Naturtillgångar brukas hållbart

MKB-Koggen-Strandängstak_jonatan_malmberg_1500

Malmös naturresurser i form av marken, havet, kalkberggrunden, grundvattnet och den biologiska mångfalden, är värdefulla tillgångar som år 2020 skyddas och brukas på ett hållbart sätt.

Malmö ska växa resurssnålt

Genom att i första hand bygga ut inom staden (förtäta), på framför allt gamla verksamhetsområden, utnyttjar vi markresursen i staden samtidigt som vi kan spara på den bördiga åkerjorden. Parker och grönområden ska skyddas.

Invånartätheten ökade i samtliga sex tätorter, som går att jämföra, mellan år 2005 och 2010 inom Malmö kommun. Sedan början på 1980-talet har arealen jordbruksmark inom kommunen minskat, trots en liten ökning under år 2014, och uppgår nu till knappt 4 600 hektar.

Även den totala arealen grönyta och per invånare ser ut att minska och uppgår vid senaste undersökningen till nästan 3 600 hektar respektive 119 hektar/person. Dock är de senaste siffrorna inte helt jämförbara med tidigare års, då metodutveckling sker fortlöpande för att förbättra statistiken. Dessutom är endast en del grönyta tillgänglig för allmänheten, eftersom viss yta är privata trädgårdar. I Malmö uppgick den allmänt tillgängliga grönytan till 75 procent. Antalet anmälningar om efterbehandling av förorenad mark ligger på en fortsatt hög nivå och den sanerade marken kan därmed användas för ny bebyggelse.
Under år 2015 har förtätningsarbetet fortsatt inom de gamla industriområdena i Kirseberg, Nyhamnen och Norra Sorgenfri samt påbörjats i Sege Park som tidigare var sjukhusområde. I arbetet med att ta fram en ny grönplan, Plan för Malmös gröna och blå miljöer, har det pågått kartläggningar av allt det gröna i staden, även det som finns på privat mark.

Arbetet med att ta tillvara mark för bostadsbyggande, som tidigare använts till annat, innebär en ökad befolkning inom tätortsgränsen och måste drivas vidare i enlighet med den övergripande strategin i översiktsplanen att Malmö främst ska växa inåt, innanför Yttre Ringvägen. Det är också viktigt att fortsätta arbetet med den nya grönplanen och framtagandet av planeringsverktyg, riktlinjer och metoder som kan säkerställa tillgången på både grönyta och blåyta för Malmöborna. Med en allt tätare stad och dessutom en ökande befolkning behövs ett tillgängliggörande och samutnyttjande av stadens ytor. Malmö stad behöver se över hur till exempel förskole- och skolgårdar kan användas i ett större perspektiv och utarbeta en strategi för hur ett samutnyttjande kan gå till och vad det praktiskt innebär för den kommunala organisationen.

Jordbruket i Malmö ska vara hållbart

Odlingsfria och sprutfria zoner i odlingslandskapet kan gynna biologisk mångfald och minska spridningen av näringsämnen och gifter till vattendragen och grundvattnet. Ytterligare mark ska ställas om till ekologisk produktion.

Totalt sett har jordbruksmarken i Malmö kommun minskat med nästan en tredjedel sedan år 1981 trots en liten ökning under år 2014. Andelen ekologiskt odlad mark i kommunen ökar inte längre utan har legat på samman nivå, kring sju-åtta procent, de senaste fyra åren. Utsläppen av kväve och fosfor till Öresund som sker via vattendragen visar varken på positiva eller negativa trender. Arealen ängs- och betesmark med miljöstöd har under de senaste sex åren legat på samma nivå, kring 350 hektar, medan arealen som erhåller olika typer av miljöstöd för minskat näringsläckage har haft en minskande trend sedan år 2001 för att år 2014 nästan helt försvinna. Flera nya miljöersättningar och ersättningar för ekologisk produktion har införts under år 2015 och en del befintliga stöd har dessutom förändrats, vilket kommer att påverka odlingsvalen framöver.

En av översiktsplanens övergripande prioriteringar är att staden främst ska växa inåt, innanför Yttre Ringvägen, vilket betyder att den jordbruksmark som ägs av Malmö stad inte längre bara ska förvaltas i väntan på exploatering. Arbetet med att ta fram en strategi för hur Malmös landsbygd ska användas, utvecklas och skyddas behöver därför prioriteras framöver. Berörda aktörer på landsbygden och inom kommunen måste samarbeta i detta för att ta tillvara områdets utvecklingspotential så att strategin gynnar både landsbygdens och stadens invånare. Omställning av mark till ekologisk odling behöver prioriteras på den kommunalt ägda marken genom att bland annat se över arrendetider och förutsättningarna för arrendatorerna under omställningsperioden.

Vattentillgångarna ska skyddas

Malmö ska år 2020 ha en ledande roll i alla vattenråd som berör kommunen. Grundvattnet har potential som framtida vattenresurs för olika ändamål. Utförseln av näringsämnen och föroreningar till Öresund, via exempelvis de små vattendragen, ska minska.

