Vård och omsorg

bildbankmalmo_november_0949_20141114_pr_1ccdf84a37630c6ce1a2b21443a66ebc__70007

Individ- och familjeomsorg

Individ- och familjeomsorgen omfattar socialt arbete riktat mot barn, ungdomar, familjer och missbrukare samt ekonomiskt bistånd och hjälp med boende för hem- och bostadslösa.

Den totala nettokostnaden för individ- och familjeomsorgsverksamheten var under året 1 134 Mkr (exklusive ekonomiskt bistånd och hemlöshet), vilket var 180 Mkr eller 19 % mer än föregående år. Ökningen förklaras till stor del med fler placeringar av såväl barn och unga som vuxna på institution och i familjehem samt fler öppenvårdsinsatser. Flyktingsituationen har bidragit till de ökande behoven.

Hemlöshet

Inom verksamhetsområdet individ- och familjeomsorg ingår arbete med hjälp till hem- och bostadslösa. Antal boendedygn för hem- och bostadslösa ökade med 7 % jämfört med 2015. I takt med att hemlösheten har ökat under senare år har det blivit allt svårare och mer tidskrävande att hitta kvalitetsmässigt goda lösningar. Bristen på lägenheter gör att dyrare och utifrån social hållbarhet sämre lösningar används i allt större omfattning, vilket ofta drabbar barnen. Exempelvis ökade antalet boendedygn på hotell och i hotelliknande boendeformer (vandrarhem, campingstugor, Bed & Breakfast) med 74 % eller drygt 155 000 boendedygn, jämfört med 2015. Detta motsvarar en genomsnittlig ökning på drygt 400 individer per dygn.

 

Boende för hemlösa

Det totala antalet dygn i samtliga boendeformer motsvarar i genomsnitt drygt 4 600 individer per dygn eller 1,4 % av Malmös befolkning.

Årligen genomförs en kartläggning av antalet hemlösa i Malmö. För 2016 visar den att antalet vuxna hemlösa uppgick till 1 740 personer, varav 669 kvinnor och 1 071 män. Antalet vuxna hemlösa har ökat med 407 personer jämfört med föregående år, 162 kvinnor och 245 män.

Antal barn i hemlösa hushåll var 887, vilket var 212 fler än 2015. I kartläggningen görs ingen fördelning på flickor och pojkar. Med undantag för 2012 har antalet barn årligen ökat under den senaste femårsperioden. De fem senaste åren har den årliga ökningen varit drygt 40 %.

Kommunstyrelsen rekryterade under 2016 en bostadsgeneral med ansvar för att koordinera och påskynda tillskapandet av fler bostäder till de grupper som har en svag ställning på bostadsmarknaden.

Stadsområdenas direkta kostnader för boende för hemlösa uppgick till 388 Mkr, en ökning med 128 Mkr eller 49 % jämfört med 2015. I kostnaderna ingår kostnader för dygnsboenden, härbärgen, Stadsmissionen, hotell, vandrarhem, campingar med mera och uteblivna hyresintäkter från boende i de lägenheter som kommunen hyr och hyr ut i andra hand till hemlösa.

Utöver dessa direkta kostnader finns kostnader för bland annat hantering av hyreskontrakt, arbete med att hitta lägenheter för andrahandsuthyrning, förebyggande åtgärder samt socialtjänstens kostnader för planering, uppföljning och utredning inför beslut om socialt boende. Stora delar av dessa kostnader ingår i stadsområdenas grunduppdrag för individ- och familjeomsorg och ingår inte i kostnaderna för hemlöshet. Dessutom tillkommer kostnader för boende för nyanlända som anvisats till Malmö enligt den nya bosättningslagen.

Ekonomiskt bistånd

Det genomsnittliga antalet hushåll per månad som mottog ekonomiskt bistånd uppgick till 9 800 under 2016, vilket var en minskning med 200 hushåll eller 2 %. Antal unika hushåll som någon gång under året mottog ekonomiskt bistånd minskade också med 2 %, från 16 400 till 16 090. Det är första gången sedan 2008 som antal hushåll minskar jämfört med föregående år. Genomsnittskostnaden per hushåll och månad var 8 462 kr, vilket var en ökning med 263 kr eller 3,2 % jämfört med föregående år.

