Pedagogisk verksamhet

bildbankbarnsomplockatblommor_pr_06474b45ac733148ca231c8dae4ba78f__70007

Antalet barn och elever fortsätter att öka kraftigt, detta gäller framförallt grundskoleverksamheten som befinner sig i början av en expansiv period. En kontinuerlig anpassning av verksamheten till de förändrade förutsättningarna är en ständig utmaning för de pedagogiska verksamheterna. Den kraftiga utbyggnaden innebär ett fortsatt stort fokus på tillgången till ändamålsenliga lokaler och kompetensförsörjning.

Under året har arbete fortgått med att utveckla respektive organisation och dess interna processer, men även att utveckla samarbetet med de övriga skolnämnderna och med andra interna och externa aktörer. Exempel på samarbete är det fortsatta arbetet med att förbättra övergången mellan förskola och förskoleklass, grundskola och gymnasieskola och mellan kommunala och fristående skolor. Detta förväntas leda till bättre kontinuitet i elevens lärande, utveckling och hälsa. En gemensam handlingsplan för att utveckla studie- och yrkesvägledningen har under året tagits fram av grundskole- och arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden.

Ett stort antal utvecklingsinsatser pågår i förskolor och skolor för att uppnå ökad måluppfyllelse och likvärdighet. Uppföljning av elevers kunskapsresultat används som underlag för att identifiera utvecklingsområden. Kvalitetsbesök, kvalitetsdialoger, enkäter till vårdnadshavare eller elever är andra aktiviteter som återkommande genomförs med syftet att utveckla verksamheten. Under hösten påbörjade Skolinspektionen sin regelbundna tillsyn av utbildningsverksamheten i Malmö stad. Denna tillsyn görs var tredje år och är statens sätt att granska att skolverksamheten följer lagar och regler. I förlängningen ska den bidra till alla elevers rätt till god utbildning och trygg miljö. Tillsynen utgör ett viktigt underlag i nämndernas fortsatta kvalitetsarbete.

Förskolenämnd

I oktober fanns i Malmö 249 kommunala och 74 fristående förskolor. Antalet kommunala förskolor är färre än föregående år, vilket beror på att samtidigt som nya förskolor tillkommit så har andra avvecklats eller slagits ihop. Nya förskolor är oftast större än de som avvecklas vilket skapar en ökad platstillgång trots att antalet förskolor minskar. Pedagogisk omsorg utfördes av sex dagbarnvårdare i kommunens regi och 34 i enskild regi. Under året fanns nio öppna förskolor i kommunens regi och en i enskild regi.

Nettokostnaden för förskolenämnden uppgick under året till 2 608 Mkr. Jämfört med 2015 är detta en ökning med 170 Mkr eller 7 %. Kostnadsökningen består främst av ett ökat antal förskoleplatser, pris- och löneutvecklingen samt ett antal genomförda satsningar. Av ökningen kan 2 % hänföras till fler barn med plats i förskola. Nettokostnaden har varit lägre än planerat till följd av att antalet barn i befolkningen varit färre.  Den ökning som förväntades utifrån Migrationsverkets prognoser av antalet asylsökande och nyanlända barn uteblev. I stället har det gjorts tillfälliga satsningar i form av inköp av arbetskläder (ytterkläder) till personalen och åtgärder för att uppnå en god och likvärdig inne- och utemiljö på förskolor i hela staden. Bland annat har utrustning och pedagogiskt material bytts ut.

Under 2016 har tio nya kommunala förskolor öppnats, bland annat i Västra Hamnen och i Innerstaden där behovet är stort. Samtidigt har några lokaler avvecklats eller överlämnats åt andra nämnder. Nettotillskottet av förskoleplatser uppgick till drygt 600 platser. Med anledning av att Malmö stad blivit finskt förvaltningsområde öppnades i mars en förskoleavdelning med finsktalande pedagoger på Spinneriets förskola. Under året har också öppna förskolan Hera öppnats för nyanlända barn och familjer.

Antalet barn i förskoleålder fortsätter att öka i Malmö, dock i något lägre takt än tidigare år. Under året uppgick antalet barn med plats i förskola eller pedagogisk omsorg till cirka 20 300. Andelen flickor och pojkar i såväl enskild som kommunal regi fördelas i stort sett lika.

