Finansiell riskhantering och uppföljning

I enlighet med rådet för kommunal redovisnings rekommendationer RKR 20 ”Redovisning av finansiella tillgångar och finansiella skulder”, samt RKR 21 ”Redovisning av derivat och säkringsredovisning”: har vi valt att i följande avsnitt förklara och redovisa hur finansiella tillgångar och skulder samt finansiella instrument påverkar kommunens resultat, ställning och kassaflöden i de delar som vi anser vara relevanta för kommunens verksamhet.

Den finansiella infrastrukturen

Kommunkoncernens finansverksamhet regleras i kommunfullmäktiges Finansiella föreskrifter samt i kommunstyrelsens Finanspolicy.

Finansverksamheten är samlad i kommunens internbank. Internbanken ansvarar för kapitalförsörjning och likviditetsplaneringen. Internbanken genomför upplåning på kapitalmarknaden genom bland annat emissioner av kommunobligationer och kommuncertifikat samt placerar eventuell överskottslikviditet. En förutsättning för detta tillvägagångssätt är att man har etablerade låneprogram, upparbetade marknadsrelationer och nödvändiga övriga finansiella avtal.

Kreditbetyg/Rating

Kreditvärdigheten är en av faktorerna som styr vilka priser man i slutändan får betala på emitterade obligationer.

Kommunen har sedan 2011 varit ratad som AAA av Standard & Poor´s vilket är det högsta betyget i deras internationella ratingskala. Kreditbetyget motsvarar samma kreditvärdighet som svenska staten. Endast ett fåtal låntagare globalt sett har högsta kreditbetyg. Kreditbetyget underlättar för staden att få tillgång till de svenska och internationella kapitalmarknaderna.

Likviditet

Internbanken hanterar kommunens och de helägda bolagens likviditet genom ett gemensamt koncernkonto där kommunens och de helägda bolagens kassaflöde samlas.

Internbanken ska hålla en hög betalningsberedskap genom likviditetsreserver om minst 500 Mkr, tillgängliga genom bekräftade lånelöften eller genom egen likviditet.

Per 2016-12-31 uppgick Internbankens likviditetsreserv till 6 517Mkr, varav 702 Mkr utgjordes av likvida medel på bankkonto. Skulder med kapitalförfall inom 12 månader uppgick till 3 958 Mkr

Genomsnittlig ränta för Internbankens likviditetsförvaltning har under 2016 varit 0,03 %.

Låneskuld

Kommunkoncernens totala externa upplåning uppgick vid årsskiftet 2016 till 12,0 Mdr. Låneskulden har därmed ökat med 1,1 Mdr sedan föregående år. Förutom obligations- och certifikatlån ingår också finansiell leasingskuld i den totala koncernlåneskulden.

Malmö stads andel av upplåningen utgörs av 10,3 Mdr i externa obligations- och certifikatlån samt 141 Mkr i ett ränte- och amorteringsfritt lån från VA-Syd avseende aktiekapital i Sydvatten AB.

Övriga låneskulder i den sammanställda redovisningen avser kommunens andel av delägda bolags upplåning.

Den genomsnittliga återstående löptiden för Internbankens externa låneskuld uppgick vid årsskiftet till 2,4 år.

Utlåning

Malmö stads utlåning till de helägda bolagen uppgick per 2016-12-31 till 9,5 Mdr.

All utlåning från Internbanken sker till marknadsmässiga villkor.

Den genomsnittliga räntan för Internbankens utlåning under 2016 uppgick till 1,16 %

Den genomsnittliga räntebindningstiden för Internbankens utlåning uppgick per 2016-12-31 till 1,6 år.

Finansiell riskhantering

Risker förenade med stadens finansiella verksamhet hänför sig huvudsakligen till ränterisk, finansieringsrisk, motpartsrisk samt valutarisk.

Med ränterisk avses risken för att en snabb förändring av marknadsräntorna påverkar stadens finansnetto negativt.

Med finansieringsrisk avses risken att vid någon tidpunkt inte ha tillgång till, eller endast mot en ökad kostnad, ha tillgång till medel för betalningar.

