Barn och ungas uppväxtvillkor

bildbankdekanen-hus-c_pr_497a88394de5fa207760aa6679984543__70007

Barn i ekonomiskt utsatta hushåll


Definition av indikatorn – Andel barn 0-17 år i ekonomiskt utsatta hushåll. Med ekonomiskt utsatta hushåll avses hushåll med låg inkomst eller försörjningsstöd. Med låg inkomst avses lägsta utgiftsnivå baserad på försörjningsstödsnormen som fastställdes på 1980-talet (då socialbidragsnorm) och en norm för boendeutgifter. Med försörjningsstöd menas att sådant erhållits minst en gång under året.


 

Diagram 3: Andel barn 0-17 år i ekonomiskt utsatta hushåll

Storstäder och riket. Procent. - oförändrad


Källa: Barnfattigdomsrapporter, Rädda Barnen

 

Sedan år 2000 har andelen barn i ekonomiskt utsatta hushåll i Malmö minskat något. Medan Stockholm och delvis Göteborg haft en positiv utveckling de senaste åren och succesivt närmat sig rikssnittet, har Malmö legat kvar på en hög nivå med små förändringar och tillfälliga uppgångar i samband med lågkonjunktur [1].

Diagram 4: Andel barn 0-17 år i ekonomiskt utsatta hushåll efter föräldrars bakgrund

Malmö. Procent. - oförändrad

Källa: Barnfattigdomsrapporter, Rädda Barnen

 

Andelen barn till föräldrar med svensk bakgrund som lever i ekonomiskt utsatta hushåll har minskat något mellan 2000 och 2013. En större minskning (13 procentenheter) ses för barn till föräldrar med utländsk bakgrund under samma tidsperiod. Andel barn i ekonomiskt utsatta hushåll är högre bland familjer med utländsk bakgrund än bland dem med svensk bakgrund. Skillnaden mellan grupperna är närmre 40 procentenheter för Malmö totalt.

*Uppgifter för år 2003 finns ej tillgängligt avseende ”barn i ekonomiskt utsatta hushåll – efter föräldrars bakgrund”.

*En viktig faktor som kan påverka utfallet är att gränspendlares inkomst inte finns med i statistiken. Detta kan bidra till att den ekonomiska utsattheten i vissa geografiska områden överskattas. Detta avser särskilt de västra delarna av Malmö.

*Rädda barnen har inte producerat en barnfattigdomsrapport under 2016. Under 2017 kommer en utökad rapport att utarbetas.

 

Inskrivna barn i förskola och pedagogisk omsorg


Definition av indikatorn – Andel barn 1-5 år inskrivna i förskola och pedagogisk omsorg.

Pedagogisk omsorg är en verksamhet där barn tas omhand i personalens eget hem (traditionellt familjedaghem) eller olika flerfamiljslösningar. Pedagogisk omsorg kan även bedrivas i en särskild lokal.


 

Diagram 5: Andel inskrivna barn 1-5 år i förskola

Andel av befolkningen i samma åldersgrupp, kommunala och fristående förskolor. Procent.

Källa: Skolverket, databas för jämförelsetal

 

Andelen inskrivna barn i förskolan låg under 2015 på 82 procent av andelen barn i förskoleålder i alla de tre storstäderna. Andelen inskrivna barn i förskolan har varit i stort sett oförändrad sedan 2012.

Diagram 6: Andel inskrivna barn 1-5 år i förskola efter huvudman

Andel av inskrivna barn totalt. Procent.

Källa: Skolverket, databas för jämförelsetal

 

I Malmö och Göteborg är fördelningen mellan fristående och kommunala skolor relativt jämn, medan Stockholm har en högre andel barn i fristående förskolor (cirka 20 procent högre). I Malmö går 87 procent av de inskrivna barnen i kommunala förskolor.

Diagram 7: Andel inskrivna barn i förskolan i Malmö efter ålder och kön, 2016

Andel av befolkningen i samma åldersgrupp, kommunala och fristående förskolor. Procent.

