Sveriges klimatsmartaste stad

Foto Ewa Levau

År 2020 ska Malmö stads egen organisation vara klimatneutral och år 2030 ska hela Malmö försörjas till 100 procent av förnybar energi.

Effektivare användning av energi

Energianvändningen i Malmö ska sänkas med minst 20 procent per person fram till 2020* och med ytterligare 20 procent till 2030. (*jämfört med genomsnittlig användning år 2001-2005)

Energianvändningen per person fortsätter att sakta minska i Malmö. Under år 2013 låg den på drygt 23 MWh/ person vilket är det lägsta värdet under hela den redovisade perioden sedan år 1990. Däremot ökade den totala energianvändningen återigen till knappt 7 300 GWh. Malmös totala energianvändning har pendlat kring 7 000 GWh per år ända sedan 1990-talet. I de kommunala fastigheterna minskade energianvändningen återigen under år 2014 och jämfört med den genomsnittliga användningen för år 2001-2005 uppgår minskningen nu till nästan 22 procent. I Malmö finns det gott om goda exempel på energieffektiviseringsinsatser där kommunen är en aktiv part. I Hyllie bygger många byggherrar energieffektiva hus, allmänna kommunikationer är goda och det görs fullskaleförsök med smarta nät. I Lindängen genomför en fastighetsägare stora energieffektviseringar genom ett trepartssamarbete med företag. I Sege Park finns energitänkandet med redan i planeringen och test med samdistribution genomförs.

Utvecklingen i Malmö går åt rätt håll, då energianvändningen per person minskar. Men ett stort arbete återstår för att uppnå de mål som är satta för energieffektivisering. Dessutom behövs ytterligare effektivisering för att det ska vara möjligt att nå målet om ett Malmö som år 2030 till 100 procent är försörjt av förnybar energi. Insatser för minskad energianvändning behövs för både fastigheter, transporter och verksamheter. För att få full effekt måste den typ av åtgärder som sker i Hyllie, Lindängen och Sege Park, enligt ovan, fortsätta men även kunna skalas upp och föras över till andra områden. En utmaning i arbetet är att Miljöbyggprogram Syd fasas ut. Detta kan ersättas med överenskommelser på frivillig väg, vilket leder till utökad dialog men med ett osäkrare resultat. För kommunens egna verksamheter behövs ett mer systematiskt arbete, med fokus på åtgärder för långsiktig energieffektivisering. Det kommunala bostadsbolaget måste också gå före när det gäller energieffektivisering både i befintliga byggnader och i nybyggnation. Självfinansierande finansieringsmodeller för hur kommunen kan facilitera energieffektiviseringsåtgärder hos externa parter (företag och privatpersoner) behöver också tas fram.

Mer förnybar energi

Sol, vind, vatten och biogas ska fasas in och fossila bränslen fasas ut. Andelen förnybar energi ska vara 100 procent i Malmö stads verksamheter år 2020. Ambitionen är att så stor andel som möjligt av denna energi ska vara lokalt producerad.

Under år 2014 låg energiproduktionen från sol, vindkraft och biogas återigen på strax över 400 GWh, vilket motsvarar ungefär fem procent av den totala energianvändningen i Malmö. Den totala energiproduktionen från förnybar och återvunnen energi ökade under år 2014 och är nu nästan dubbelt så stor som år 2001, drygt 1 600 GWh. Den förnybara energin som produceras av anläggningar som ägs av Malmö stad ökade med drygt 700 MWh under år 2014 och uppgår nu till drygt 1 800 MWh. Övervägande delen av denna ökning är den energi som producerades under december månad av Malmö stads nyinköpta vindkraftverk i Sundsvall. Upphandling av ett andra utlokaliserat vindkraftverk pågår och när båda verken framöver är i drift kommer de att stå för elva-tolv procent av de kommunala verksamheternas elbehov. Två lokala vindkraftsprojekt pågår i Malmö stads regi. Vindmätningar har startat i det ena projektet vid Yttre Ringvägen och för det andra i Norra Hamnen avvaktas utfallet av en planerad vattendom för ny markutfyllnad. Därefter väntar omfattande tillståndsprocesser för båda etableringarna. I dagsläget uppgår den förnybara energin i Malmö stads verksamheter till två tredjedelar av den totalt använda, vilket framför allt beror på inköp av ursprungsgarantier för vattenkraft. Vid nästa elupphandling kommer möjligheterna att gå över till vindkraftsproducerad el att undersökas.