Det finns sannolikt flera orsaker till att antalet hushåll som mottog ekonomiskt bistånd minskat under året. Ett utökat antal socialsekreterare som arbetar med målgruppen, förändrade arbetssätt och bättre uppföljning har sannolikt bidragit till resultatet.

Den totala nettokostnaden för ekonomiskt bistånd uppgick till 970 Mkr, vilket innebär en ökning med 10,5 Mkr, 1,1 %, jämfört med 2015. I utfallet för 2015 ingår, förutom kostnaderna för ekonomiskt bistånd, även statsbidragsintäkter och kostnader för fritidspeng inom anslaget för ekonomiskt bistånd. Systemet med fritidspeng gav 2015 ett intäktsöverskott för anslaget på 5,8 Mkr. Eftersom fritidspeng upphört 2016 och ersatts med höjd riksnorm för barn och unga medför detta en, i jämförelse med 2015, ökad nettokostnad för anslaget totalt.

Övrig individ- och familjeomsorg

Trycket på verksamheten riktad mot barn och unga ökade under året. Det genomsnittliga antalet utredningar per månad var 1 807 under 2016, vilket var en ökning med 10 % jämfört med 2015. Såväl antal öppenvårdsinsatser som placeringar på institution och i familjehem ökade. Placeringarna ökade med 23 % jämfört med 2015. Omräknat till helårsplatser är detta en ökning från 419 till 517.

En plats på extern institution för barn och ungdomar kostade i genomsnitt 3 300 kr per dygn och en plats i familjehem 675 kr per dygn.

Öppenvårdsinsatser riktade till barn och unga ökade med 11 % jämfört med 2015 och uppgick i genomsnitt till 1 007 insatser per månad.

Även insatser för vuxna ökade relativt mycket, men antalet vårddygn är väsentligt lägre än motsvarande för barn och ungdom. Placeringarna på institution och i familjehem ökade med motsvarande 16 årsplatser, från 142 till 158, vilket motsvarar 11 %.

Vård och omsorg om äldre och personer med funktionsnedsättning

Vård och omsorg erbjuder stöd och hjälp till äldre och personer med funktionsnedsättningar. Verksamheter som omfattas är bland annat hemtjänst, korttidsvård, särskilt boende (äldreboende), boende enligt LSS för personer med funktionsnedsättning, daglig verksamhet och personlig assistans. Verksamheten i Malmö stad styrs genom lagstiftning, kommunfullmäktiges mål samt genom Plan för vård- och omsorgsverksamheten och Plan för LSS-verksamheten. Planerna syftar till att tydliggöra vilken omvårdnad och service som brukare och anhöriga kan förvänta sig samt anger vilka krav som ställs på verksamheten. De följs upp genom särskilda rapporter till kommunstyrelsen och kommunfullmäktige under våren efter varje avslutat verksamhetsår.

Vård och omsorg om äldre

För att säkerställa att alla Malmöbor i behov av stöd och hjälp får en jämlik bedömning antog kommunfullmäktige under 2016 riktlinjer för biståndsbedömning inom vård och omsorg. Sådana kommunövergripande riktlinjer har tidigare saknats. Under året har också en särskild satsning på biståndshandläggning genomförts med fokus på bland annat metodutveckling och uppföljning av beslut. Den särskilda satsningen under 2016 kommer att rapporteras till kommunstyrelsen under våren 2017.

Ett nytt hälso- och sjukvårdsavtal med Region Skåne har arbetats fram av Kommunförbundet Skåne och undertecknades i september. Avtalet ska stödja den pågående och förväntade utvecklingen där en större del av vården av de mest sjuka ska kunna ske i patientens/brukarens hemmiljö, med hjälp av läkare från regionen och omvårdnadspersonal från kommunen. Detta medför krav på förändrad organisering och kompetenshöjning för kommunens verksamheter. Ingen brukare har ännu skrivits in i vårdformen men planen är att inskrivningarna ska starta i början av 2017.

