Boendemiljö och stadsutveckling

bildbank_MG_7208_sa_tif_pr_78b0052b05d6dc02609993f3d8d2f34a__70007

Strukturell hemlöshet


Definition av indikatorn Andel som är hemlösa av strukturella skäl (avser samtliga åldrar om inget annat anges), det vill säga bostadsbrist i kombination med att de inte har ekonomiska eller andra förutsättningar att ta sig in på den reguljära bostadsmarknaden.

I diagrammen i kapitlet presenteras i vissa fall också uppgifter för social hemlöshet för att ge en övergripande bild av hemlöshet i stort. De som är socialt hemlösa har någon ytterligare problematik av social karaktär som till exempel missbruk.


 

Diagram 13: Strukturell och social hemlöshet

Andel av samtliga hemlösa i Malmö. Procent.

Källa: Malmö stad, Malmö stad hemlöshetsräkning

 

Andelen socialt hemlösa har tidigare utgjort den största andelen av hemlösheten men sedan ett antal år tillbaka har den strukturella hemlösheten ökat. Mellan 2015 och 2016 ökade den strukturella hemlösheten från 65 till 69 procent av det totala antalet hemlösa medan den sociala hemlösheten minskade från 35 till 31 procent. Det finns flera orsaker till att människor blir strukturellt hemlösa, till exempel bristande förankring på bostadsmarknad och arbetsmarknad eller obetalda hyror. Den vanligaste orsaken är bristande förankring och det är också denna kategori som har ökat mest under de senaste åren.

Diagram 14: Andel strukturellt och socialt hemlösa efter kön

Andel av samtliga strukturellt respektive socialt hemlösa i Malmö. Procent

Källa: Malmö stad, Malmö stad hemlöshetsräkning

 

Andelen hemlösa har ökat för kvinnor och minskat för män i ett långsiktigt perspektiv avseende såväl strukturellt som socialt hemlösa. Skillnaden i andelen hemlösa mellan könen har minskat men när det gäller social hemlöshet är skillnaderna ändå stora. Mellan 2015 och 2016 ses dock för första gången sedan 2009 att totala andelen kvinnor respektive män, ligger kvar på samma nivå mellan två mätningar. 45 procent av de strukturellt hemlösa är kvinnor och 55 procent är män. 25 procent av de socialt hemlösa är kvinnor och 75 procent är män.

Diagram 15: Andel strukturellt hemlösa efter hushållstyp

Andel av samtliga strukturellt hemlösa i Malmö. Procent

Källa: Malmö stad, Malmö stad hemlöshetsräkning

 

Under tidsperioden 2009-2015 har andelen strukturellt hemlösa hushåll med barn ökat kraftigt. Andelen gifta med barn bland de strukturellt hemlösa fortsatte öka under 2016, medan andelen ensamstående med barn minskade för första gången sedan 2012.

Diagram 16: Andel hemlösa efter födelseland (per världsdel) år 2016

Andel av samtliga hemlösa i Malmö. Procent

Källa: Malmö stad, Malmö stad hemlöshetsräkning

 

Den största gruppen bland de hemlösa i Malmö 2016 var födda i Asien (41 procent), därefter Sverige (31 procent), övriga Europa (15 procent) och Afrika (tio procent). 83 procent av de strukturellt hemlösa i Malmö är födda i ett annat land än Sverige, motsvarande siffra för socialt hemlösa är 36 procent.

Diagram 17: Antal hemlösa barn efter åldersgrupp

Barn i hemlösa hushåll i Malmö. Antal.

Källa: Malmö stad, Malmö stad hemlöshetsräkning

 

Antal barn i strukturellt hemlösa hushåll har ökat påtagligt mellan 2009 och 2016 i alla åldersgrupper, och barnen i strukturellt hemlösa hushåll utgör 98 procent av de hemlösa barnen i Malmö år 2016. Ökningen av antalet hemlösa barn är avsevärt mycket större än befolkningsökningen i samma åldersgrupp. Det finns flest hemlösa barn i åldrarna 0-6 år och antalet minskar sedan med stigande ålder.

Kollektiv styrka


Definition av indikatorn Nivån av kollektiv styrka i ett område. Bygger på uppgifter om befolkningen i åldern 18-85 år.  Begreppet kollektiv styrka handlar om i vilken utsträckning de boende i ett område har förmågan och viljan att skapa och upprätthålla gemensamma normer och områdets nivå av kollektiv styrka är en viktig faktor för att förstå variationer gällande bland annat trygghet mellan olika områden.