Ett visst ökat intresse för solenergi har uppmärksammats från bland annat bostadsrättsföreningar, och inom området pågår nu ett viktigt arbete för att underlätta ansökningsprocessen om bygglov för solenergi. Gällande vindkraft inom Malmö stads geografiska gränser går utvecklingen trögt då flera verk har överklagats och sedan stoppats, vilket är problematiskt då dessa behövs för att nå våra miljömål. För att nå miljömålet på värmesidan behöver en övergång mot förnybar fjärrvärme ske, vilken även kan inkludera den förnybara delen av återvunnen energi. Värme produceras redan idag, och kommer fortsätta att produceras, vid ett flertal anläggningar i staden såsom avfallsförbränning, förbränning av biomassa och överskottsvärme från olika industriprocesser. Att ta hand om den överskottsvärme som genereras är fortsatt viktigt. Möjligheterna för ett utökat nyttjande av restvärme undersöks nu, med användning antingen direkt till fjärrvärmenätet eller genom värmepumpslösningar för att uppgradera värmen. Ökad användning av biomassa och geotermi är också intressanta lösningar som även fortsatt behöver utredas som alternativ för värmeförsörjning inom kommunen. För att Malmö stad ska nå sitt mål om att andelen förnybar energi ska vara 100 procent i Malmö stads verksamheter år 2020 så behöver upphandling av förnybar fjärrvärme utredas och genomföras. Därigenom kan Malmö stad, som stor kund, även hjälpa till att visa att det finns en marknad för grön fjärrvärme.

Minskade utsläpp

Utsläppen av växthusgaser i Malmö ska minska med minst 40 procent räknat från år 1990.

Under år 2014 ökade koldioxidutsläppen något jämfört med året innan. Koldioxidutsläppen har totalt sett ökat sedan år 1990. Under de senaste åren har vi dock sett en minskning jämfört med den höga noteringen år 2010, som till stor del berodde på att det naturgaseldade Öresundsverket var mycket i drift på grund av en kall vinter. Däremot har koldioxidutsläppen per person minskat något sedan år 1990, trots en liten ökning under år 2014. Totalt sett har övriga växthusgaser minskat något sedan år 1990. För att målet om 40 procents minskning av utsläppen, räknat från år 1990, ska uppnås till år 2020 behövs det en minskning av de totala koldioxidutsläppen på drygt 45 procent från 2014 års nivå. Malmö stad har genom åren gjort flera åtaganden angående klimatfrågan och bland annat anslutit sig till FNs ”Compact of Mayors” om att reducera sina växthusgasutsläpp, följa sina framsteg och förbereda sig för klimatförändringarna. Under hösten år 2015 ställde sig Malmö stad, som en av världens första städer, även bakom FNs nya globala hållbarhetsmål och vill framöver arbeta med att implementera dem på lokal nivå.

I delområdena ”effektivare användning av energi”,” mer förnybar energi” och ”omställning av transporter och resvanor” uppmärksammas insatser inom ett flertal områden som krävs för att vända utsläppens negativa utveckling i Malmös del av världen. Den konsumtion som Malmöbor och verksamheter i Malmö står för, när det gäller varor som produceras på andra platser, ger upphov till koldioxidutsläpp i de länder där varorna produceras. Malmö stad kan på olika sätt göra det lättare för Malmöbon att göra hållbara val som inte innebär ökade utsläpp. Kommunen behöver fortsätta att aktivt stödja aktiviteter i Malmö som gynnar hållbara beteenden genom samarbete med olika organisationer och verksamheter i staden. I det fortsatta arbetet behövs också underlagsmaterial tas fram för att kartlägga hur situationen ser ut i Malmö och vad som genererar mest växthusgasutsläpp. Detta kan sedan ligga till grund för beslut om vilka områden som är viktiga att prioritera framöver för att kunna minska Malmökonsumtionens klimatpåverkan.

Omställning av transporter och resvanor

En kraftfull utveckling av spårburen och annan eldriven (grön el) kollektivtrafik och ett utbyggt cykelväg-nät ska tillsammans skapa nya förutsättningar för resande lokalt och regionalt. Möjligheterna till omlast-ning av gods till sjö- och järnväg ska förbättras.

Några stora förändringar kan tyvärr inte ses varken när det gäller Malmöbornas bilinnehav eller bilisternas totala körsträcka. Efter att under år 2008 haft en toppnotering på drygt 580 mil körsträcka per person ligger sträckan år 2014 på ungefär samma längd som år 1999, drygt 460 mil. Totalt sett visar bilinnehavet i Malmö på en ökning från knappt 310 bilar per 1000 invånare år 1974 till nästan 360 år 2014 men det har både ökat och minskat under perioden. Miljöbilsinnehavet ökar både i Malmö som helhet och inom den kommunala organisationen och ligger nu på 18 procent respektive knappt 72 procent. Under år 2014 ökade cykelbanornas längd med tio kilometer medan bilvägarna ökade med åtta kilometer. I gatukontorets fördjupade resvaneundersökning, som görs vart femte år, ses en tydlig minskning av bilresorna till arbete och skola mellan år 2003 och 2013. Kollektivtrafikresorna har till samma målpunkt ökat från tolv procent till 21 procent. Cykeltrafikutvecklingen har sedan år 2003 ökat i centrala Malmö med nästan 50 procent medan befolkningen under samma period ökat med knappt 20 procent. Malmö var först i Sverige med att anta ett Godstrafikprogram år 2014 vilket behandlar godstrafiken i staden som ett eget trafikslag med särskilda krav på tillgänglighet och uppställning vid lastning och lossning. Under år 2015 har omfattande arbete skett med samlastningsprojekt, dels i ett centrumnära projekt om samlastningsmodell för Malmö city och dels i ett projekt om fossilfria transporter i Sege Park. Satsningar på cykelområdet har fortsatt med utbyggda cykelvägar, utveckling av Bike & Ride-anläggningarna och andra insatser för ökad cykelpendling. Förbättringar på kollektivtrafikområdet går sakta framåt med införandet av MalmöExpressen och fortsatt planerande för spårvagn. Flera års arbete med att konkretisera och vidareutveckla trafikrelaterade mål från flera övergripande kommunala dokument har också slutförts. Kommunens Trafik- och mobilitetsplan med strategier för hållbar stadsutveckling avseende speciellt trafikfrågor förväntas bli antagen under år 2016.