Jämfört med föregående år har knappt 350 fler barn haft plats i förskola eller pedagogisk omsorg. Ökningen har skett i både kommunal och fristående verksamhet. Antalet barn i kö ökade något 2016 och uppgick under året i genomsnitt till 198 barn. Alla barn har erbjudits plats inom den lagstadgade tiden. Andelen barn i befolkningen som efterfrågar plats fortsätter att öka och en allt större andel av barnen efterfrågar heltidsplats. 96 % av barnen är nu inskrivna på heltid.

Förskola och pedagogisk omsorg

Insatser har inriktats på att öka kvalitet och likvärdighet inom verksamheten. Under året har förskolornas arbete med barn i behov av särskilt stöd särskilt uppmärksammats. Även insatser för att förebygga diskriminering och kränkande behandling har fortsatt.

Grundskolenämnd

Grundskoleverksamheten omfattar förskoleklass, grundskola, grundsärskola samt fritidshem, pedagogisk omsorg och öppen fritidsverksamhet för skolbarn. I slutet av 2016 fanns det i Malmö 76 kommunala grundskolor varav en skola med internationell inriktning samt en mottagningsskola (Mosaik) och 28 fristående grundskolor.

Nettokostnaden för grundskolenämnden uppgick under året till 3 631 Mkr. Nettokostnaden har ökat med 360 Mkr eller 11 % jämfört med föregående år. Kostnadsökningen som är betydligt högre än i fjol orsakas främst av ett kraftigt ökat antal elever, pris- och löneutvecklingen men även av de satsningar som genomförts under året. Antalet elever/barn har blivit cirka 6 % fler i grundskoleverksamheten och cirka 5 % fler i fritidshem jämfört med föregående år. Lärarnas löneutveckling har varit fortsatt hög. Lönekostnaderna för lärare ökade med 6 % under året.

Totalt fanns under året drygt 33 400 elever i skolan vilket är en ökning med knappt 1 900 elever jämfört med 2015. Cirka 49 % av eleverna är flickor och 51 % är pojkar. I diagrammet framgår att elevökningen blivit allt större för varje år.

Antalet elever ökar i samtliga skolformer vilket framgår av tabellen. Ökningen har skett både inom kommunala och fristående skolor. Andelen elever i fristående skolor har varit relativt konstant de senaste åren.

Grundskola – elever


Under året har inskrivningsenheten tagit emot cirka 1 000 nyanlända[1] elever. Detta är färre än det antal som mottogs under 2015. Av dessa var cirka 300 asylsökande, vilket var betydlig färre än vad som förväntats.

För att möta den ökade efterfrågan har cirka 1 200 nya skolplatser skapats. Inför höstterminen invigdes två nya skolor, Stapelbäddsskolan och Glasbruksskolan. Resterande behov av platser har kunnat tillgodoses genom förtätning i befintliga kommunala skolor och genom att fristående skolor tagit emot drygt 200 fler elever i år.

De senaste åren har en tydlig ökning av det genomsnittliga meritvärdet skett för elever bosatta i Malmö i årskurs 9. Förbättringen kan ses både i de kommunala och i de fristående skolorna. Det genomsnittliga meritvärdet för Malmös elever är lägre än för riket, men skillnaderna har minskat. Anledningen till den kraftiga ökningen för 2015 är att från och med år 2015 beräknas meritvärdet i Skolverkets statistik för 17 ämnen (tidigare 16). Det kan dock konstateras att meritvärdet ökat även om beräkning sker enligt tidigare metodik. Detta framgår av den streckade linjen i diagrammet nedan. Meritvärdet för elever som är bosatta i Malmö är cirka 9 % högre för flickor än för pojkar.

Källa: SCB/Kolada statistikdatabas[2]

 

I genomsnitt har cirka 69 % av eleverna i årskurs 9 som bor i Malmö nått målen i alla ämnen och 81 % av eleverna har uppnått behörighet till gymnasieskola. Utfallet varierar kraftigt mellan olika skolor. Staten har, med syftet att höja kunskapsresultaten, från och med höstterminen utökat antalet undervisningstimmar i matematik. Detta har inneburit utökad matematikundervisning i årskurserna 4-6 med en timme per vecka.

Eftersom skolbarnen blir allt fler fortsätter också antalet barn i fritidshem att öka. I genomsnitt var cirka 15 600 barn inskrivna i fritidshem under året. Det är en ökning med drygt 700 barn jämfört med föregående år. Cirka 63 % av skolbarnen i åldersgruppen 6-12 år efterfrågar plats i fritidshem. Efterfrågan har varit oförändrad de senaste åren.