Indexet för kollektiv styrka bygger på två delar: social sammanhållning och tillit respektive informell social kontroll (respektive del kan anta värden mellan 0-20). Den totala kollektiva styrkan kan anta värden mellan 0-40. Det värde som redovisas är ett medelvärde där högre värden indikerar högre nivåer av kollektiv styrka.

För denna indikator redovisas exempel på stadsområdes- och delområdesnivå eftersom indikatorn Kollektiv styrka i hög utsträckning handlar om social sammanhållning och informell social kontroll i ett mindre geografiskt område.


 

Diagram 18: Nivån av kollektiv styrka i befolkningen 18-85 år efter kön, år 2012 och 2015

Malmö och stadsområden. Värde 0-40.

Källa: Malmö områdesundersökning 2012 och 2015 [1], Malmö högskola, Malmö stad och polisområde Malmö

 

[1] Malmö områdesundersökning är en urvalsundersökning med cirka 8000 respondenter som genomförs i samarbete mellan Malmö högskola, Malmö stad och Polisen. Svarsfrekvens på Malmönivå drygt 50 procent 2012 och drygt 40 procent 2015.

 

Diagram 19: Nivån av kollektiv styrka i befolkningen 18-85 år efter delområde år 2015

Malmö, stadsområde Söder och delområden. Värde 0-40*.

Källa: Malmö områdesundersökning 2012 och 2015, Malmö högskola, Malmö stad och polisområde Malmö

 

I Malmö som helhet och på stadsområdesnivå är nivån av kollektiv styrka relativt jämn, men stadsområde Väster ligger något högre än de andra. Det är först när statistik visas utifrån delområden som skillnader syns tydligt. För att illustrera dessa skillnader visar diagram 19 skillnaderna i stadsområde Söder. Hermodsdal har den lägsta nivån (19) och Käglinge den högst (27).

* I några delområden (Eriksfält, Heleneholm, Kastanjegården, Lockarp och Toarp) har för få respondenter svarat för att resultatet ska kunna redovisas.

Tillit till andra


Definition av indikatorn Andel av befolkningen i åldern 18-80 år med låg tillit till andra människor. Utgår från frågan ”Man kan lita på de flesta människor”.  Svarsalternativen är Håller inte alls med, håller inte med, håller med, håller med fullständigt. Svar enligt Håller inte alls med eller håller inte med betraktas som låg tillit.


 

Diagram 20: Andel av befolkningen 18-80 år med låg tillit till andra efter kön

Malmö och Skåne. Procent. - Oförändrad

Källa: Folkhälsoenkäten, Region Skåne

 

Andel kvinnor och män med låg tillit till andra har minskat något sedan år 2000. Detta avser såväl Skåne som Malmö. Malmö har en något högre andel kvinnor och män med låg tillit till andra än Skåne.

Diagram 21: Andel av befolkningen 18-80 år med låg tillit till andra efter socioekonomisk markör och kön

Malmö. Procent. – Oförändrad



Källa: Folkhälsoenkäten, Region Skåne

 

De som är i sysselsättning skiljer sig åt från övriga kategorier, och andelen med låg tillit är lägre i denna grupp. Vid en jämförelse mellan sysselsatta och arbetslösa så har skillnaderna mellan dessa grupper ökat sedan 2000 avseende kvinnor, medan skillnaderna har minskat för män.

Diagram 22: Andel av befolkningen i åldern 18-80 år med låg tillit till andra efter födelseland och kön

Malmö. Procent- Oförändrad



Källa: Folkhälsoenkäten, Region Skåne

 

Andel kvinnor och män med låg tillit till andra är högre bland dem som är födda i ett utomeuropeiskt land eller i ett annat land i Europa (frånsett Norden) jämfört med dem födda i Sverige. Skillnaden mellan grupperna har ökat sedan 2000 för kvinnor, medan skillnaden mellan grupperna ligger kvar på samma nivå för män. Lägst andel med låg tillit till andra finns i gruppen kvinnor och män födda i övriga Norden.

