Delaktighet som begrepp

bildbank160830_mollan_0200_pr_3d25e201801bb35c71127262dc9818ce__70007

Delaktighet handlar om en aktiv medverkan och ofta med betoning på en känsla av att vara till nytta och ha medinflytande [1]. Möjligheten till delaktighet och inflytande i samhället är kärnfrågor för ett demokratiskt samhälle. Genom rösträtten har alla medborgare i en stat eller medlemmar i en kommun som är fyllda 18 år en lagstadgad rätt till delaktighet. Valdeltagande är därför ett viktigt mått på delaktighet.

Det är däremot inte bara vid valen som personer kan vara delaktiga, utan i många andra sammanhang. Detta lyfts som en viktig del av arbetet med delaktighet i regeringens senaste demokratiutredning Låt fler forma framtiden:

Det demokratiska deltagandet kan stärka det sociala kapitalet i samhället… Att stimulera ett brett deltagande handlar således inte enbart om att stärka individens möjligheter till inflytande utan också om den ömsesidiga tilliten i samhället och om att skapa socialt kapital.” Utredningen betonar att det är en relativt liten del av befolkningen som är delaktig idag och att det offentliga bör ”verka för att öka delaktigheten i samhället, men också för att inhämta åsikter från olika delar av befolkningen, särskilt de som deltar i lägre utsträckning.” Utredaren föreslår ett nytt demokratimål där delaktighet blir en central del av demokratin: ”En hållbar demokrati som kännetecknas av delaktighet och jämlikt inflytande” (Statens offentliga utredningar, 2016).

En kommun kan spela en nyckelroll i att skapa denna ökade delaktighet. Dels ur ett demokratiskt perspektiv: att alla Malmöbor ska ha möjlighet till delaktighet och inflytande, och dels ur ett verksamhetsperspektiv: att de som är brukare av kommunens tjänster ska ha möjlighet till delaktighet och inflytande. Brukarinflytande eller brukarmedverkan handlar om att ta tillvara brukarens kunskap och erfarenhet i utformningen av tjänster eller insatser. Den nya kommunallagen som förväntas träda i kraft 2018 uppmuntrar ännu mer till direkt delaktighet för kommuninvånarna (Statens offentliga utredningar, 2015 a).

Barns rätt till inflytande är en av grundprinciperna i barnkonventionen [2] och i Sverige är detta integrerat i de lagar och regler som styr kommunens verksamheter. I Malmö stad pågår exempelvis arbetet med Utvecklingsplan för arbetet med barnets rättigheter i Malmö stad [3].

Det finns olika former av delaktighet; exempelvis är det skillnad mellan faktisk och upplevd delaktighet. Faktisk delaktighet kan knytas till det som kallas systemintegration och upplevd delaktighet till social integration. Systemintegration handlar om lagar, regler och rutiner. En individ som förvärvsarbetar kan sägas vara systemintegrerad/faktiskt delaktig, men det innebär inte per automatik att personen känner sig delaktig (det vill säga är socialt integrerad). När faktisk delaktighet minskar, försämrar det förutsättningarna för upplevd delaktighet. Om skillnader i faktisk delaktighet blir för stora, är det svårt att uppnå en gemensam känsla av delaktighet och den sociala sammanhållningen kan försvagas (Malmö stad, 2013). En hållbar samhällsutveckling förutsätter därför att alla invånare är både faktiskt delaktiga och samtidigt känner sig delaktiga (Stigendal, 2011).

Det finns också olika former av delaktighet utifrån graden av involvering som kan sammanfattas i en delaktighetstrappa eller ett delaktighetsspektrum: information (minst delaktighet), konsultation, dialog, inflytande, medbeslutande (störst delaktighet) (Arnstein, S 1969).

stegen-trappan
Bildtext: Delaktighetstrappan som visualiserar olika former av delaktighet utifrån graden av involvering. Källa: SKL, 2013

 

Det är viktigt för exempelvis en kommun att vara tydlig med vad deltagarna i en process kan vara med och påverka. Stegen i delaktighetstrappan kan vara ett stöd. Om Malmöbons förväntningar är för höga kan det leda till en lägre upplevd delaktighet. I några versioner av trappan finns ytterligare ett trappsteg längst ner som handlar om manipulation, det vill säga att involvera invånare i aktiviteter med syfte att påverka deras uppfattningar.

[1] Ur Nationalencyklopedins definition.
[2] Läs mer om barnkonventionen på: www.unicef.se/barnkonventionen
[3] Planen (STK-2016-783) behandlas politiskt under våren 2017. Tidigare har en kartläggning gjorts av arbetet med barnrättsperspektivet i Malmö stad (STK-2015-201).