Källa: Hypernet analys, förskoleförvaltningen Malmö stad

 

Andelen flickor och pojkar inskrivna i förskolan i Malmö ligger på en hög nivå och är jämförbar med de andra storstäderna och riket. Andelen inskrivna 1-åringar är lägre än andelen i övriga åldrar men har ökat mellan 2015 och 2016. Den variation som kan ses för 1-åringarna kan anses normal för åldersgruppen. Generellt finns det en större variation i andelen inskrivna ettåringar jämfört med övriga åldrar[2]. Av de inskrivna barnen som redovisas i diagram 7 är cirka 6-16 procent (varierar mellan åldersgrupper) inskrivna i fristående förskolor.

Bara ett litet antal barn är inskrivna i pedagogisk omsorg. Dessa uppgifter redovisas därför endast i Tabellsamling – Malmö stads hållbarhetsrapport 2016.

*Statistik för andel inskrivna barn är från 1 januari respektive år, och gäller “andel (%) av antal barn i befolkningen i respektive åldersgrupp”. Befolkningsstatistiken med det totala antalet barn i respektive åldersgrupp är från 31 december året innan.

 

Behörighet till gymnasiet


Definition av indikatorn – Andel elever i årskurs nio som är behöriga till gymnasiets yrkesförberedande program (förklaringar till statistiken finns sist i avsnittet). Endast behörighet till yrkesförberedande presenteras eftersom det inkluderar alla som är behöriga till gymnasieskolan. Avser elever folkbokförda i kommunen och avser läsår.

Observera att diagrammen för denna indikator börjar vid 50 procent för att tydligare kunna visa trenden över tid.


 

Diagram 8: Andel elever i årskurs nio som är behöriga till yrkesförberedande program efter kön

Kommunala och fristående skolor i Malmö och riket. Procent.

Källa: Skolverket, Siris

 

Andelen elever i årskurs nio som är behöriga till gymnasiets yrkesförberedande program är något lägre i Malmö än i riket för såväl flickor som för pojkar. Andelen behöriga är högre bland flickor än bland pojkar i såväl riket som i Malmö. Andel behöriga ligger på ungefär samma nivå mellan läsåret 2010/2011 och läsåret 2015/2016. För pojkar i Malmö ses en något nedåtgående trend sedan 2012/2013 med lägre andel behöriga.

Diagram 9: Andel elever i årskurs nio som är behöriga till yrkesförberedande program efter föräldrars utbildningsnivå

Kommunala och fristående skolor i Malmö och riket. Procent.

Källa: Skolverket, Siris

 

Andelen elever i årskurs nio som är behöriga till yrkesförberedande program är högre bland barn till föräldrar med eftergymnasial utbildning än bland barn till dem med endast förgymnasial eller gymnasial utbildning. Detta gäller för både riket och för Malmö. Skillnaderna mellan grupperna har inte förändrats mellan 2014/2015 och 2015/2016.

*Från och med 2014/2015 sker rapportering på ett sätt som skiljer sig från tidigare. Förgymnasial och gymnasial utbildning rapporteras som en enhet, därför rapporteras endast uppgifter för läsåren 2014/2015 och 2015/2016.

Diagram 10: Andel elever i årskurs nio som är behöriga till yrkesförberedande program efter huvudman

Skolor Malmö och i riket. Procent

Källa: Skolverket, Siris

 

Andelen elever i årskurs nio som är behöriga till yrkesförberedande program är högre i fristående skolor än i kommunala i såväl riket som i Malmö, och andelen behöriga har sjunkit något i kommunala skolor under senare år. Det är större skillnad mellan riket och Malmö när det gäller andelen behöriga i kommunala skolor. För fristående skolor ligger Malmö på samma nivå som riket.

Diagram 11: Andel elever i årskurs nio som är behöriga till yrkesförberedande program efter bakgrund

Kommunala och fristående skolor i Malmö och riket. Procent.