Med motpartsrisker avses risken för att den motpart med vilken kommunen har en placering eller ett derivatavtal inte kan fullfölja de förpliktelser som avtalet innebär

Med valutarisk avses risken för att staden drabbas av ökade kostnader eller minskade intäkter till följd av valutakursförändringar.

Valuta- och räntederivat får användas för att hantera risker i den finansiella verksamheten.

Riskexponeringen avseende finansiella poster mäts löpande i kommunens finanssystem. Varje månad upprättas och tillställs kommunstyrelsen en finansiell rapport med balans-, resultat- och riskavstämning.

Ränterisk

Med stadens ränterisk menas risken för att en snabb förändring av marknadsräntorna påverkar stadens finansnetto negativt. Ränteriskhantering ska syfta till att undvika stora och snabba genomslag i finansnettot.

Ränterisk för kommunen uppstår i samband med upp- och utlåning samt vid placeringar, såväl mot extern motpart som inom koncernen. Hantering av ränteriskerna ska delas upp i en strategi för placeringar och en för strategi för stadens upp- och utlåning samt tillhörande derivat.

En förändring av räntan med 1 % -enhet beräknas påverka Malmö stads finansnetto de kommande 12 månaderna med ± 5,7 Mkr.

Derivatinstrument används i syfte att ränte- och valutasäkra underliggande lån. Internbankens derivatportfölj uppgick per 2016-12-31 till 6,6 Mdr, varav 2,3 Mdr avser valutasäkring av utlandslån. Marknadsvärdet understeg det nominella värdet med – 97 Mkr. Det negativa marknadsvärdet påverkar inte resultatet, eftersom kommunens hantering av räntederivat bedöms uppfylla kraven på effektiv säkring av ränterisk enligt RKR 21.

Kommunens räntekostnader under året, exklusive derivat, uppgick till 0,12 %, motsvarande 12 Mkr. Räntekostnaden inklusive derivat uppgick till 0,75 %, motsvarande 74 Mkr.

Räntebindningstiden för kommunens upplåning per 2016-12-31 uppgick till 3,0 år, inklusive derivat, medan räntebindningstiden exklusive räntederivat uppgick till 1,11 år.

Den genomsnittliga låneräntan för kommunens utestående låneskuld, inklusive räntederivat, uppgick per 2016-12-31 till 0,59 %. Exklusive derivat uppgick den genomsnittliga låneräntan vid årsskiftet till 0,12 %.

Finansieringsrisk

I syfte att minska kommunens finansieringsrisk för upplåning skall löptiderna för kapitalförfall för upplåning spridas över åren. Som ett led i att sprida riskerna får högst 40 % av låneskulden förfalla en enskild 12 månaders period. För lån som förfaller inom 12 månader ska likviditetsreserver, checkkrediter och lånelöften täcka mer än 100 %.

 

Motpartsrisker

 

Placeringar

Likviditeten placeras främst på bankkonto eller i papper utgivna av svenska staten, svenska kommuner, kreditmarknadsinstitut och företag. Beloppsbegränsningar per kreditmarknadsinstitut och företag innebär att väsentliga koncentrationer av motpartsrisk undviks.

Derivat

Kommunen är genom finansiella derivatavtal exponerad för en risk att en motpart inte kan fullgöra sina förpliktelser. Motparterna är såväl svenska som internationella banker. Kommunstyrelsens finanspolicy föreskriver att den samlade risken gentemot en enskild bank inte får överstiga specifika gränsvärden beroende på motpartens kreditbetyg.

Valutarisk

Enligt kommunstyrelsen finanspolicy ska valutarisker som uppkommer då staden lånar eller placerar i utländsk valuta säkras omedelbart.

Kommunen har obligationslån om 1 250 miljoner norska kronor samt kortfristiga ”elimineras valutariskerna genom valutaswappar, som omvandlar lånen och räntan till SEK.

Utöver ovanstående valutasäkrade lån har kommunen endast ett transaktionskonto i euro. Valutarisken bedöms därför vara obetydlig.