Flyktingmottagande

bildbankBarn_6_pr_cde29028bede662687284a0727b582be__70007

Ansvarsfördelning mellan stat och kommun

Migrationsverket har huvudansvaret för mottagande av asylsökande som kommer till Sverige och ska ordna boende för vuxna och familjer. Kommunen har ansvar att ta emot och ordna boende för asylsökande ensamkommande barn samt vid behov erbjuda stödinsatser enligt Socialtjänstlagen. Kommunen ska också utse en god man som kan företräda barnet. Asylsökande barn, oavsett om de är ensamkommande eller inte, har rätt att gå i förskola och skola på samma villkor som andra barn i Sverige. När personer beviljas uppehållstillstånd övergår ansvaret helt till kommunen, då personerna folkbokförs och därmed blir kommunmedlemmar på samma villkor som övriga invånare. Kommunerna har dessutom ett särskilt ansvar för bland annat hjälp till bosättning, introduktionsinsatser och sfi.

Mottagande av ensamkommande barn

I Malmö stad ligger huvudansvaret för mottagande av ensamkommande barn och ungdomar hos Sociala resursnämnden. Nämndens verksamheter tar emot och ordnar boende samt stöd för ensamkommande som nyss ankommit till Sverige (bor i ankomstboende), samt för kommunanvisade barn med pågående asylansökan (bor i anvisningsboende) och ensamkommande barn med permanent uppehållstillstånd (bor i PUT-boende). I vissa fall anvisas ensamkommande barn till Malmö med anledning av en familjeanknytning i staden. Ansvaret för dessa barn ligger vanligtvis hos den stadsområdesnämnd i vilken familjeanknytningen finns. Vartefter ensamkommande barn i sociala resursnämndens boenden får uppehålltillstånd och blir myndiga slussas ansvaret över till stadsområdesnämnderna inom ramen för deras befolkningsansvar.

Under 2016 har totalt 401 ensamkommande barn ankommit till Malmö, varav cirka en fjärdedel anlände före den 4 januari då gränskontrollerna infördes. Under året har ankomstboenden successivt avvecklats och sedan augusti 2016 finns inga särskilda ankomstboenden. De ensamkommande barn som ankommer till Malmö placeras på något av sociala resursnämndens HVB-hem för ensamkommande barn i väntan på kommunanvisning. Totalt kommunanvisades 84 ensamkommande barn till Malmö under året i väntan på utredning av sin asylansökan, att jämföra med anvisningstalet om 903 barn som annonserats i Migrationsverkets prognoser inför året.

Samtidigt som antalet ankommande barn minskat kraftigt har anvisningarna av ensamkommande barn med familjeanknytning i Malmö ökat i förhållande till tidigare år. Stadsområdesnämnderna har ett ansvar att utreda familjeanknytningens lämplighet som boende för barnet. I vissa fall bedöms inte anknytningen utgöra lämpligt boende och en omplacering av barnet krävs. Sedan våren 2016 har sociala resursnämnden tagit emot placeringar från stadsområdesnämnderna i sina HVB-hem. Vid utgången av 2016 var cirka 70 ensamkommande barn med familjeanknytning i stadsområdena placerade i sociala resursnämndens boenden.

Mottagande av nyanlända

Den 1 mars trädde lagen (2016:38) om mottagande av vissa nyanlända invandrare för bosättning i kraft. Enligt den nya lagen anvisas nyanlända med uppehållstillstånd till samtliga kommuner enligt särskilt fastställda fördelningstal. Syftet med lagen är att nyanlända snabbare ska tas emot för bosättning i en kommun och därmed kunna påbörja etablering på arbetsmarknad och i samhällslivet. Anvisningar till kommuner omfattar i första hand nyanlända som vistas i Migrationsverkets anläggningsboenden samt kvotflyktingar. Ensamkommande barn omfattas inte av lagen, med undantag för ensamkommande som är kvotflyktingar.

Intentionen med den nya lagen är att nyanlända i så stor utsträckning som möjligt ska erbjudas permanenta bostäder. Lagen reglererar dock inte vilken typ av boende kommunerna ska erbjuda. Vid fastställande av antalet nyanlända som ska tas emot i varje kommun tas hänsyn till kommunens storlek, arbetsmarknad, sammantaget mottagande av nyanlända och ensamkommande barn samt antalet asylsökande som befinner sig i kommunen. Malmö stads fördelningstal för 2016 var 488 nyanlända, inklusive kvotflyktingar. Totalt har 249 personer tagits emot och erbjudits plats i boende per den 31 december 2016 och ytterligare 186 personer kommer erbjudas plats i början av 2017. Av de som anvisats till Malmö är cirka 65 % ensamhushåll och 35 % familjer. På grund av rådande bostadsbrist i Malmö har det varit svårt att lösa uppdraget och arbete pågår löpande med att hitta nya boendelösningar för denna målgrupp. Sociala resursnämnden har av kommunfullmäktige tilldelats ansvaret för att samordna Malmö stads mottagande enligt bosättningslagen.

