av valets karaktär än övriga väljare vilket skulle kunna vara en delförklaring. Ett val som väcker stort intresse kan till exempel få extra stort genomslag på valdeltagandet för förstagångsväljare (Oscarsson, H & Holmberg, S 2016).

Socialt deltagande

Unga vuxna i Malmö har ett högre socialt deltagande än vuxna och äldre enligt Region Skånes folkhälsoenkät, som omfattar till exempel fritidsaktiviteter, föreningsmöten och sociala nätverk. År 2012 uppgav endast 28 procent av kvinnorna och 26 procent av männen i åldersgruppen 18-34 år att de hade ett lågt socialt deltagande (Region Skåne, 2013). Däremot visade den senaste kulturintressemätningen i Malmö att de under 26 år upplever sig mindre delaktiga i kulturlivet än vuxna och äldre (Malmö stad, 2015 b).

I studien ”Ung livsstil” undersöks bland annat Malmös högstadieelevers fritids- och kulturvanor, hälsa och fysisk aktivitet. Av studien framgår att ungefär hälften (43 procent) av ungdomarna inte har deltagit i fritidsaktiviteter via föreningslivet eller kulturskolan under den senaste veckan. Det är relativt stor skillnad mellan pojkar (37 procent) och flickor (51 procent). Malmös flickor sticker ut i negativ bemärkelse jämfört med övriga städer i studien [3]. Störst skillnad ses gentemot flickor i Jönköpings kommun där andelen som inte deltagit i fritidsaktiviteter bara var 31 procent [4].

Studien visar också att en stor del av högstadieeleverna (45 procent av flickorna och 30 procent av pojkarna) inte deltar i det samlade fritidsutbudet Malmö stad erbjuder (föreningsliv, kultur-skola, fritidsgårdsverksamhet, biblioteksverksamhet och simhallar). Enligt studien är ungdomar som lever under goda socioekonomiska förhållanden oftare medlemmar i föreningar eller idrottsföreningar, medan de som lever under sämre socioekonomiska förhållanden använder fritidsgårdar och bibliotek i större utsträckning.

I studien går det att konstatera en trend: Högstadieflickor är mindre aktiva än högstadiepojkar, mår sämre, upplever mer oro och otrygghet.  Däremot framgår det av studien att Malmös ungdomar (framförallt flickorna) vill vara mer aktiva och i större utsträckning ta del av fritidsutbudet i Malmö. När det gäller möjligheten att påverka sin fritid upplever endast 32 procent av flickorna och 33 procent av pojkarna att politiker lyssnar på barn och unga i Malmö (Malmö stad, 2016 d).

Demokratisatsning i stadsområde Öster
I stadsområde Öster gjordes under 2014 en satsning med syfte att öka medvetenheten kring val och demokratiska processer. Fyra demokratiambassadörer anställdes och fokus i arbetet låg på individuella möten. Satsningen var också en valmässa.
Slutsatsen av arbetet var att kunskap och intresse/nyfikenhet för demokratifrågor ökade i området. Valdeltagandet ökade också generellt i området. I Herrgården ökade till exempel valdeltagandet mellan valet 2009 och valet 2014 med 7,3 procentenheter.

Friskusgruppen
Handikappidrottens Samarbetsorganisation (HISO) har i samverkan med bland annat Barn- och ungdomshabiliteringen och fritidsförvaltningen under många år tagit initiativ till olika projekt med fokus på funktionshindrade och tillsammans bildat FRISKUS-gruppen som står för Fritid, Social och Kulturell Samverkan. Resultaten av de olika projekten har varit framgångsrika och syftet har varit inkludering och samverkan, men även att kunna bidra till att skapa bättre förutsättningar för en likvärdig fritid för personer med funktionsnedsättning. Läs mer på: www.hiso.nu/FriskusGruppen01b.html