Arbetet med att prioritera yteffektiva transportslag, såsom cykel- och gångtrafik framför ytkrävande, såsom biltrafik, behöver drivas vidare i ökad takt. Den nya Trafik- och mobilitetsplanen är ett viktigt instrument i de förändringsprocesser som behövs för att minska trafikens klimatpåverkan och anpassa trafiksystemet mer efter människan. Det krävs en stor omdisponering av trafikytorna där biltrafikens ytor minskas medan ytor för kollektivtrafik, cykel och gång utökas så att stadens begränsade ytor används så effektivt som möjligt. Detta är speciellt viktigt i en stad som ska byggas allt tätare och samtidigt ha en stadsmiljö som ska vara långsiktigt hållbar. I Malmö stads nya fordonsgasavtal är minst 50 procent biogas standard i fordonsbränslet. Möjligheten finns att uppgradera avtalet till 100 procent biogas, vilket alla förvaltningar i Malmö stad bör göra. En ny miljöfordonsstrategi för Malmö stad behöver också tas fram för det framtida arbetet med kommunens fordonsflotta. När det gäller pendlingen till och från Malmö, kan Malmö stad i egenskap av stor arbetsgivare, underlätta för förändrade resvanor. För att detta ska lyckas krävs även ett samarbete mellan kommunerna och regionala samt statliga myndigheter för att kunna åstadkomma en större övergång från bilpendling till kollektivtrafikpendling. Det förebyggande arbetet där kommunen genom dialog och kommunikation med Malmöbor och näringsliv försöker påverka både lokala och regionala resenärer till att anamma ett mer miljövänligt beteende är ett kostnadseffektivt och fortsatt väldigt viktigt arbete.

Anpassning till klimatförändringarna

Malmö ska förbereda för till exempel ändrad temperatur, höjd havsytenivå och ökad nederbörd. Förut-seende ger stor miljönytta och lägre kostnader.

Andelen hårdgjord yta har ökat något sedan år 2000, även om den senast redovisade uppgiften inte är helt jämförbar med de tidigare. Ser man till de större tätorterna i Sverige så är Malmö näst sämst i landet, med sina 49 procent, när det gäller andelen hårdgjord yta inom tätortsgränsen. Mängden bräddat vatten inom ledningssystemet i Malmö visar en ökande tendens, mycket på grund av de extrema nederbördssituationer som förekommit under vissa år. Nyckeltal för anpassning till andra klimatförändringar som temperatur och vind saknas tyvärr. Mycket arbete som kan förändra hur vattenhanteringen sker pågår dock inom kommunen. Ett tematiskt tillägg till ”Översiktsplan för Malmö – Plan för Malmös vatten” håller på att tas fram. Det inbegriper bland annat en översyn av kunskapsläget samt komplettering med underlag som bland annat behövs för att möta extrema regn och höga vattenstånd som en Skyfallsplan samt en VA-utbyggnadsplan. Under året har även en utredning påbörjats om problematiken i Söderkulla, ett av de värst drabbade områdena vid det kraftiga skyfallet 2014, och vad som behövs göras där för att undvika att en sådan incident återupprepas.

Det påbörjade arbetet med Skyfallsplanen måste prioriteras framöver och ansvaret för planens åtgärder fördelas inom kommunen så att Malmö stad kan stå bättre rustat för att klara av att hantera de stora och intensiva regn som är en effekt av de pågående klimatförändringarna. En tydligare ansvars- och rollfördelning krävs inom den kommunala organisationen för både akuta insatser och det långsiktiga förebyggande arbetet. Det är också viktigt att formulera ett gemensamt ställningstagande inom Malmö stad om vilken risknivå som staden anser lämplig för klimatanpassningsarbetet. Ytterligare effekter av klimatförändringarna, som höga havsvattenstånd, värmeböljor och stormar, vilka kan ha stor påverkan på samhället och Malmöborna behöver också hanteras inom den kommunala organisationen. Arbetet med att ersätta hårdgjorda ytor med grönska i olika former, till exempel gröna tak, regnbäddar och gröna väggar, behöver intensifieras inom kommunen och även inbegripa privat mark. Ett arbete med att involvera stadens privata markägare och upplysa om vikten av grönska och lokalt omhändertagande av dagvatten på tomter och innergårdar behövs också för att ytterligare kunna mildra effekterna av de pågående klimatförändringarna.

 

Delområden

1klimatmål

Teckenförklaring