Lagstadgad delaktighet

bildbank160524_0073_bb_ribban_pr_5c9cc0b997f44cae48baee0fc913021d__70007

Delaktighet finns inskrivet i flera olika svenska lagar. Här ges några exempel som är särskilt relevanta för kommunal verksamhet.

Inom socialtjänsten ställs det krav på verksamheterna att arbeta med brukardelaktighet. Det står i socialtjänstlagen att ”insatserna ska utformas och genomföras tillsammans med den enskilde” (3 kap. 5 § SoL). Det finns även motsvarande paragrafer i hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och i lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). År 2013 tog Socialstyrelsen fram dimensioner för god vård och omsorg som används i Malmö stads kvalitetsarbete. En av dimensionerna är individanpassad vård som bland annat innebär att individen ska ges möjlighet att vara delaktig.

Eftersom individ- och familjeomsorgen erbjuder stöd och hjälp till de mest utsatta i samhället som generellt även är minst delaktiga [1], kan ett systematiskt arbete med brukarmedverkan i verksamheten bidra till en ökad delaktighet i samhället.

I plan- och bygglagen finns en lagstadgad samrådsskyldighet som ger möjlighet för medborgarna att ta del av förslag och lämna synpunkter. I lagen regleras bland annat vem som ska bjudas in till samråd samt att vissa planer ska kungöras och ställas ut: Kommunen ska också ge kommunens medlemmar, de andra myndigheter, sammanslutningar och enskilda i övrigt som har ett väsentligt intresse av förslaget tillfälle att delta i samrådet.” (3 kap. 9 § PBL).

Såväl grundskolan som förskolan styrs av skollagen. I skollagen står det att ”barn och elever ska ges inflytande över utbildningen”, att de ska få ta aktiv del i att vidareutveckla utbildningen och att de ska hållas informerade i frågor som rör dem (4 kap. 9 § Skollag). Förskolan styrs också av läroplan för förskolan (Lpfö 98). Även av denna framgår att barn ska vara delaktiga i olika typer av samarbete och beslutsfattande. I skollagen lyfts också vårdnadshavares rätt till inflytande över utbildningen. I Läroplanen för förskolan står det att ”Föräldrarna ska ha möjlighet att inom ramen för de nationella målen vara med och påverka verksamheten i förskolan” (Skolverket, 2016 a).

[1] I rapporten används inte utsatta grupper för benämning av en homogen grupp, utan relaterar till exempel till socioekonomi, funktionshinder, födelseland, ålder etc beroende på sammanhang. Avgörande är att dessa grupper i olika kontexter har sämre förutsättningar för delaktighet. Socioekonomi relaterat till olika aspekter av delaktighet lyfts i avsnittet ”Nuläget”.