Hälsa, levnadsvanor och inflytande

bildbankMK3_8276-Edit_Foto_Fredrik_Johansson_pr_21b89a9957d0d8f72634f1736ebddfb5__70007

Självskattad hälsa


Definition av indikatorn – Andel barn och unga (i årskurs 6, årskurs 9 och gymnasiets årskurs 2) som har en god självskattad hälsa samt andel (%) vuxna (18-80 år) som har en god självskattad hälsa.

Uppgiften om individens självskattade hälsa bygger på svar från frågan ”Hur mår du rent allmänt” – ”mycket bra” eller ”bra” är sammantaget god självskattad hälsa. Uppgift om individens självskattade hälsa (endast barn och unga) bygger också på ”Hur frisk tycker du att du är”. ”Mycket frisk” bedöms vara god självskattad hälsa.


 

Barn och unga

Diagram 41a: Andel pojkar som upplever att de mår bra efter årskurs och år

Malmö och Skåne. Procent

Källa: Folkhälsoenkät Barn och Unga i Skåne, Region Skåne


Diagram 41b: Andel flickor som upplever att de mår bra efter årskurs och år

Malmö och Skåne. Procent

Källa: Folkhälsoenkät Barn och Unga i Skåne, Region Skåne


Det har skett en påtaglig försämring sedan 2012 för både flickor och pojkar och i alla åldersgrupper. Trenden fortsätter med att de äldre barnen tenderar att ha sämst självskattad hälsa och skillnaden mellan årskurs 6 och årskurs 9 har ökat ytterligare mellan 2012 och 2016. Störst försämring ses bland flickor i årskurs 2 på gymnasiet som redan 2012 hade lägst självskattad hälsa.

Diagram 42a: Andel pojkar som upplever att de mår bra efter födelseland och år

Samtliga årskurser i Malmö. Procent

Källa: Folkhälsoenkät Barn och Unga i Skåne, Region Skåne


Diagram 42b: Andel flickor som upplever att de mår bra efter födelseland och år

Samtliga årskurser i Malmö. Procent

Källa: Folkhälsoenkät Barn och Unga i Skåne, Region Skåne


Andel flickor och pojkar som har en god självskattad hälsa har försämrats i alla grupper mellan 2012 och 2016, oberoende av födelseland. Störst försämring för såväl flickor som pojkar har skett i gruppen födda i Sverige. Bäst självskattad hälsa har flickor födda i utomeuropeiskt land och pojkar födda i övriga norden.

Vuxna

Observera att diagram 43 inte börjar från noll för att kunna visa de små skillnaderna mellan grupperna.

Diagram 43: Andel vuxna i åldern 18-80 år som upplever att de mår bra efter kön

Malmö, Skåne och Riket. Procent – Oförändrad


Källa: Folkhälsoenkät, Region Skåne samt Folkhälsodata, Folkhälsomyndigheten

 

Andelen kvinnor som svarar bra eller mycket bra på frågan hur man upplever sin hälsa är lägre än för andelen män i såväl Malmö, Skåne som riket. Andelen med god självskattad hälsa har ökat för både män och kvinnor sedan 2004.

Observera att folkhälsoenkät Skåne avser individer i åldern 18-80 år och den nationella folkhälsoenkäten avser individer 16-84 år. Data kan dock i princip anses vara jämförbar. Inga uppgifter finns för riket för år 2000. 

Diagram 44: Andel vuxna i åldern 18-80 år som upplever att de mår bra efter kön och socioekonomisk markör

Malmö. Procent Oförändrad



Källa: Folkhälsoenkät, Region Skåne samt Folkhälsodata, Folkhälsomyndigheten

 

Den självskattade hälsan varierar utifrån socioekonomisk markör för både kvinnor och män i Malmö. Sjukskrivning tenderar att påverka den självskattade hälsan i negativ riktning medan de som är sysselsatta har en högre självskattad hälsa. Även studerande har en högre självskattad hälsa. Skillnaderna mellan olika grupper har ökat mellan 2000-2012. År 2000 låg andelen kvinnor i Malmö med god självskattad hälsa på 34 procent för sjukskrivna och 76 procent för sysselsatta. År 2012 låg motsvarande siffror på 15 procent respektive 78 procent. År 2000 låg andelen män i Malmö med god självskattad hälsa på 43 procent för sjukskrivna och 79 procent för sysselsatta. År 2012 låg motsvarande siffror på 21 procent respektive 84 procent. Grunden till ökade skillnader är att sjukskrivna kvinnor och män har fått allt sämre självskattad hälsa. Den självskattade hälsan är högre för män än för kvinnor i alla grupper.

