En stad för arbete och näringsliv

sege3w_1000x500_matslundqvist

Kommunfullmäktigemål: Malmöborna ska ha tillgång till en växande arbetsmarknad och ges förutsättningar för självförsörjning.

Träffbilden är relativt god, men nämnder och bolag rapporterar ett större fokus på insatser inom arbetsmarknadsområdet än inom näringslivsområdet, vilket kan anses vara en utmaning med tanke på frågornas nära relation. Hälften av samtliga nämnder och bolag bedömer att de inte klarar sin målsättning, vilket medför att kommunfullmäktigemålet inte bedöms uppfyllt under året.

Det har skett en positiv förändring i den förvärvsarbetande dagbefolkningen, eftersom den ökade med cirka 2000 personer i förhållande till föregående år. Ännu en positiv förändring inom målområdet är en minskning av antalet unika hushåll som erhållit ekonomiskt bistånd under 2016. Stadens befolkning har ökat under året och det är därför också sannolikt att andelen invånare av befolkningen med försörjningsstöd har minskat under 2016.

En positiv utveckling rapporteras vad gäller utvärderingssystem för utbildningsinsatser, utbildningskontrakt och praktik. Antalet deltagare som läser grundläggande svenska som andra språk och har en parallell arbetsmarknadsplacering har också ökat. Vad gäller förskoleplatser, som är en viktig förutsättning för företagsetableringar, har efterfrågan på förskoleplats tillgodosetts under året. För att stötta nyetablering av fristående verksamhet finns information tillgänglig via bland annat Malmö stads företagslots.

Andra positiva utvecklingsområden som nämnderna rapporterar är tillhandahållande av praktikplatser inom serviceförvaltningen och genom modellen Vita jobb för upphandling. Vidare lyfts löpande tillsynsarbete med rimliga krav, innovationsarbete och deltagande i plan- och stadsutvecklingsarbete. Genom fysisk stadsplanering har det även skapats möjligheter för fler arbetsplatser i staden. Därtill rapporterar merparten av stadens helägda bolag positiva resultat vad gäller antalet praktikanter, anställningar, parkeringsanläggningar och sociala klausuler i upphandlingar.

Däremot rapporteras att fler idéburna offentliga partnerskap (IOP) behöver nå sina mål. Dessa bedriver verksamhet inom ramen för arbetsmarknadsområdet i syfte att förstärka och förbättra Malmöbornas möjligheter till etablering på arbetsmarknaden. Arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden rapporterar också att inte tillräckligt många deltagare i kommunala arbetsmarknadsinsatser och vuxenutbildning har skrivits ut med minskat behov av försörjningsstöd. Målsättningen har inte heller nåtts vad gäller antal unga som genomfört yrkesvuxenutbildning eller unga som deltar i den statliga satsningen traineejobb.

Planlagd mark för näringslivsetableringar för småindustri har inte utvecklats i den storleksordning som önskat. Utifrån tekniska nämndens rapportering framgår att det är nödvändigt med ökat samarbete inom Malmö stad i arbetet med detaljplaner för verksamhetsetableringar och gemensamma leveransplaner för exempelvis småindustri.

Förutom stadsområde Söder redovisar resterande stadsområden och sociala resursnämnden svag uppfyllnad i arbetet med fler Malmöbor som ska bli självförsörjande. Grundskolenämnden redovisar att de inte uppfyller målet att alla elever som avslutar grundskolan ska vara behöriga för gymnasiestudier.

Minskat försörjningsstöd och stärkt kompetensförsörjning är två viktiga områden för måluppfyllnad inom målområdet. Stadens nämnder och bolag påvisar ett stort engagemang men det räcker inte fullt ut. Både åtgärdsanställda och försörjningsstödstagare i Jobb Malmös kartläggning har i högre grad behov av stöd och att få sin arbetsförmåga utredd. Det finns också ett behov av att minska den påverkan som vårdnadshavares utbildningsnivå och andra socioekonomiska förutsättningar har på elevernas skolresultat för att målsättningarna inom skolan ska kunna uppnås.

Nämnderna framhåller hög personalomsättning och brist på personal med rätt kompetens som försvårande omständigheter i arbetet med att uppnå målen för verksamheten samt omvärldsförutsättningar utanför nämndens kontroll, som exempelvis arbetsmarknadens utveckling. En annan orsak som anges är individrelaterade omständigheter såsom att fler deltagare i kommunala arbetsmarknadsinsatser och vuxenutbildning bedöms stå längre från arbetsmarknaden.

Inom näringslivsområdet är bedömningen att samverkan inom, mellan och med andra samhällsintressenter är av största vikt för ökad tillväxt, fler växande företag och fler jobb för Malmöborna.

För att öka måluppfyllelse framåt rapporterar nämnderna bland annat att det krävs samverkan med andra aktörer i utbildnings- och arbetsmarknadsinsatser, såväl internt inom Malmö stad som externt. Detta är en nyckelfaktor för förbättrade förutsättningar för självförsörjning. Som framgångsfaktorer nämns också pågående utvecklingsarbete vad gäller övergångar mellan olika skolformer (exempelvis mellan grund- och gymnasieskola) samt samverkan kring att få igång detaljplaner för verksamhetsetableringar och färdigställa byggklar mark. Andra prioriterade områden som lyfts är kompetensförsörjning samt utökat samarbete med näringslivet och Arbetsförmedlingen.