Delaktighet i förskola och skola

Barns inflytande är en central del i förskolans uppdrag. Det tar sin utgångspunkt i läroplanen och följs upp inom ramen för förskolornas systematiska kvalitetsarbete och i lägesbedömningen för förskolan. I Lägesbedömning 2016 – kommunal förskola och annan pedagogisk verksamhet framgår att allt fler förskolor arbetar med ett tydligt fokus på barns inflytande och att det finns en större medvetenhet kring begreppet inflytande bland pedagogerna. Framgångsfaktorer i arbetet med delaktighet som identifierats är förskolechefernas aktiva deltagande i processen samt att medarbetarna diskuterat vad barns inflytande kan innebära och formulerat gemensamma förhållningssätt som kan omsättas i konkret arbete med barnen (Malmö stad, 2016 l).

Grundskolans elevenkät ger en kommunövergripande bild av elevernas upplevelse av sin skola och lärmiljö, samspel med lärare, krav och stöd från skolan samt förutsättningar för inlärning. I elevenkäten 2015/2016 angav 57 procent av kommunens elever i årskurs 7 positiva svar under området Delaktighet och inflytande i skolan [5], medan 30 procent angav negativa svar. Detta var ingen större förändring jämfört med förra årets mätning. Andelen positiva svar skiljer sig mellan skolorna i kommunen – från runt 40 till 75 procent. De yngre eleverna upplever generellt sett större delaktighet och inflytande: Av eleverna i årskurs 3 är det 78 procent som är positiva medan tio procent är negativa. Resultatskillnaderna mellan pojkar och flickor i årskurs 7 är små och i årskurs 3 är de obetydliga. I grundsärskolan uppger 65 procent positiva svar medan fyra procent uppgav negativa svar (Malmö stad, 2016 e) [6].

I 2016 års kvalitetsrapport framgår att skolorna behöver utveckla arbetet med att etablera en inkluderande lärmiljö, där alla elever ges förutsättningar att vara delaktiga i sin egen lärprocess. Exempelvis använder de flesta skolorna i Malmö klassråd och elevråd för att öka den formella demokratin. Däremot finns ett behov att utveckla arbetet med att skapa ett reellt inflytande och ge eleverna inflytande över undervisningen [7] (Malmö stad, 2016 f).

 

Hur ser delaktigheten ut bland Malmöborna 25-64 år?

 

Valdeltagande

I Malmö röstade cirka 80 procent i riksdagsvalet år 2014 (se bild på sid 22), jämfört med 86 procent i riket som helhet. Valdeltagandet i riksdagsvalet i Malmö och i riket har ökat mellan 2002 och 2014 (Malmö stad, 2014 b; Valmyndigheten, 2014). Ökningen i valdeltagandet fram till 2010 skedde främst i de grupper som har en jämförelsevis liten andel röstande (exempelvis ensamstående, lågutbildade, låginkomsttagare, arbetare, arbetslösa, personer utanför arbetskraften, personer som är utländska medborgare och utrikes födda). Detta har inneburit att valdeltagande blivit något mer jämlikt. Skillnaderna i valdeltagandet mellan olika grupper i befolkningen är dock stora och är fortfarande större i dag än vad de var i början av 1990-talet (SCB, 2012).

En högre andel kvinnor än män röstar både i Malmö och i riket, framförallt kvinnor över 60 år. Andelen röstande i Malmö i valet 2014 var som högst i åldersgruppen 30-49 år och lägst för dem som var 50 år och äldre. Detta har varit relativt konstant över tid (SCB, 2012; Valmyndigheten, 2014).

I Malmö skiljer sig valdeltagandet också åt mellan olika geografiska områden. I riksdagsvalet 2014 låg andelen röstande i stadsområde Söder på cirka 63 procent och i stadsområde Väster på cirka 80 procent. På delområdesnivå var skillnaderna ännu större. Högst valdeltagande hade Djupadal N (94 procent) och lägst Hermodsdal-Gullviksborg (48 procent) (Malmö stad, 2014 b).

Bildtext: Valdeltagandet i Malmö (riksdagsvalet) har ökat sedan 2002. Källa: Malmö stad, 2014 b.