Observera att ingen jämförelse görs med riket då den nationella mätningen använder en annan indelning för socioekonomisk markör.

Diagram 45: Andel vuxna i åldern 18-80 år som upplever att de mår bra efter kön och födelseland

Malmö. ProcentOförändrad



Källa: Folkhälsoenkät, Region Skåne samt Folkhälsodata, Folkhälsomyndigheten

 

Andel kvinnor med god självskattad hälsa är högst i gruppen kvinnor födda i Sverige och lägst i gruppen som är född i övrigt europeiskt land. Även för män är den självskattade hälsan högst i gruppen svenskfödda men lägst bland dem som är födda i övrigt nordiskt land.

Diagram 46: Andel vuxna i åldern 18-80 år som upplever att de mår bra efter kön och ålder

Malmö. ProcentOförändrad


Källa: Folkhälsoenkät, Region Skåne samt Folkhälsodata, Folkhälsomyndigheten

 

Den yngsta åldersgruppen har högst självskattad hälsa bland både kvinnor och män. Lägst självskattad hälsa har män i den äldsta åldersgruppen och kvinnor i åldern 55-64 år. Den självskattade hälsan har ökat mellan 2000-2012 i samtliga åldersgrupper för kvinnor och män, utom i åldersgruppen 55-64 år för båda könen och för män även i åldersgruppen 65-80 år.

Socialt deltagande


Definition av indikatorn – Andel vuxna i åldern 18-80 år med lågt socialt deltagande.

Svaren bygger på 13 olika delfrågor och om en individ har svarat att de deltagit på tre stycken delfrågor eller färre bedöms individen ha ett lågt socialt deltagande.


 

 

Diagram 47: Andel vuxna i åldern 18-80 år/16-84 år med lågt socialt deltagande efter kön

Malmö, Skåne och riket. Procent[1] - Oförändrad

Källa: Folkhälsoenkät, Region Skåne samt Folkhälsodata, Folkhälsomyndigheten

 

Andel kvinnor och män med lågt socialt deltagande har ökat sedan 2000 i såväl Malmö som Skåne. Riket ligger kvar på samma nivå mellan 2004 och 2008. Andelen kvinnor och män med lågt socialt deltagande är påtagligt lägre i riket än Malmö och Skåne

Observera att folkhälsoenkät Skåne avser individer i åldern 18-80 år och den nationella folkhälsoenkäten avser individer 16-84 år. Data kan dock i princip anses vara jämförbar. Inga uppgifter finns för riket för år 2000.

Diagram 48: Andel vuxna i åldern 18-80 år med lågt socialt deltagande efter kön och socioekonomisk markör

Malmö. ProcentOförändrad



Källa: Folkhälsoenkät, Region Skåne samt Folkhälsodata, Folkhälsomyndigheten

 

Andel kvinnor och män i Malmö med lågt socialt deltagande är högst i gruppen sjukskrivna för både kvinnor och män. Även bland arbetslösa kvinnor och män finns en hög andel med lågt socialt deltagande. Sysselsatta och studerande utgör en betydligt lägre andel av gruppen med lågt socialt deltagande. Skillnaderna mellan sysselsatta och sjukskrivna har ökat sedan 2000 bland både män och kvinnor.

Diagram 49: Andel vuxna i åldern 18-80 år med lågt socialt deltagande efter kön och födelseland

Malmö. ProcentOförändrad



Källa: Folkhälsoenkät, Region Skåne samt Folkhälsodata, Folkhälsomyndigheten

 

Andel med lågt socialt deltagande är lägst bland svenskfödda kvinnor och män och högst i gruppen utomeuropeiskt födda kvinnor och män. Andelen med lågt socialt deltagande har ökat i alla grupper utom i gruppen män födda i övrigt nordiskt land, mellan 2000-2012.

Diagram 50: Andel vuxna i åldern 18-80 år med lågt socialt deltagande efter kön och ålder

Malmö. ProcentOförändrad

Källa: Folkhälsoenkät, Region Skåne samt Folkhälsodata, Folkhälsomyndigheten

 

Andel kvinnor och män i Malmö med lågt socialt deltagande är högst i den äldsta åldersgruppen och blir sedan bättre i takt med minskad ålder. Spridningen mellan de olika åldersgrupperna har ökat sedan 2000 och andelen med lågt socialt deltagande har ökat i samtliga åldersgrupper och för båda könen mellan 2000 och 2012.

