Läsanvisning och disposition

För dig som har läst Hållbarhetsrapport 2015!

Hållbarhetsrapport 2016 har i stort sett samma struktur som Hållbarhetsrapport 2015. Det innebär att den omfattar både en fördjupad analys/tema och en redovisningsdel där utfallet för samtliga indikatorer presenteras. Det som är nytt för 2016 års rapport är att den fördjupade analysen har ett annat tema (Delaktighet) och att några av indikatorerna inte har uppdaterats med ny statistik sedan föregående rapport. Analysen hittar du på sidan 12-34 och redovisning av indikatorer på sidan 35-93.

Hållbarhetsrapport 2016

Hållbarhetsrapport 2016 omfattar ett antal olika delar. Dels kapitel och avsnitt i föreliggande huvudrapport, dels fristående dokument som omfattar mer fördjupad information om till exempel indikatorer och statistik.

Sammanfattning – I sammanfattningen görs en kortare beskrivning dels av analysen utifrån temat i rapporten, dels av redovisningen av indikatorer.

Inledning – I inledningen ges en introduktion till temat för 2016 års rapport och kort information om Malmös befolkningsutveckling.

Tema: Delaktighet – I detta kapitel görs en analys med särskilt fokus på temat delaktighet. Temat tar sin utgångspunkt i Malmö stads kommunfullmäktigemål En ung, global och modern stad[1]. Analysen utgår från statistiskt underlag, utredningar och rapporter samt diskussioner och workshops med bland annat forskare, anställda i Malmö stad och representanter från civilsamhälle.

Kapitlet är indelat i olika avsnitt: Delaktighet som begrepp; Lagstadgad delaktighet; Varför är delaktighet viktigt för hållbar utveckling? Vad säger forskningen om sambanden; Nuläget i Malmö; Trender som påverkar förutsättningar för delaktighet; samt Slutsatser och inriktningar.

Löpande i detta kapitel presenteras i textrutor exempel på hur Malmö stad och andra aktörer i Malmö arbetar för ökad delaktighet för Malmöborna. När någon av hållbarhetsindikatorerna som redovisas i rapporten nämns i texten är de markerade i fet stil och med rosa text (t.ex. självskattad hälsa).

Källhänvisningar görs löpande i texten och beskrivs i sin helhet i avsnittet ”Referenser”. I de fall bokstäver används efter årsangivelsen finns det flera källor från samma år för till exempel Malmö stad. Hänvisningar görs också till fotnoter. I fotnoter refereras vid vissa tillfällen till politiska ärenden i Malmö stad. Hänvisningen sker då till ett ärendenummer, till exempel STK-2015-203.

Redovisning av indikatorer I detta kapitel presenteras utfallet för respektive indikator i diagram med korta sammanfattningar. Indikatorerna redovisas utifrån fyra kategorier – barn och ungas uppväxtvillkor, boendemiljö och stadsutveckling, sysselsättning samt hälsa, levnadsvanor och inflytande. En del av indikatorerna kan placeras under mer än en kategori men har placerats där de i huvudsak hör hemma. Fokus i redovisningen är att, där det är möjligt och relevant, presentera indikatorerna utifrån indelningsgrunder så som kön, ålder och socioekonomi. Statistiken hämtas från olika källor och vilka mätår som presenteras varierar från indikator till indikator, beroende på tillgång till data. De indikatorer som inte har uppdaterats sedan Hållbarhetsrapport 2015 är markerade med ”Oförändrad”.

Referenser – Källhänvisningar görs löpande i texten och beskrivs i sin helhet i detta avsnitt.

Fristående dokument

Tabellsamling I Tabellsamling – Malmö stads hållbarhetsrapport 2016, presenteras den statistik som också presenteras i redovisningsdelen, men i form av tabeller. I tabellsamlingen finns i vissa fall också ytterligare statistik som inte visas i diagrammen i redovisningsdelen.

Beskrivning av indikatorer I dokumentet Beskrivning av indikatorer – Malmö stads hållbarhetsrapport 2016, görs en fördjupad beskrivning av respektive indikator.

[1] Läs om Malmö stads kommunfullmäktigemål i Malmö stads budget www.malmo.se/Kommun–politik/Ekonomi/Malmo-stads-budget.html