Förberedelse pågår också för införande av arbetskläder i brukarnära arbete. För att uppfylla Socialstyrelsens föreskrift om basal hygien krävs omklädningsrum i anslutning till duschutrymme. Detta har krävt omställning av lokaler för flera hemtjänstgrupper i staden och ytterligare verksamhetsanpassning pågår under början av 2017.

I syfte att kvalitetssäkra omvårdnaden av brukare har Malmö stad börjat använda de nationella kvalitetsregistren Senior alert och BPSD-registret (BPSD står för beteendemässiga och psykiska symptom vid demens). Senior alert används främst inom särskilt boende och BPSD inom både särskilt boende och hemtjänsten. Senior alert är ett nationellt kvalitetsregister och ett verktyg för att stödja förebyggande arbete inom vård och omsorg.[1] BPSD-registret är ett nationellt kvalitetsregister för att kvalitetssäkra vården av personer med demenssjukdom.[2] Att arbeta med stöd av BPSD-registret och bland annat upprätta bemötandeplaner väntas ge positiva effekter på livskvalitén för brukare med demenssjukdom i Malmö. Hemtjänst och särskilt boende utvecklas kontinuerligt för att förbättra vardagen för personer med demenssjukdom. Till exempel arbetar särskilda demensteam för att stödja brukare och anhöriga för ökad trygghet och möjlighet att bo kvar i det egna hemmet.

Ett rehabiliterande förhållningssätt ska genomsyra alla verksamheter. Flera hemtjänstgrupper har under året stärkt sin kompetens när det gäller vardagsrehabilitering, som ett led i att ta vara på det friska hos individen och ytterligare stärka brukares livskvalitet. Vardagsrehabilitering innebär att ta tillvara brukarens egna resurser och möjligheter samt låta den äldre utföra vardagens aktiviteter så självständigt som möjligt, med stöd och hjälp från närvarande personal. Ett sådant arbetssätt möjliggör för individen att behålla sina förmågor och underlättar ett så självständigt liv som möjligt.

Införande av olika digitala tjänster och välfärdsteknologi är ett viktigt led i utvecklingen av vård och omsorg. Inom hemtjänsten pågår införande av digitala lås, som ska öka tryggheten för brukare och medarbetare, samt digital tids- och insatsregistrering. Genom Testbed för äldreomsorgen i Malmö stad erbjuds innovatörer att i praktiken bland annat testa och utveckla digitala produkter och tjänster. Lösningarna ska bidra till att öka kvaliteten i vård och omsorg. Dessutom testar verksamheter olika möjligheter att dra nytta av befintliga digitala tjänster i samhället. Exempelvis har försök gjorts i liten skala med att erbjuda brukare möjlighet att handla dagligvaror via internet genom en upphandlad tjänst för packning och transport av dagligvaror hem till brukaren. Försöket försvårades dock av leverantörens krav på e-legitimation för säker e-handel, vilket inte alla brukare har tillgång till.

Vård och omsorg om funktionshindrade

Inom vård- och omsorg om funktionshindrade läggs stor vikt vid brukares möjlighet till en självständig vardag och god livskvalitet. Ett viktigt led i att kunna säkerställa detta är att ta vara på brukarnas synpunkter och önskemål. Traditionella brukarundersökningar är dock inte anpassade för denna målgrupp. I de olika verksamheterna pågår därför utveckling av olika verktyg och arbetssätt för att öka brukarnas delaktighet och möjligheter att påverka sin vardag. Ett exempel är fokusgrupper som genomförts inom delar av daglig verksamhet på temat delaktighet och trivsel.

En annan viktig faktor för att ge brukare möjlighet till inflytande och kontroll över sin vardag är kommunikation mellan brukare och personal. Kompetensutveckling pågår löpande i verksamheterna. Under året har exempelvis personal i LSS-bostäder bland annat utbildats i samtalsmetodik och metoder för kommunikation med personer med bristfälligt tal eller språk.