 

Medlemskap i politiska partier

Enligt partiernas egen rapportering var 263 000 personer medlemmar i ett politiskt parti under 2015. Detta innebär att antalet medlemmar mer än halverats mellan 1991 och 2015. Analyser har visat att partiernas sociala representativitet har ökat sedan år 2000, men att kvinnor och utrikes födda fortfarande är underrepresenterade i de politiska partierna (SOU 2016:5).

 

karta

Bildtext: Riksdagsvalet, valdeltagandet i Malmö – valet 2014. Källa: Malmö stad, 2014 b.

 

Socialt deltagande

Forskning visar att socialt deltagande kan ge en känsla av samhörighet och stärka självkänslan och självförtroendet. Av Region Skånes folkhälsoenkät framgår att socialt deltagande [8] bland kvinnor och män försämrades mellan 2000 och 2012 i både Malmö och Skåne. År 2012 uppgav knappt hälften (48 procent) i åldersgruppen 35-64 år att de hade lågt socialt deltagande. Det sociala deltagandet är betydligt lägre i Malmö och Skåne än i riket och minskar över tid [9]. Detta gäller framförallt sjukskrivna och arbetslösa. Skillnaderna i socialt deltagande mellan sysselsatta och sjukskrivna ökade mellan 2000 och 2012 för både kvinnor och män. Socialt deltagande är också lägre bland utomeuropeiskt födda jämfört med svenskfödda. Det sociala deltagandet försämrades i alla åldersgrupper mellan 2000 och 2012 och samtidigt har spridningen mellan åldersgrupperna också ökat (Region Skåne, 2001 & 2013; Folkhälsomyndigheten, 2012) [10].

Bildtext: Socialt deltagande i Malmö 2012 i olika åldersgrupper. Källa: Region Skåne, 2013.

 

Av den kulturintressemätning (Malmö stad, 2015 b) som genomfördes bland Malmöborna under 2015 framgår att andelen som känner sig delaktiga i kulturlivet i Malmö har ökat till 60 procent jämfört med 53 procent år 2013. Fler än hälften (59 procent) menar att det inte finns några hinder för att delta i kulturlivet i Malmö, och bland de som anger hinder är tidsbrist den vanligaste orsaken. År 2015 svarade också fler (36 procent) jämfört med 2013 (28 procent) att de skulle vilja ha möjlighet att påverka kulturlivet i Malmö. Kvinnor känner sig mer delaktiga än män, och en större andel av de med högre utbildning än med lägre känner sig delaktiga i kulturlivet. Arbetssökande och långtidssjukskrivna upplever sig mindre delaktiga i kulturlivet jämfört med de som arbetar och de som studerar. En större andel av de som är födda i Sverige eller har föräldrar födda i Sverige känner sig delaktiga i kulturlivet än av de som är födda utomlands eller har föräldrar som är födda utomlands.

Emotionellt och praktiskt stöd

För att vara delaktig och befinna sig i ett sammanhang är det viktigt att ha goda sociala relationer. Emotionellt och praktiskt stöd är två exempel på indikatorer som speglar detta. Vad gäller andelen av befolkningen som upplever att de har svagt emotionellt stöd (inte har ”någon att dela sina innersta känslor med och anförtro sig åt”) och svagt praktiskt stöd (de som upplever att de inte ”kan du få hjälp av någon/några personer om de har praktiska problem eller är sjuka”) har utvecklingen varit relativt oförändrat de senaste åren för både kvinnor och män i Malmö och i Skåne. Av Malmöborna är det 37 procent som upplever att de har svagt emotionellt stöd och 29 procent upplever att de har svagt praktiskt stöd [11]. Motsvarande siffror för Skåne är 35 respektive 26 procent.

I Malmö är andelen med svagt emotionellt stöd och svagt praktiskt stöd något högre för män än för kvinnor. Däremot ses skillnader mellan könen inom olika socioekonomiska grupper. Störst skillnad är det inom gruppen sjukskrivna, där 61 procent av männen upplever svagt emotionellt stöd, jämfört med 37 procent av kvinnorna.