Diagram 23: Andel av befolkningen i åldern 18-80 år med låg tillit till andra efter ålder och kön

Malmö. Procent. - Oförändrad

Källa: Folkhälsoenkäten, Region Skåne

 

Andel kvinnor med låg tillit till andra är högst i den yngsta åldersgruppen och för kvinnor i åldersgruppen 45-54 år. Medan andelen med låg tillit i den yngsta åldersgruppen har minskat för kvinnor har den ökat för män i samma ålder. Andel kvinnor och män med låg tillit är lägst i gruppen 65-80 år.

Energianvändning per invånare


Definition av indikatorn Total energianvändning för Malmö per invånare (megawattimme (MWh)/person)*


 

Diagram 24: Total energianvändning per invånare efter sektor

Malmö. MWh/person.

Källa: Statistiska centralbyrån (SCB)

 

Målet är att energianvändningen i Malmö ska sänkas med minst 20 procent per invånare fram till år 2020 jämfört med den genomsnittliga användningen under åren 2001-2005. Under år 2014 minskade energi-användningen per invånare i Malmö och den uppgår nu till 21,7 MWh/person vilket bara är 0,05 MWh över målvärdet för år 2020. Totalt har energianvändningen per invånare i Malmö minskat med 27 procent mellan år 1990 och 2014. Minskningen sedan år 2004 beror mycket på Malmös befolkningsökning, som har uppgått till cirka 5000 personer årligen sedan år 2006.

Inom hushållssektorn har energianvändningen per invånare minskat med 38 procent sedan år 1990 och transportsektorns energianvändning har minskat med en fjärdedel. Kategorin övriga tjänster är den enda sektor där energianvändningen har ökat, med en tredjedel under den redovisade perioden. Inom både kategorin industri och byggverksamhet samt offentlig verksamhet har energianvändningen minskat med nästan hälften respektive en tredjedel. Jordbruk, skogsbruk och fiske är den kategori som är minst i Malmö men där har även energianvändningen minskat mest, med hela två tredjedelar.

* För år 2014 kunde inte uppgifter för en av sektorerna erhållas från SCB på grund av statistiksekretess vilket medförde att inte någon totalsumma kunde erhållas. En delmängd av den sekretessbelagda sektorn har därför skattats med föregående års värde för att beräkna en totalsumma för detta år.

Under år 2005-2009 användes en annan indelning för statistiken av SCB. Därför redovisas i diagrammet värden för år 2004 istället för år 2005.

Förnybar och återvunnen energi


Definition av indikatorn Förnybar och återvunnen energi inom Malmös geografiska område (MWh).


 

Diagram 25: Förnybar och återvunnen energi efter typ av ursprung

Malmö. MWh.

Källa: Vindstat, Vattenfall, Eon, VA SYD, SYSAV, Hagavik, Länsstyrelsen

 

Den förnybara och återvunna energin som genereras inom Malmös geografiska område har ökat sedan 2001, men inte under de senaste åtta åren. Sett till olika typer av förnybara energislag står avfall för den största andelen och denna del har ökat successivt sedan 2001. Under 2015 minskade dock mängden energi från avfall jämfört med föregående år. Vid en jämförelse inom Malmös geografiska område så utgör den totalt genererade förnybara energin nästan 24 procent av den totalt använda energin under år 2014. År 2014 är det senaste året med tillgänglig statistik över den totala energianvändningen i Malmö.

Koldioxidutsläpp


Definition av indikatorn – Koldioxidutsläpp i Malmö per invånare (ton/person och år)


 

Diagram 26: Koldioxidutsläpp efter sektor

Malmö. Ton/invånare.

Källa: Miljöförvaltningen, Malmö stad

 

Mellan år 2005 och 2010 ökade koldioxidutsläppen per invånare i Malmö med nästan 52 procent. Detta kan till stor del tillskrivas Öresundsverkets utsläpp. Koldioxidutsläppen per person minskade sedan mellan år 2010 och 2015 främst på grund av minskade utsläpp från industri- och energisektorn. Förändringarna inom denna sektor under de senaste tio åren beror till stor del på hur mycket Öresundsverket varit i drift under respektive år. Även Malmös befolkningsökning på cirka 5000 personer årligen sedan år 2006 bidrar till minskningen. Utsläppen per person är år 2015 de lägsta under den redovisade perioden. Öresundsverkets fossilgasdrift har försvårat möjligheterna att uppnå målsättningen att minska växthusgasutsläppen med 40 procent jämfört med år 1990[1].

[1] Öresundsverket levererar värme till Malmö och Burlövs fjärrvärmenät och el till hela det nordiska elsystemet.