En stad för barn och unga

bildbankMK3_8329_Foto_Fredrik_Johansson_pr_ce5250ff33521efdfbd2211e8628ddf8__70007

Kommunfullmäktigemål: Malmös barn och unga ska få det stöd och den utbildning de behöver för att växa upp under trygga och jämlika förhållanden och utveckla sin fulla potential.

Grundskolenämnden rapporterar att meritvärdet för stadens grundskoleelever i Malmös kommunala skolor ökade under läsåret 2015-2016, och fler elever var behöriga till gymnasiet [1]. Skolinspektionens granskningar av förskolan, grundskolan och gymnasieskolan pågår och resultatet kommer att bli underlag i förbättringsarbetet framöver. Under 2015 genomfördes även fritids- och levnadsvaneundersökningen Ung livsstil bland högstadieelever i staden. Resultatet har analyserats under 2016 och kommer att utgöra underlag bland annat för att utveckla utbudet till målgruppen framöver.

Kommunens utveckling visas och analyseras i stadens årliga hållbarhetsrapport. I Hållbarhetsrapport 2016 lyfts det som särskilt oroväckande att flera indikatorer i staden som berör barn utvecklas negativt. I nämndernas årsanalyser för 2016 är det flera nämnder som berör Malmös socioekonomiska utmaningar, vilket bedöms påverka skolresultat, möjlighet till delaktighet, förutsättningar att röra sig fritt i staden och att ta del av stadens utbud.

Inför år 2016 observerades en positiv utveckling i nämndsmålens träffbild till kommunfullmäktigemålet. Flera nämnder hade samverkat vid framtagande av mål och underlagen för bedömning hade också förbättrats jämfört med föregående år. Det framgår att stadens nämnder och bolag bedriver ett utvecklingsarbete som till stor del fokuserar på barn och unga. Skolnämnderna har en avgörande betydelse för att kommunfullmäktigemålet ska kunna uppnås, men flera andra nämnder utgör ett viktigt stöd för att möjliggöra detta. Samtliga nämnder och bolag, som har mål inom målområdet, rapporterar uppnådda eller delvis uppnådda mål. Endast två nämndsmål bedöms vara icke uppnådda. Nämndernas och bolagens bedömning av måluppfyllelse visar sammantaget att det har skett en positiv förflyttning under året, men att kommunfullmäktigemålet inte har uppnåtts fullt ut.

Tidiga insatser och bra övergångar mellan de olika nämndernas verksamheter och ansvarsområden är en viktig del av att beakta barnets bästa. Flera nämnder anger samverkan som mål och/eller beskriver vikten av samverkan i sin målrapportering.

Skolnämnderna fortsätter sitt arbete med att skapa förutsättningar för att höja skolresultaten. Arbetet börjar i förskolan där en ny ledningsorganisation syftar till att säkerställa ett närvarande ledarskap, en god resursplanering i vardagen och en förskola av hög kvalitet för varje barn. Det går ännu inte att utläsa resultatet, men förskolenämnden bedömer att förändringarna kommer att ge effekt på måluppfyllelsen från och med år 2017.

Grundskolenämnden når inte sitt nämndsmål gällande likvärdighet. Skillnaderna mellan flickor och pojkar samt mellan elevgrupper med högre respektive lägre genomsnittligt meritvärde har ökat. Inom gymnasieskolan har elever på introduktionsprogrammen svårt att komma vidare till nationella program och frånvaro kopplad till skolmisslyckanden och bristande studiero är utvecklingsområden.  Arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden ser en utmaning i att anpassa sin undervisning efter behov när det gäller språkintensiva kurser och engelska. Detta gäller även elever som kommer till gymnasiet med höga betyg, men som bedöms ha större behov av anpassad undervisning idag än tidigare.

Analyser visar att ett starkt fokus på kunskapsresultat inom grundskolan har gjort att läroplanens värdegrundsarbete inte fått en lika framträdande roll. Värdegrundsarbetet är ett utvecklingsområde för grundskolenämnden och behöver stödjas av andra nämnder. Andra nämnders arbete med att stödja skolnämnderna i sitt uppdrag har direkt påverkan på elevernas skolresultat, exempelvis gällande simkunnighet.

Resultatet av fritids- och levnadsvaneundersökningen, Ung livsstil, visar bland annat på nämndernas utmaning att göra kultur, fritid och föreningsliv tillgängligt och attraktivt för alla barn och unga. Det råder stora skillnader i delaktighet i fritidsutbudet och fysisk aktivitet bland ungdomar i Malmö beroende på kön, var i staden de bor, socioekonomisk bakgrund samt födelseland.

Flera nämnder anger att de arbetar med ett barnrättsperspektiv och/eller beaktar barnperspektivet, men rapporteringen visar på skillnader i tolkning och användning av begreppen. Det saknas även en beskrivning av hur barnen involveras i själva genomförandet, det vill säga ett reellt inflytande och beaktande av barnets perspektiv och rättigheter. Kommunstyrelsen har under året arbetat med att ta fram ett förslag på en kommungemensam utvecklingsplan för att stärka barnrättsperspektivet i staden. Detta kan vägleda nämnder och bolag att i samverkan fokusera på för kommunfullmäktigemålet relevanta utvecklingsområden.

Sett till måluppfyllelsen är barns delaktighet och inflytande centralt. Rapporteringen visar att delaktighet i beslut som berör barn är ett utvecklingsområde inom en del av den verksamhet som bedrivs av stadsområdesnämnderna. Det bedöms även vara ett utvecklingsområde för de nämnder som har ansvar för att utforma stadens offentliga rum. I takt med att staden förtätas ställs allt högre krav på användning av fria ytor. . År 2016 beslutades planeringsriktlinjerna, Friytor vid förskolor och skolor. De ska användas som stöd vid detaljplanering och bygglovsprövning och har förbättrat samarbetet mellan berörda nämnder.  Hur nämnderna tolkar dessa kan dock se olika ut då kvalitetsaspekter ska vägas in utifrån friytesfaktor för skolgårdar och lekvärdesfaktor för förskolegårdar.

[1]I gruppen elever exklusive nyanlända har gymnasiebehörigheten ökat. Om statistiken däremot redovisas inklusive nyanlända så har gymnasiebehörigheten sjunkit. Grundskolenämnden har tagit ställning till att inte jämföra alla elever eftersom Malmö under 2015 fick så många nyanlända elever, och det bedöms inte vara troligt att dessa kan klara grundskolan och få gymnasiebehörighet efter endast ett eller knappt ett år.