Kommunala skolor/fritidshem

Grundskolenämndens och Skolinspektionens enkätundersökningar visar att jämfört med förra året är fler elever nöjda med sin skola och sitt fritidshem. Detta gäller framförallt de yngre eleverna. Det finns emellertid skillnader både mellan olika årskurser och mellan skolor.

Arbete pågår för att motverka antidemokratiska beteenden, radikalisering och våldsbejakande extremism genom bland annat kunskapsspridning och förebyggande arbete med ungdomar.

Den stora befolkningsökningen och hög personalomsättning medför ett fortsatt stort fokus på rekrytering av personal. Eftersom det även råder nationell brist på lärare pågår ett intensivt arbete för att hitta nya metoder för kompetensförsörjning. För att öka läraryrkets attraktionskraft har också en statlig satsning, Lärarlönelyftet, möjliggjort ökade löner för cirka 1 200 särskilt kvalificerade medarbetare.

Under året har utvecklingen och implementeringen av nya IT-lösningar och mobila enheter inom skolan fortsatt. En satsning har gjorts för att öka datortätheten genom att köpa in ett stort antal datorer till eleverna.

Arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsnämnd

Nämnden ansvarar för gymnasieskolan, gymnasiesärskolan, kommunal vuxenutbildning, särskild utbildning för vuxna och svenska för invandrare samt kommunala arbetsmarknadsinsatser.

Nettokostnaden uppgick under året till 1 660 Mkr, vilket är en ökning med 69 Mkr eller 4,2 % sedan föregående år. Den förändrade nettokostnaden är framförallt en konsekvens av pris- och löneutvecklingen, lägre elevantal i gymnasieskola, en återbetalning av tidigare deponerade hyror hos Länsstyrelsen på drygt 20 Mkr för Norra Sorgenfri gymnasium samt utrangering av inventarier.

Gymnasieskola

Efter en tillfällig ökning 2014 har antalet Malmöelever i gymnasieskola åter fortsatt att minska. Antalet elever i gymnasieskola och gymnasiesärskola uppgick i genomsnitt till cirka 9 400 vilket är cirka 60 färre än föregående år. Elevförändringen sedan år 2010 framgår av diagrammet.

Cirka 55 % av eleverna i gymnasieskola har fått undervisning i skolor som drivs av kommunen. Detta är en procentenhet lägre än för 2015.

Av elever som är folkbokförda i Malmö och har gått på ett högskoleförberedande gymnasieprogram, har 74 % uppnått grundläggande behörighet till universitet och högskola inom fyra år. Detta är en liten ökning sedan föregående år men fortfarande lägre än genomsnittet i landet som är 81 %. Av de elever som är bosatta i Malmö och gått på ett yrkesförberedande program har 57 % erhållit examen inom fyra år. Detta är en ökning med 2 procentenheter sedan föregående år men betydligt lägre än i övriga landet. I genomsnitt har 76 % av eleverna i riket erhållit yrkesexamen inom fyra år.[3]

De ungdomar som inte fyllt 20 år och som inte genomför eller har fullföljt utbildning på nationella program i gymnasieskola, gymnasiesärskola eller motsvarande utbildning ska följas enligt det kommunala aktivitetsansvaret, KAA. Vägledningscentrum kontaktar ungdomar, bistår med vägledning till studier eller praktik och följer upp. Under året var i genomsnitt 1 300 ung-domar registrerade inom KAA, varav cirka 45 % flickor och 55 % pojkar. Antalet ungdomar inom KAA har ökat med 20 % sedan föregående år.

Av diagrammet framgår att antalet elever i Malmös kommunala gymnasieskolor minskat något under 2015. Antalet elever uppgick under året till cirka 6 500 vilket är en minskning med cirka 130 elever jämfört med 2015. Det är främst elever på introduktionsprogrammet som minskat i antal. Dessa är nu cirka 1 600. Det minskade antalet elever från Malmö har kompenserats något av att fler elever från andra kommuner sökt sig till Malmös kommunala skolor.

Av eleverna i Malmös kommunala gymnasieskolor gick under året 56 % på ett högskoleförberedande program, 15 % på ett yrkesförberedande program och 25 % på ett introduktionsprogram. Det har funnits ett starkt söktryck mot några av de skolor som erbjuder högskoleförberedande program. Platserna har dock inte kunnat utökas i samma utsträckning, vilket lett till att elever sökt sig till fristående eller andra kommunala skolor.

