Prognossäkerhet

En väl fungerande uppföljning och prognosmetodik är en förutsättning för att upprätthålla en hållbar ekonomisk utveckling. Prognoser av god kvalitet gör att nämnderna ges underlag för korrigerande beslut vid befarade budgetavvikelser.

I samband med delårsrapporten för januari-augusti prognostiserades den totala budgetavvikelsen till +289 Mkr. Vid bokslutet uppgick den till +720 Mkr, vilket var en avvikelse mot prognosen i Delårsrapport januari-augusti på 431 Mkr. Prognosavvikelsen beror framför allt på statsbidraget för ett ökat bostadsbyggande, högre vinster vid fastighetsförsäljningar, högre statsbidrag från migrationsverket, att centrala anslag inte avropats i förväntad omfattning och att kostnaderna för flyktingmottagande i några nämnder varit lägre än prognostiserat.

Trots den relativt stora avvikelsen är bedömningen att prognossäkerheten är ganska god. Orsakerna till avvikelsen består framför allt av engångshändelser men också av att nämnderna sannolikt under året varit försiktiga i sina bedömningar om kostnadsutvecklingen.

Tabellen visar avvikelsen mellan prognosen i delårsrapport januari-augusti 2016 och resultatet i bokslutet för nämnder och vissa verksamheter. Prognossäkerhet kan dock inte fullt ut bedömas genom att jämföra faktiska budgetavvikelser mot tidigare lämnade prognoser eftersom nämnderna kan vidta åtgärder eller genomföra satsningar utifrån senast lämnade prognos.

Prognosavvikelse