Källa: Skolverket, Siris

 

Andelen elever i årskurs nio som är behöriga till yrkesförberedande program är högre bland dem med svensk bakgrund än bland dem med utländsk bakgrund födda i Sverige och de med utländsk bakgrund. Samma mönster ses för riket som för Malmö och sett över tid från 2010/2011 till 2015/2016. Behörighetsgraden har ökat något för samtliga grupper under samma tidsperiod. Ökningen är störst för de elever i Malmö som har utländsk bakgrund men är födda i Sverige.

Diagram 12: Andel elever i årskurs nio som är behöriga till yrkesförberedande program efter tid i Sverige

Kommunala och fristående skolor i Malmö och riket. Procent.

Källa: Skolverket, Siris

 

Andelen elever i årskurs nio som är behöriga till yrkesförberedande program är högre i elevgruppen exklusive nyanlända än i gruppen samtliga elever. Detta gäller i Malmö såväl som i riket för kommunala skolor, och i Malmö även för fristående skolor. Andelen behöriga i gruppen exklusive nyanlända ökade mellan 2014/2015 och 2015/2016. Andelen behöriga elever i gruppen samtliga elever minskade däremot för kommunala skolor och låg kvar på samma nivå för fristående skolor.

Definitioner

  • Andel behöriga till yrkesprogram – andel elever som är behöriga att söka till yrkesprogram. För att vara behörig krävs godkänt betyg i svenska/svenska som andraspråk, engelska och matematik samt i ytterligare fem ämnen. Andelen beräknas av de elever som fått eller skulle ha fått betyg enligt det mål- och kunskapsrelaterade betygssystemet (elever som saknar godkänt betyg i alla ämnen ingår).
  • Elever med svensk bakgrund – i gruppen elever med svensk bakgrund ingår elever födda i Sverige med minst en förälder född i Sverige. Elever med okänd bakgrund, till exempel elever med tillfälliga personnummer, ingår inte längre i gruppen svensk bakgrund. Det gjorde de till och med 2014.
  • Elever med utländsk bakgrund födda i Sverige – elever med båda föräldrarna födda utomlands, men som själva är födda i Sverige.
  • Elever med utländsk bakgrund födda utanför Sverige – elever födda utanför Sverige som invandrat till Sverige.
  • Föräldrarnas högsta utbildningsnivå – Förgymnasial eller gymnasial utbildning avser elever vars föräldrars högsta utbildning är genomgången folkskola/grundskola eller genomgången gymnasial utbildning. Eftergymnasial utbildning avser elever där minst en förälder har eftergymnasial utbildning.
  • Samtliga elever exklusive nyanlända elever och elever med okänd bakgrund – Nyanlända elever är elever som har kommit till Sverige de senaste fyra åren. De har inte bott i Sverige eller gått i det svenska skolsystemet tidigare. Elever med okänd bakgrund är elever med tillfälliga personnummer samt några enstaka elever med hemliga personnummer.
[1] Rädda Barnen har följt utvecklingen av barnfamiljernas ekonomi i Sverige sedan 1991. Då låg andel barn i ekonomiskt utsatta hushåll i Malmö på 25 procent, och mellan 1991 och 2013 har andel barn i ekonomiskt utsatta hushåll därmed ökat.
[2] Det finns ett antal faktorer som kan vara orsak till den större variationen för ettåringar. Föräldralediga föräldrar brukar i högre utsträckning skola in sina barn i januari och augusti (än under övriga månader) vilket medför att andelen inskrivna ettåringar varierar mer över ett år än övriga grupper. Eventuella skillnader i tidpunkt för mätningen syns därför tydligast i gruppen ettåringar. En ytterligare anledning till den större variationen bland ettåringarna är att utbyggnaden av förskolan framförallt påverkar den gruppen. Merparten av de som ansöker om plats i förskolan är föräldralediga med små barn. Om det öppnar en ny förskola eller erbjuds fler platser på befintliga förskolor, i ett område med högt söktryck påverkar detta siffrorna för ettåringar markant.