Det ökande antalet nyanlända elever har inneburit en ökning av antalet sökande till språkintroduktion. I juni fanns cirka 800 elever inskrivna i språkintroduktion. Ökningen blev lägre än vad som förväntats. För att mer effektivt kunna bedriva skolutveckling för nyanlända samlades större delen av språkintroduktionen i en ny skola Startskolan. Under hösten startade verksamheten på Värnhemsskolan. Vissa skollokaler på Norra Sorgenfri har också tagits i bruk av Startskolan.

För att säkerställa kvalitet i undervisningen i kommunens skolor under rådande lärarbrist tillämpas den så kallade Malmömodellen. Den innebär att obehöriga lärare anställs som undervisande assistenter och handleds av legitimerad lärare med särskilt handledningsuppdrag. Modellen har utvärderats under hösten 2016 med goda resultat.

Arbetet med digitalisering fortskrider. Alla elever i den kommunala gymnasieskolan har nu tillgång till ett digitalt verktyg för sitt skolarbete och 70 % uppger att de har digital tillgång till sina läxor och lärares planering. Under året har stora delar av enheterna gått över till det nya trådlösa nätet.

Vuxenutbildning och Sfi

För kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå har det under året funnits cirka 2 000 årsplatser, vilket är en minskning med 26 % sedan föregående år. Anledningen är bland annat att det under början av året saknades avtal med externa utbildningsanordnare, vilket medförde ett begränsat utbud. Från och med hösten finns en god bredd i utbudet med ett stort antal utbildningar som i stor utsträckning överensstämmer med de bristyrkesområden som finns idag eller som kan förutses på några års sikt.

Antalet utbildningsplatser i svenska för invandrare, sfi, har ökat med cirka 400. Av de cirka 4 400 årsplatserna för sfi har 54 % funnits hos folkhögskola eller annan extern utbildningsanordnare.

Kommunala arbetsmarknadsinsatser

Andelen Malmöbor med kommunala arbetsmarknadsinsatser som avslutats mot arbete eller studier har minskat under året. Målgruppen har förändrats och en större del än tidigare saknar grundskoleutbildning, är födda utanför Europa samt har kort tidigare arbetslivserfarenhet.

Nämnden har haft i uppdrag att ta fram 200 nya åtgärdsanställningar som finansierats genom växling av försörjningsstöd. Av dessa har knappt hälften anställts. Könsfördelningen bland dessa har varit lika. Implementeringen har tagit längre tid än planerat men processen har tagit fart under slutet av året. Anställningsenhetens arbete har under året ställts om från att primärt arbeta med deltagare med funktionsnedsättning till att arbeta med Merservicekonceptet som innebär att deltagaren får en tillfällig anställning i upp till 24 månader inom Malmö stads verksamheter som t.ex. äldreboenden, LSS-verksamhet, förskoleverksamhet eller administrativt arbete.

Genom ett arbete med idéburna offentliga partnerskap, IOP, och aktiviteter tillsammans med föreningar i Malmö erbjuds deltagare utvecklande verksamheter såsom deltagande i idrotts- och kulturföreningar. Ingåendet av dessa partnerskap förbättrar Malmöbornas möjligheter till etablering på arbetsmarknaden.

Det är av central betydelse för samhället att unga kan etablera sig på arbetsmarknaden. Den höga ungdomsarbetslösheten är en stor utmaning för staden. Samverkansarbetet kring ungdomsinsatser bedöms vara det mest väsentliga för att ungdomsarbetslösheten ska minska. Insatser såsom Reboot, ToDo-mässan, utbildningskontrakt, traineejobb och UngKomp har under året genomförts inom ramen för DUA-överenskommelsen (Delegationen för Unga till Arbete) med Arbetsförmedlingen.

[1] Nyanländ enligt skollagens definition: Den som har varit bosatt utomlands, nu är bosatt i landet och har påbörjat sin utbildning här senare än höstterminens start det kalenderår då han eller hon fyller sju år. En elev ska inte längre anses vara nyanländ efter fyra års skolgång här i landet.
[2] Från och med statistiken för 2015 utgörs Meritvärdet av summan av betygsvärdena för de 17 bästa betygen i elevens slutbetyg. Det möjliga maxvärdet för varje enskild elev är 340 poäng. Tidigare meritvärde beräknades för de 16 bästa betygen (max 320 poäng/ elev).
[3] SCB/Kolada statistikdatabas