Inledning

bildbank160824_ribbanfamilj_2193_pr_0ebed5d538b9633bbf8b8425a461f0cb__70007

Tema: Delaktighet

Analysen i årets hållbarhetsrapport tar sin utgångspunkt i kommunfullmäktiges målområde 1: En ung, global och modern stad. I beskrivningen av kommunfullmäktiges mål framgår att alla Malmöbor ska kunna ta del av och bidra till den positiva utvecklingen och att Malmöborna ska kunna känna sig stolta över sin unga, globala och moderna stad där frågor som jämlikhet, jämställdhet, antidiskriminering, miljö och delaktighet står högt på agendan (Malmö stad, 2017a).

Forskning inom olika områden så som hälsa och miljö visar att delaktighet är en viktig och ibland avgörande faktor för hållbar utveckling. Delaktighet är också en av de mest grundläggande förutsättningarna för måluppfyllelse av FN:s globala mål för hållbar utveckling som förutsätter “ett lyhört, inkluderande, deltagandebaserat och representativt beslutsfattande på alla nivåer” (FN, 2016).

Alla ska kunna bidra
”Stadens viktigaste tillgång är Malmöborna. Alla ska kunna ta del av och bidra till den positiva utvecklingen. Genom att minska ojämlikheten och se till att alla kan ta aktiv del i bygget av Malmö stärker vi både stadens attraktionskraft och tar tillvara på alla individers fulla potential. Vår utgångspunkt är att de skillnader vi ser i hälsa mellan olika grupper ska minskas genom att påverka de bakomliggande orsakerna” (Malmö stad, 2017 a).

För att utvecklingen mot en ung, global och modern stad också ska vara hållbar, är delaktighet alltså en förutsättning. Det är därför som delaktighet har valts som tema för årets hållbarhetsrapport. Analysen fokuserar på hur olika globala trender, som är viktiga för den unga, globala och moderna staden, påverkar Malmöbornas delaktighet. Långsiktiga trender såsom urbanisering, ökad digitalisering och transportsystemets utveckling kommer att påverka Malmö, precis som andra städer runt om i världen under många år framöver. Genom att öka förståelsen för hur trenderna påverkar oss, ökar möjligheten att minimera en eventuell negativ utveckling och förstärka de faktorer som bidrar positivt till ambitionen om ett ungt, globalt och modernt Malmö.

Analysen speglar hela Malmö och beaktar förutom Malmö stads arbete också andra aktörer inom civilsamhälle, näringsliv och akademi.

Syftet med fördjupningen kring delaktighet är att ge en övergripande bild av nuläge, trender och inriktningar för att bidra till en fortsatt diskussion kring Malmöbornas delaktighet nu och framöver. Rapporten innehåller ingen heltäckande kartläggning.

Bakgrund

Syftet med Malmö stads hållbarhetsrapport är att ge staden ett underlag för planering och priorite-ring på längre sikt med fokus på hållbar utveckling i Malmö. Målgrupp för rapporten är framförallt politiker och tjänstepersoner som arbetar med budget, planering och utveckling. I april 2016 behandlades Malmö stads Hållbarhetsrapport 2015 av kommunfullmäktige. Det var en pilotrapport och ett första försök att visa och analysera Malmös sociala, miljömässiga och ekonomiska utveckling ur ett långsiktigt perspektiv [1].

Den första rapporten har under 2016 fungerat som ett underlag för dialog med Malmö stads nämnder, förvaltningar och bolag samt representanter från civilsamhälle, forskare och andra offentliga verksamheter. Syftet har varit att få synpunkter och föra en dialog kring hur rapporten kan utvecklas framåt för att bäst spegla utvecklingen i staden, och samtidigt bidra till det fortsatta arbetet i nämnder och bolag för att Malmö ska bli ett ”ur alla aspekter, hållbart Malmö där alla Malmöbor tar del av utvecklingen” (Malmö stad, 2016 a). Resultatet från den dialog som pågått under 2016 kommer att beaktas först i Malmö stads hållbarhetsrapport 2017.

Ett hållbart Malmö
”I ett hållbart Malmö känner dagens och framtidens Malmöbor sig delaktiga, har likvärdiga förutsättningar för utbildning och sysselsättning och en god ekonomisk situation. De har förutsättningar för att bo bra, för att känna gemenskap med och tillit till andra och för att uppleva en god hälsa. Miljön runt omkring dem är sund och skapar förutsättningar för att röra sig i staden och till platser utanför” (Malmö stad, 2015 a).

[1] STK-2016-217