Andelen med svagt emotionellt stöd skiljer sig påtagligt åt mellan bland annat arbetslösa kvinnor (51 procent) och sysselsatta kvinnor (27 procent) och mellan arbetslösa män (58 procent) och sysselsatta män (35 procent). Detsamma gäller praktiskt stöd. Andelen män med svagt emotionellt stöd ökade i alla socioekonomiska grupper mellan 2000 och 2012. För kvinnor har andelen ökat eller ligger kvar på samma nivå, förutom för gruppen sjukskrivna där det ses en tydlig förbättring mellan 2000 och 2012. Skillnaderna mellan sysselsatta och arbetslösa har ökat under perioden för båda könen.

Upplevelsen av emotionellt och praktiskt stöd skiljer sig åt beroende på födelseland. Störst skillnad ses mellan födda i Sverige och födda i ett utomeuropeiskt land där födda i Sverige upplever att de har emotionellt och praktiskt stöd i större utsträckning än utomeuropeiskt födda. Detta gäller för kvinnor såväl som för män. Skillnaderna mellan grupperna har ökat mellan 2000 och 2012 vad avser praktiskt stöd för både kvinnor och män, men minskat gällande emotionellt stöd. De minskade skillnaderna beror framför allt på en förbättring för de som är födda i ett utomeuropeiskt land (Region Skåne, 2001 & 2013).

Tillit och kollektiv styrka

I Malmö har andelen kvinnor och män som upplever att de har tillit till andra människor ökat något de senaste åren. Däremot skiljer sig nivån av tillit till andra mellan olika grupper i befolkningen. Hög tillit till andra är vanligare bland sysselsatta än bland arbetslösa, sjukskrivna och studerande. Skillnaderna mellan arbetslösa och sysselsatta har ökat för kvinnor mellan 2000 och 2012 medan skillnaderna har minskat för män. Hög tillit till andra är också mer vanligt bland de som är födda i Sverige jämfört med de födda i ett annat land. Skillnaderna har ökat mellan kvinnor födda i Sverige och kvinnor födda utomlands de senaste åren medan skillnaderna ligger kvar på samma nivå för män. Lägst tillit till andra syns i åldersgrupperna 18-34 år och 45-54 år (Region Skåne, 2001 & 2013).

Gällande förtroendet för specifika samhällsinstitutioner [12] är trenden i Sverige i flera fall uppåtgående sedan mitten av 1990-talet. Det gäller exempelvis de politiska partierna, regering, riksdag, EU-kommissionen och EU-parlamentet. Två undantag är Förenta Nationerna (FN, konstant trend) och kungahuset (fallande trend) (Dagens samhälle, 2015).

I Malmö områdesundersökning [13] presenteras resultat kring bland annat kollektiv styrka. Nivån av kollektiv styrka beskriver dels hur den sociala sammanhållningen och tilliten till andra ser ut i bostadsområdet, dels den informella sociala kontrollen i bostadsområdet. Sett i ett Malmö- eller stadsområdesperspektiv är nivån relativt jämn men den skiljer sig åt mellan olika delområden i Malmö. Det finns ett tydligt samband mellan kollektiv styrka och oro att utsättas för brott. I områden där den kollektiva styrkan är hög är oron att utsättas för brott lägre (Malmö högskola, 2016). Där den kollektiva styrkan är högre är också anmälda brott gällande våld i offentlig miljö lägre (Gerell, M & Kronkvist, K, 2016).

