Rekryteringar fria från diskriminering

I målområdet finns följande effektmål formulerade:

“Alla oavsett kön ska ges möjlighet att söka lediga tjänster i Malmö stad.
Andelen av det underrepresenterade könet i Malmö stad ska öka.
Fördelningen mellan kvinnor och män i skilda typer av arbete inom olika kategorier av medarbetare ska så långt det är möjligt utjämnas.”

Malmö stads kompetensbaserade rekryteringsprocess skapar goda förutsättningar för en diskrimineringsfri rekrytering. Förvaltningarna har under året utbildat chefer om rekryteringsprocessen och HR-avdelningarna har varit involverade i annonsutformning och andra delar av rekryteringsprocessen. Arbetsmarknads- gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen har under 2015 använt anonymt första urval vid samtliga rekryteringar.

Under året arbetade en grupp med HR-konsulter från olika förvaltningar fram en checklista för jämställda rekryteringsannonser. Syftet med checklistan är att kvalitetsäkra könsneutrala annonser med målet att attrahera rätt sökande samt nå en jämnare könsfördelning inom Malmö stads yrkesgrupper.

Malmö stad använder sig av ett IT-system vid annonsering av tjänster som har en annan indelning av yrken än vad HR-systemet har. Av Malmö stads tio största yrken bedöms de som finns i nedanstående diagram möjliga att jämföra med de indelningar som finns i rekryteringssystemet. I samtliga av dessa yrken är män underrepresenterade.

I samtliga av dessa var andelen män bland de sökande större än den andel män som den 31 december 2014 var månadsavlönade i yrket. Vad gäller lärare i grundskolan har rekryteringssystemet en samlad kategori för lärartjänster medan HR-systemet delar in grundskollärare i tidigare respektive senare år. Andelen månadsavlönade män som tillhör grundskollärare senare år är betydligt större än andelen män som är månadsavlönade grundskollärare tidigare år.

Bland medarbetarna i Malmö stad är kvinnor i majoritet. Av de månadsavlönade i Malmö stad per den 31 december 2015 var 76,3 % kvinnor och 23,7 % män. Sedan 2011 har andelen månadsavlönade män ökat något. Under 2015 ökade andelen män med 0,6 procentenheter jämfört med föregående år. På samtliga förvaltningar förutom fritidsförvaltningen och gatukontoret är män det underrepresenterade könet bland medarbetarna. Andelen kvinnor är högst i förvaltningarna med de största yrkesgrupperna i Malmö stad. Det har skett en marginell förändring jämfört med föregående år och andelen män har ökat på elva förvaltningar.[1]

I samtliga av Malmö stads tio största yrkesgrupper är män underrepresenterade. I sex av de tio yrkesgrupperna ökade andelen män i jämförelse med föregående år. Ett exempel på insats för att öka det underrepresenterade könet i Malmö stads yrken, är förskoleförvaltningens deltagande i projektet Fler män i förskolan. Målet med projektet är en dubblering av män som arbetar i förskolan år 2018.

Per den 31 december 2015 var 68,5 % av Malmö stads chefer kvinnor. Andelen män som var chefer var 7,8 procentenheter större än andelen män av det totala antalet månadsavlönade medarbetare. Andelen kvinnor som var chefer minskade med 0,6 procentenheter i jämförelse med föregående år.

Generellt sett speglar könsfördelningen bland chefer könsfördelningen av det totala antalet månadsavlönade medarbetarna på förvaltningarna. Undantag är fastighetskontoret, stadskontoret. gatukontoret och stadsbyggnadskontoret där skillnaden mellan andelen månadsavlönade kvinnor och chefer som är kvinnor var 10 procentenheter eller mer. Andelen chefer som är kvinnor var hög (över 70 %) i stadsområdesförvaltningarna, förskoleförvaltningen och sociala resursförvaltningen.

Tydliga och öppna system för karriärutveckling

I Plan för jämställd personalpolitik finns ett gemensamt åtagande kopplat till detta mål, att förvaltningarna skapar tydliga och öppna system för karriärutveckling. I planen uppmanas stadskontoret att ta fram en chefsrekryteringsprocess och i mars 2014 beslutade kommunstyrelsens arbetsgivarutskott om en kommungemensam process för rekrytering av chefer.

Enligt Malmö stads rekryteringsprocess ska samtliga anställningar som överstiger sex månader utannonseras och flera förvaltningar anger detta som exempel på öppna system vid rekrytering. Exempel på karriärutveckling som lyfts i förvaltningarnas uppföljning är deltagande i det kommungemensamma ledarutvecklingsprogrammet Framtida ledare och stadsområdesförvaltningarnas gemensamma utvecklingsprogram Interna Presumtiva Ledare. Några förvaltningar beskriver hur ett jämställdhetsperspektiv har eftersträvats i rekryteringen till ledarutvecklingsprogrammen. Av de deltagare som avslutade Framtida ledare under 2015 var 15,9 % män. Grundskoleförvaltningen anger förstelärare som exempel på karriärutveckling på förvaltningen och att den rekryteringsprocessen är transparent och öppen.

[1] Stadsrevisionen är inte medräknad. Stadsrevisionen hade 13 anställda, varav 5 är kvinnor och 8 män 2015, jämfört med 11 anställda, 3 kvinnor och 8 män 2014.