Hållbart resande


Definition av indikatorn – Andel av Malmöbornas (i åldern 15-84 år) resor som sker med bil, buss, tåg, cykel samt till fots. Andel av inpendlares resor som sker med bil, buss, tåg samt cykel*.

*gäller endast till och från arbete. Pendling definieras som en resa över kommungräns.


 

 

Diagram 51: Andel resor med bil, buss, tåg, cykel eller till fots år 2013

Malmö, Helsingborg, Lund, Skåne och Göteborg. Procent. Oförändrad 

Källa: Resvaneundersökningen (RVU), Region Skåne

 

Malmöborna kör bil i mindre utsträckning än helsingborgarna och resenärer i Skåne totalt. Däremot ligger Malmö över Skånesnittet både vad avser resor med kollektivtrafik, cykel och till fots.

Diagram 52: Andel resor med bil, buss, tåg, cykel eller till fots år 2013 efter kön

Malmö. Procent. Oförändrad

Källa: Resvaneundersökningen (RVU), Region Skåne

 

Resvaneundersökningen visar att bil är det transportslag som både kvinnor och män i Malmö väljer i störst utsträckning. Män använder bil i större utsträckning än kvinnor. Kvinnor använder buss, cykel eller går till fots i högre utsträckning än män.

Diagram 53: Andel resor med bil, buss, tåg, cykel eller till fots år 2013 efter bostadstyp

Malmö. Procent. Oförändrad

Källa: Resvaneundersökningen (RVU), Region Skåne

 

De som bor i villa eller radhus/kedjehus använder bil i större utsträckning än de som bor i flerfamiljshus. De som bor i flerfamiljshus använder övriga transportslag – buss, tåg, cykel och till fots – i större utsträckning än de som bor i villa eller radhus/kedjehus.

Diagram 54: Andel resor med bil, buss, tåg eller cykel år 2013 efter inpendlares kommun

Procent. Oförändrad

Källa: Resvaneundersökningen (RVU), Region Skåne

 

Totalt för samtliga inpendlingsorter är bil det vanligast förekommande transportmedlet för att ta sig till och från arbete i Malmö. Inpendlare från Trelleborg är de som använder bil i störst utsträckning. Detta kan komma att förändras eftersom det från och med december 2015 blev möjligt att tågpendla mellan Trelleborg och Malmö. Helsingborg sticker ut vad avser tågpendling till och från Malmö.

Exponering för buller och kvävedioxid


Definition av indikatorn – Antal personer i befolkningen som är trafikbullerexponerande över riktvärden. Bostadens beräknade exponering för bullernivåer över gällande riktvärde 55 dBA ekvivalentnivå utomhus vid fasad. Årsmedelhalter av kvävedioxid i taknivå jämfört med det nationella miljömålet för kvävedioxid på 20 µg/m3.


 

 

Diagram 55: Antal personer i befolkningen som är trafikbullerexponerade över riktvärden

Malmö. Antal – Oförändrad

Källa: Miljöförvaltningen, Malmö stad

 

Antalet personer som exponeras för ljudnivåer som överskrider riktvärdena inomhus har minskat något (från 50 000 till 48 000 personer) medan antalet som exponeras för ljudnivåer som överskrider riktvärdena utomhus har ökat något (från 125 000 till 126 000 personer) under perioden 2007-2012.

Diagram 56: Årsmedelhalter av kvävedioxid i taknivå

Malmö, µg/m3

Källa: Miljöförvaltningen, Malmö stad

 

Kvävedioxidhalterna har, sett som årsmedelvärde i taknivå, halverats sedan mitten av 80-talet vid mätplatsen på Rådhuset. Under de senaste åren har halterna legat kring 15 µg/m3, vilket är ungefär 75 procent av det nationella miljömåletpå20 µg/m3. Föroreningsnivåerna i taknivå på Rådhuset, som är en centralt belägen plats som inte är direkt påverkad av närliggande utsläppskällor, är representativa för den exponering som befolkningen i innerstan i allmänhet är utsatt för.

[1] Utfallet skiljer sig påtagligt åt mellan Skåne och Malmö i förhållande till riket. Frågan är ställd på samma sätt i Region Skånes enkät och i den nationella enkäten och det saknas en förklaring till de påtagliga skillnaderna.