En öppen stad

bildbank160830_mollan_0374_pr_8b00d4fb2bd8298bad2ccbe0a49d8977__70007

Kommunfullmäktigemål: Malmö ska vara en öppen, jämställd och inkluderande stad, fri från diskriminering, där alla ges lika rättigheter och möjligheter och där mångfalden är en tillgång. 

Malmö stad bedriver ett framgångsrikt arbete med jämställdhet och antidiskriminering. Detta uppmärksammas exempelvis genom att Malmö 2016 tilldelades det första nationella jämställdhetspriset, placerade sig på plats tre i SKL:s öppna jämförelse om jämställdhet och även var värdstad för konferenserna Mänskliga Rättighetsdagarna och Jämställdhetsdagarna. I stadens verksamheter har det genomförts flera aktiviteter, analyser och utbildningar för att bidra till målets uppfyllelse.

Målområdet är av horisontell karaktär och bör, för att staden ska kunna uppnå god måluppfyllelse, genomsyra samtliga nämnders och bolags verksamheter. Målområdet bör kunna bidra till att andra kommunfullmäktigemål uppnås eftersom det är viktigt att vid analysen av måluppfyllelse för samtliga kommunfullmäktigemål ta hänsyn till jämställdhet och antidiskriminering. Bedömningen är exempelvis att det är svårt att nå god måluppfyllelse avseende målet om bättre förutsättningar för självförsörjning utan att i arbetet och analysen till exempel ta hänsyn till hur förvärvsfrekvensen för utrikes födda kvinnor skulle kunna närma sig förvärvsfrekvensen för utrikes födda män.

I stort visar nämndernas och bolagens mål på en god träffbild i förhållande till kommunfullmäktigemålet. Flera nämnder har formulerat nämndsmål med ett uttalat jämställdhets- och antidiskrimineringsperspektiv. Arbetet ser ut att vara mer framgångsrikt och hållbart i de nämnder där det är integrerat i ordinarie processer och strukturer och ses som en del av nämndens ordinarie ansvarsområden. Trots en god träffbild är det flera nämnder som endast uppnått nämndsmålen delvis, och kommunfullmäktigemålet bedöms därför inte uppfyllt fullt ut.

Flertalet nämnder och bolag anger att de i olika utsträckning bidrar till kommunfullmäktigemålet och flertalet nämndsmål är antingen uppfyllda eller delvis uppfyllda. Det finns skillnader i hur nämnderna och bolagen har tagit sig an arbetet för att nå målet. Någon nämnd arbetar riktat mot olika målgrupper. Andra arbetar med sina ordinarie interna processer för att skapa förändring i arbetet riktat mot brukare. Till skillnad från föregående år har arbetet mot diskriminering fått ett större genomslag främst med fokus på hbtq-frågor. Däremot saknas fortfarande en beskrivning av hur samarbete mellan nämnder, med andra myndigheter eller civilsamhället kan bidra till att nämnds- och kommunfullmäktigemål kan uppnås.

Som anledningar till att nämndsmålen inte uppnåtts fullt ut anges exempelvis behov av ökad kompetens avseende likabehandlingsplaner, hög personalomsättning, att den interna samordningen behöver förbättras eller att målområdets frågor behöver integreras mer i ordinarie ledningssystem. En annan orsak som anges är att målet kräver ett långsiktigt utvecklingsarbete.

Flera nämnder och bolag anger konkreta åtgärder för att öka måluppfyllelsen. Exempelvis kommer skolnämnderna att gemensamt anordna en utbildningssatsning i normkritik, medan servicenämnden kommer att inom ramen för arbete med styrning, ledning och uppföljning med mål ta fram en modell för hur arbetet med horisontella frågor som till exempel jämställdhet ska planeras och styras.