Utfasning av delade turer

Under inriktningar i Budget 2015 tydliggörs viljan att få bort de ofrivilligt delade turerna inom Malmö stad. Kommunstyrelsen gavs därför i uppdrag att utreda hur de delade turerna skulle kunna fasas ut från Malmö stads verksamheter. I uppdraget ingick att definiera begreppet, kartlägga förekomsten och belysa hur en avveckling av delade turer kan möjliggöras med beaktande av såväl personalpolitiska mål som god service till Malmöborna och en utveckling av verksamheterna. Delade turer förekommer inom vård- och omsorgsverksamheten i Malmö stad, företrädesvis inom särskilt boende och LSS-verksamhet och främst under helger. Merparten av de delade turerna har en turlängd överstigande 8 timmar och ett uppehåll på 1,5 – 3 timmar. Erfarenheten från en av Malmö stads förvaltningar som beslutade att avveckla delade turer, visar att konsekvensen blev ett ökat antal schemalagda helger med långa arbetspass vilket medarbetarna upplevde som mer negativt än delade turer varför en återgång till delade turer skedde. Under 2015 har det i Malmö stad pågått arbete kring resurs- och bemanningsplanering. Ett fortsatt utvecklingsarbete inom området bedöms ge ökade förutsättningar för, och underlätta, en förändring i verksamheten. Möjlighet att via IT-stöd kunna mäta förekomsten av delade turer i Malmö stad saknas varför berörda nämnder fick i uppdrag att beskriva såväl förekomster som hur en utfasning av delade turer kan genomföras samt vilka eventuella hinder som finns. Frågan behöver ses i ett större sammanhang såväl med beaktande av trygga anställningsvillkor och önskad tjänstgöringsgrad, som i ljuset av den dygnet-runt verksamhet som vård- och omsorg innebär.

Förutsättningar, hinder och möjligheter

Totalt inom alla nämnders verksamheter, under mätperioden (12 veckor), visade mätningen en förekomst på 4 756 delade turer vilket innebar ett genomsnitt strax under 400 delade arbetspass per vecka. Det ska ses i relation till de cirka 40 000 arbetspass som beräknas finnas varje vecka totalt inom vård- och omsorgsverksamheten, varav cirka 10 000 arbetspass kan uppskattas finnas inom särskilt boende där de delade turerna främst förekommer.

Delade turer        
Längd på uppehåll mellan passen
61-90 min91-180 min181 - 240 min241 min <
må-frelö-sömå-frelö-sömå-frelö-sömå-frelö-sö
Antal förekomster turlängd <= 8 tim31207725494519
Antal förekomster turlängd > 8 tim1122651529681875510374
Invanda mönster såväl hos brukare som medarbetare beskrivs som förhindrande strukturer för att ta bort de delade turerna. Om ökad flexibilitet hos medarbetare kan skapas vad gäller att ha mer än en arbetsplats eller om förändrade överenskommelser med brukare kan uppnås kan det ge andra möjligheter för resursplanering. Avsaknad av välfärdsteknologi inom vård- och omsorgs-verksamhet kan vara ett hinder för att möjliggöra en effektivare resursplanering. Chefernas kunskaper om verksamhets- och bemanningsplanering beskrivs som bristfällig varför det är angeläget med ett fortsatt långsiktigt arbete med kompetenshöjning inom området. Ett annat exempel på möjlighet som nämns är att organisatoriskt slå samman boenden och verksamheter för att öka möjligheterna att erbjuda medarbetarna heltids- eller önskad tjänstgöringsgrad. Av remissvaren framgår att det finns en medvetenhet om att delade turer inte är bra ur ett medarbetarperspektiv. Samtliga remissvar från stadsområdesnämnderna anger att en förutsättning för att fasa ut (ofrivilligt) delade turer är en utökad bemanning. Även sociala resursnämnden konstaterar att en utökad bemanning är en förutsättning i det kortare perspektivet. Samtliga nämnder konstaterar att en utökad bemanning inte är möjlig inom rådande ekonomiska ramar med beaktande av övriga personalpolitiska mål och Arbetsmiljöverkets föreskrift (AFS 2015:4). En grov uppskattning visar att en utfasning av delade turer – med bibehållande av tjänstgöring varannan helg och utan att ta hänsyn till målet om heltid som norm – motsvarar omkring 200 nya befattningar till en uppskattad kostnad om 72 mkr. Till detta beskrivs en konsekvens i form av utökad helgtjänstgöring, innebärande mer än varannan helg, vilket anges inte vara förenligt med att vara en attraktiv arbetsgivare. En ökning av antalet arbetade helger bedöms öka risken för försämrad arbetsmiljö och ökad sjukfrånvaro samtidigt som bemanningen måndag – fredag skulle försämras.