Behoven hos brukarna inom LSS-verksamheten varierar från individer som bor självständigt med begränsat stöd till individer i behov av stöd i alla delar av sin livsföring. I vissa fall ställer brukarens funktionsnedsättning också krav på lokalernas utformning för att erbjuda en god vardagsmiljö. Detta ställer stora krav på flexibilitet och anpassningsförmåga i verksamheterna, såväl av lokaler som av bemanning och kompetens. Daglig verksamhet startade under 2016 en ny verksamhet som riktar sig särskilt till brukare i behov av enskildhet och utrymme såväl invändigt som utvändigt.  Inom ramen för ett så kallat kapacitetsstyrningsprogram testas olika åtgärder för exempelvis förbättrat nyttjande av personal och kompetens inom bland annat daglig verksamhet och LSS-bostäder. För verksamheter såsom korttidsvistelse samt ledsagning och avlösarservice finns en utmaning i att efterfrågan från brukare är större på kvällar och helger. Under året har arbete pågått för att förbättra bemanningsplanering och samtidigt erbjuda medarbetare tryggare anställningar. Andelen timavlönade vikarier är dock fortsatt hög för verksamheten korttidsvistelse.

Kostnadsutveckling inom vård och omsorg om äldre och personer med funktionsnedsättning

Nettokostnaderna för vård och omsorg om äldre och personer med funktionsnedsättning uppgick för 2016 till totalt 4 184 Mkr, vilket innebär en ökning i förhållande till 2015 med 140 Mkr eller 3,4 %.

Vård och omsorg om äldre


* Utskrivningsklara från sjukvård, dagverksamhet, mötesplatser och andra öppna insatser

Nettokostnaderna för vård- och omsorgsverksamheten ökade med 95 Mkr eller 3,4 % i förhållande till föregående år. Mer-parten av kostnadsökningen, 77 Mkr, uppkom inom hemtjänsten till följd av att antalet brukare med hemtjänst ökade med 3,4 %. Kostnaderna för hemtjänsten har ökat med 6,8 % under 2016. En del av förklaringen till ökningen är att fler brukare med mer avancerade vårdbehov erbjuds vård och stöd i hemmet. Det medför att kostnaden per brukare inom hemtjänsten har ökat med drygt 3 % 2016 till 147 tkr per år (inklusive kostnader för hemsjukvård). Den största procentuella kostnadsökningen uppkom inom korttidsvården, med 9,5 % eller 23 Mkr i förhållande till föregående år, trots en minskning av genomsnittligt antal brukare med plats i korttidsvård. En del av förklaringen till detta är ett ökat antal brukare i korttid med behov av mer avancerad korttidsvård, vilket ökar kostnaden per plats. Under andra halvåret 2016 har köer till plats i särskilt boende också medfört tillfälligt ökade behov av utökad hemtjänst eller korttidsplaceringar i väntan på plats.

Vård och omsorg om funktionshindrade



Nettokostnaderna för LSS-verksamheten har ökat med 44 Mkr eller 3,8 % i förhållande till 2015. Störst kostnadsökning uppkom för bostäder med särskild service enligt LSS (LSS-bostad i tabellen) med 28 Mkr eller 4,1 %. Orsaken till ökningen är bland annat fler brukare i verksamheten, mer omfattande behov av stöd för vissa brukare samt utbyggnaden som medför viss ökning av kostnaden per plats. Kostnaden per plats är generellt högre i en ny LSS-bostad än en befintlig, åtminstone de första åren, delvis på grund av högre lokalkostnader i nybyggda fastigheter. Den genomsnittliga kostnaden för en brukare i LSS-bostad (egen och enskild regi) ökade 2016 med 1,8 % till drygt 780 tkr per år. Den största procentuella kostnadsökningen, 8,7 % eller 11 Mkr, uppkom för övriga LSS-insatser där korttidsvistelse utgör den största delen.

[1] Källa: www.senioralert.se, 2017-02-16.
[2] Källa: http://www.bpsd.se/om-bpsd-registret/om-svenskt-bpsd-register/, 2017-02-16.