Co-labs
Under 2015 genomförde Malmö högskola och Mötesplats social innovation (MSI) ett Co-lab i nära samverkan med Region Skåne och fem skånska bibliotek. Syftet var att utforska och tillsammans diskutera, reflektera och lära mer om bibliotekens förutsättningar att delta i lokalt innovationsarbete. Projektet är en del av Social Innovation Skåne. En fråga som ställdes var bland annat vilken roll biblioteken skulle kunna ta vad gäller samverkansprocesser framöver. Det som framkom var bland annat att biblioteken är en mötesplats som informellt och kravlöst kan möta invånare på deras egna villkor och genom de målgrupper de möter verkar det finnas en potential i att skapa en förståelse av vilka som är de mest angelägna behoven i det lokala området. Läs mer på: www.socialinnovation.se/sv/bibliotek-som-noder-for-samhallsutveckling-i-samverkan/

Delaktighet i närmiljön

Malmö stads närmiljöundersökning visar att ungefär var femte Malmöbo (23 procent) upplever att det har möjlighet att påverka stadens offentliga utemiljöer. Det är en minskning sedan den förra mätningen. Upplevelsen av att kunna påverka skiljer sig åt beroende på var man bor i kommunen, i Rosengård är det till exempel 29 procent som upplever att de har möjlighet att påverka, jämfört med tolv procent i Oxie. Av dem som har haft en dialog med Malmö stad upplever 51 procent i Fosie att kontakten varit ganska bra eller mycket bra, motsvarande för Tygelsjö var 22 procent. Av de som har gett synpunkter på den offentliga närmiljön upplever majoriteten att deras synpunkter inte har gett något resultat. De som i högst grad har märkt resultat är boende i Fosie och i Holma/Kroksbäck (Malmö stad, 2016 n).Delaktighet i närmiljön

Malmö City undersökningen från 2014 visar att en av fyra upplever att de har möjlighet att påverka Malmö centrums utemiljöer. Personer med högst grundskoleutbildning upplever i lägre grad än samtliga att de kan vara med och påverka Malmö centrums offentliga utemiljöer (Malmö stad, 2014 c).

Delaktighet inom individ- och familjeomsorgen

I Uppföljning av individ- och familjeomsorgen i Malmö stad 2015 uppmärksammades att det pågår ett arbete för att stärka brukarens delaktighet men att det fortfarande finns utvecklingsområden. Flera stadsområdesförvaltningar hade ett utvecklingsarbete kring genomförandeplaner och samordnade individuella planer (SIP). Stadsområdesnämndernas uppföljning av nämndsmål visade på hög måluppfyllelse kring genomförande av barnsamtal och barns delaktighet i ärenden överlag. Samtidigt visade rapporten att det finns en risk att delaktigheten minskar vid hög personalomsättning. Antalet aktuella genomförandeplaner inom ekonomiskt bistånd minskade under andra halvåret 2015.

I oktober 2016 deltog Malmö stad för första gången i den nationella brukarundersökningen för individ- och familjeomsorgen. Sammanlagt svarade 252 personer som haft kontakt med socialtjänsten på enkäten. Undersökningen innehöll två frågor kring inflytande och delaktighet och resultaten var i flera delar positiva: 77 procent av kvinnorna och 82 procent av männen rapporterade att de har kunnat påverka vilken typ av hjälp de får av socialtjänsten i kommunen mycket eller ganska mycket; 90 procent av kvinnorna och 89 procent av männen tyckte att socialsekreteraren visade stor eller mycket stor förståelse för deras situation. Flickor inom barn- och ungdomsvården svarade mindre positivt på båda frågorna medan brukare inom missbruks- och beroendevården var mer positiva än genomsnittet (Källa: Kolada).

Hur delaktiga är Malmös äldre?

Valdeltagandet är lägst bland de som är 50 år och uppåt i Malmö. Bland de över 60 år är det fler kvinnor än män som röstar (Valmyndigheten, 2014). De äldre i befolkningen uppger också att de i minst utsträckning är aktiva i sociala nätverk, fritidsaktiviteter etc, och andelen med lågt socialt deltagande ökade med tolv procentenheter mellan 2000 och 2012. Generellt upplever fler äldre svagt emotionellt stöd, och män ligger högre än kvinnor.  Däremot uppger kvinnor och män som är mellan 65 och 80 år att de har relativt hög tillit till andra jämfört med yngre i befolkningen (Region Skåne, 2001 & 2013).