Under 2016 har totalt 2 912 nyanlända med uppehållstillstånd bosatt sig i Malmö, varav 1 507 personer befann sig i eget boende i staden när de fick uppehållstillstånd. Anhöriginvandring står för den näst största gruppen, 580 personer, medan 404 personer efter uppehållstillståndet flyttat till Malmö på egen hand från andra kommuner (s.k. sekundära flyktingar). Totalt 399 personer kom till Malmö från anläggningsboenden genom anvisning enligt bosättningslagen eller genom att personerna lämnat förläggningar på egen hand. Dessutom har Malmö tagit emot 22 kvotflyktingar. Diagrammet visar utvecklingen av flyktingmottagandet (nyanlända med uppehållstillstånd) de senaste fem åren.

Statliga ersättningar för mottagande

För asylsökande som befinner sig i kommunen och för personer som nyligen fått uppehållstillstånd har kommunen rätt till statliga ersättningar, vilka regleras framför allt genom förordningen (2002:1118) om statlig ersättning för asylsökande m.fl. och förordningen (2010:1122) om statlig ersättning för insatser för vissa utlänningar.

Under asyltiden har kommunen rätt till ersättning från Migrationsverket för sina insatser för ensamkommande barn och för asylsökande barn i skola och förskola. Ersättning kan sökas för kostnader för vård av barn (under 18 år) i annat hem än barnets eget och för plats i skola eller förskola. Utöver de ersättningar som finns specificerade i enskilda paragrafer kan kommunen också ansöka om ersättning för betydande extraordinära kostnader för mottagande av asylsökande. Merparten av ersättningarna för asylsökande ansöks på individnivå hos Migrationsverket av respektive förvaltning som ansvarar för verksamheten.

För personer som beviljats uppehållstillstånd får kommunen en schablonersättning per kommunmottagen under etableringstiden, de första två åren efter beviljat tillstånd. Ersättningen har ökat med 50 % och uppgår från 2016 till 125 000 kr per person som inte fyllt 65 år och 78 200 kr per person som fyllt 65. Det finns också ersättningar som kommunen kan söka för personer med uppehållstillstånd för kostnader inom vård och omsorg. Dessa återsöks på individnivå av respektive förvaltning som ansvarar för aktuell brukare. För ensamkommande barn har kommunen rätt att ansöka om ersättning för boende fram till barnet blir 18 år och i vissa fall ändå upp till 21 års ålder.

Totalt uppgår nämndernas intäkter för de ersättningar som ansöks från Migrationsverket till omkring 720 Mkr 2016, enligt nämndernas rapportering. Intäkterna för schablonersättningen, inklusive några andra ersättningar som betalas ut utan ansökan, uppgår till totalt 193 Mkr 2016.

Tillfälligt ekonomiskt stöd från staten för 2015 och 2016

Under hösten 2015 antog Riksdagen Regeringens proposition om ändringar i statens budget för 2015 med anledning av den flyktingsituation som uppkommit under året. Beslutet innebar bland annat att 9,8 miljarder kronor tillfördes som tillfälligt stöd till kommuner och landsting för att hantera den rådande flyktingsituationen. Det tillfälliga stödet fördelades mellan kommunerna baserat på befolkning den 31 december 2014, antal asylsökande per den 1 november 2015 samt antal nyanlända under januari-september 2015. Malmös andel av dessa medel blev 380 Mkr. Dessa medel fick användas av kommunerna under 2015 och 2016. Av de tilldelade medlen avser 30 Mkr år 2015 och 350 Mkr år 2016.

Kommunfullmäktige beslutade under våren 2016 om tilläggsbudget för år 2016 (STK-2015-1535) med anledning av förändrad befolkningsprognos och det ekonomiska tillskottet från staten. I ärendet fördelades totalt 274 Mkr till ett flertal nämnder samtidigt som en reserv om 76 Mkr avsattes under kommunstyrelsen. I samband med Delårsrapport januari–april 2016 fördelades medel från reserven till stadsområdesnämnderna med 30 Mkr för att förstärka socialtjänsten.

Nämndernas kostnader för flyktingmottagande 2016

Med anledning av ovan beskrivna utveckling och tilläggsbudget har nämnderna i sina årsanalyser beskrivit hur kostnadsläget ser ut avseende flyktingmottagande. Nedanstående tabell visar nämndernas kostnader för flyktingmottagande 2014–2016. År 2014 utgör jämförelseår eftersom flyktingmottagandet ökade så kraftigt under 2015. I statsbidragsintäkterna nedan ingår inte de 350 Mkr som Malmö stad erhållit i tillfälligt ekonomiskt stöd från staten för 2016. Till kostnaderna nedan tillkommer delar av stadsområdesnämndernas kostnader för hemlöshet, då dessa ökar delvis till följd av antalet nyanlända i staden som behöver hjälp med boende. I dagsläget är det inte möjligt att mäta hur stor andel av hemlöshetskostnaderna som härrör från detta.

Nettokostnader flyktingmottagande

Mkr

*Tillfälligt statligt stöd till kommuner för flyktingmottagande (350 Mkr för Malmö 2016) ingår inte i denna sammanställning. Kostnader för hemlöshet i stadsområdesnämnderna ingår inte heller.