Det är också de äldre i befolkningen som upplever att de i minst utsträckning kan påverka den offentliga utemiljön i Malmö enligt Malmö stads närmiljöundersökning (Malmö stad, 2016 n).

Socialstyrelsen genomför en årlig nationell brukarundersökning inom äldreomsorgen i hela landet. Tre frågor berör brukarens delaktighet utifrån olika aspekter. Det avser om personalen tar hänsyn till brukarens åsikter och önskemål om hur hjälpen ska utföras, om brukaren kan påverka vid vilka tider personalen kommer och hur lätt eller svårt det är att få kontakt med hemtjänstpersonal vid behov. För samtliga frågor [14] ligger Malmö på ungefär samma nivå år 2013 som år 2016. Resultaten har dock förändrats inom några stadsområden mellan dessa år. Malmö ligger under snittet nationellt för samtliga tre frågor (Malmö stad, 2016 g).

[1] För vidare resonemang om upplevd och faktisk delaktighet, se sidan 15.
[2] Motsvarande för Göteborgs stad och Stockholms stad var 76 respektive 79 procent.
[3] Totalt 16 kommuner ingår i Ung livsstil.
[4] Detta förstärks även av att högstadieflickor i Malmö är betydligt mindre fysiskt aktiva än högstadiepojkar. Mer än 54 procent av flickorna och 36 procent av pojkarna är fysiskt inaktiva. Med fysisk aktivitet avses att röra sig utanför skoltid minst två gånger per vecka så att personen blir svettig.
[5] Inom frågeområdet Delaktighet och inflytande ingår frågor så som: I min skola är vi elever med och påverkar vår skolmiljö; På lektionerna är vi elever med och påverkar på vilket sätt vi ska arbeta med olika skoluppgifter; Vi elever har inflytande över undervisningens innehåll.
[6] Resultat nedbrutet på årskurs för särskolan redovisas inte eftersom det inte finns något tydligt mönster av skillnader mellan årskurserna.
[7] I läroplanens första kapitel står det att: Det är inte tillräckligt att i undervisningen förmedla kunskap om grundläggande demokratiska värderingar. Undervisningen ska bedrivas i demokratiska arbetsformer och förbereda eleverna för att aktivt delta i samhällslivet. Den ska utveckla deras förmåga att ta ett personligt ansvar. Genom att delta i planering och utvärdering av den dag­liga undervisningen och få välja kurser, ämnen, teman och aktiviteter, kan eleverna utveckla sin förmåga att utöva inflytande och ta ansvar (Skolverket, 2016 b).
 [8] Lågt socialt deltagande definieras här som att delta i högst en av ett antal fördefinierade aktiviteter senaste tolv månaderna: till exempel studiecirkel, föreningsmöten, teater, bio, konstutställning, religiös sammankomst, sportevenemang, offentlig tillställning, demonstration, skrivit insändare i tidning/tidsskrift, privat fest.
[9] Folkhälsoenkäten för Region Skåne avser åldersgrupp 18-84 år medan den nationella folkhälsoenkäten har 16-64 år.
[10] Observera att det nationellt har gjorts en ny folkhälsoundersökning 2016. Jämförelser görs dock inte med denna mätning eftersom senaste mätåret för Skåne och Malmö är 2012.
[11] Det är inte möjligt att göra jämförelser med riket eftersom frågeformuleringarna skiljer sig åt mellan undersökningarna.
[12] Uppgifter saknas på Malmönivå.
[13] Svarsfrekvensen i Malmö områdesundersökning är runt 40 procent och svaren bör tolkas med viss försiktighet.
[14] Resultatet som presenteras i hållbarhetsrapportern avser endast ordinärt boende. För gruppen som bor i särskilt boende är svarsfrekvensen lägre och det är många anhöriga som har svarat. Resultatet redovisas inte i föreliggande rapport men mer information finns att läsa på: www.socialstyrelsen.se/publikationer2015/2015-10-10