En totalt sett minskad belastning på Öresund av närsalterna kväve och fosfor från kommunens avloppsre-ningsverk visar på en positiv trend. Djuputbredningen av ålgräs i Öresund har totalt sett ökat i Malmös närhet sedan början på 2000-talet vilket tyder på ett förbättrat ljusklimat i vattnet. Medelvikten på undersökt fisk i Öresund har bara varierat lite under åren och deras fysiologiska kondition har varit relativt stabil. Näringsämnesutsläppen via vattendragen till Öresund visar varken på positiva eller negativa trender. Grundvattenuttaget ur Alnarpsströmmen via Grevietäkten har större delen under 2000-talet legat på en avsevärt lägre nivå än den gjorde under 1900-talet. Vattenförbrukningen har alltsedan år 2005 legat kring 25 miljoner kubikmeter per år med ett lägsta värde år 2009 på 23,7 miljoner kubikmeter. Dock var mängden bräddat orenat avloppsvatten från ledningsnätet i Malmö under år 2014 den största sedan år 1989. Totalt sett visar mängden bräddat vatten en ökande tendens mycket på grund av de extrema nederbördssituationer som förekommit under vissa år. Under de senaste åren har mycket arbete pågått inom kommunen när det gäller vattenområdet. Bland annat sker arbete med att ta fram ett tematiskt tillägg till översiktsplanen ”Plan för Malmös vatten” och detta arbete inbegriper även att ta fram en Skyfallsplan samt en VA-utbyggnadsplan.

Det kommunövergripande arbetet med Plan för Malmös vatten behöver slutföras så de gemensamma strategier för Malmös vattenförekomster som tagits fram kan börja implementeras inom kommunen. Förslaget till VA-utbyggnadsplan, som är en grund för anslutningar till det kommunala avloppsnätet, måste också fastställas så belastningen av kväve och fosfor på vattendrag och kustvatten kan minska under kommande år. Det pågående arbetet med att minska bräddningar av orenat avloppsvatten till kanalen är viktigt att driva vidare för att bättre kunna skydda recipienten vid extrema skyfall. En revidering av den befintliga dagvattenstrategin behöver också ske för att följa kraven i ramdirektivet för vatten samt för att ytterligare främja ekologisk dagvattenhantering. Vattendirektivet kräver även att vattenfrågorna löpande bevakas i all detaljplans- och bygglovshantering för att se till att miljökvalitetsnormerna för vatten inte överskrids i kommunens vattenförekomster.

Malmönaturen ska värnas

Biologisk mångfald ska bevaras och utvecklas genom skydd och skötsel av naturen. Särskilt viktigt är att ta ansvar för de hotade och sällsynta arter som lever i kommunen. Malmöbornas kunskap om och engagemang för naturen ska öka.

Tre naturreservat har skapats i kommunens västliga delar sedan år 2008 och den totalt skyddade arealen uppgår till knappt 1 500 hektar. Dock utgör den skyddade arealen endast fyra och en halv procent av Mal-mös totala land- och vattenareal. Ålgräsets djuputbredning har totalt sett ökat på de tre redovisade prov-tagningsstationerna sedan i början på 2000-talet. Detta tyder på att ljusklimatet i vattnet har förbättrats. Antalet fladdermusarter per inventeringslokal har minskat något mellan år 2008 och 2013, dock tillkom en art som tidigare inte hittats. Avsevärt fler skyddsvärda lavar och mossor påträffades vid den senaste inventeringen år 2012. Både den totala arealen grönyta i Malmö och arealen grönyta per invånare ser ut att ha minskat. Dock är de senaste uppgifterna inte helt jämförbara med tidigare, eftersom metoderna som används för att ta fram statistiken förbättras kontinuerligt. Under år 2015 har arbetet fortsatt med att skydda Klagshamnsudden, som är hemvist för flera rödlistade och EU-prioriterade arter. Det område i Norra hamnen som hyser den fridlysta grönfläckiga paddan har skyddats genom att avsättas som natur i detaljplanen och vissa delar av området har stängslats in för att hindra olovlig körning och dumpning. Under året har också arbete påbörjats med att öka tillgängligheten till naturområden i östra Malmö bland annat vid Risebergabäcken.

Arbetet med Malmös Naturvårdsplan måste prioriteras. Planens områdesbeskrivningar behöver uppdateras och göras tillgängliga digitalt för både kommunala tjänstepersoner och Malmöbor. Naturvårdsplanens mål om naturvärden, biodiversitet och ekosystemtjänster måste konkretiseras och en genomförandestrategi för arbetet behöver tas fram. För att nå framgång i naturvårdsarbetet behöver även den ekologiska kompetensen stärkas inom den kommunala organisationen. Bildandet av ett naturreservat på Klagshamnsudden, med sina höga naturvärden, måste slutföras och även ytterligare värdefulla områden inom kommunen skulle framöver behöva någon typ av skydd. Arbetet med hotade och sällsynta arter behöver utökas avsevärt för att säkerställa att många fler av dessa arters livsutrymme tillgodoses. Kommunikation kring natur och ekosystemtjänster behöver stärkas både internt i Malmö stad och med Malmöborna. Arbetet med att tillgängliggöra naturen i östra Malmö behöver drivas vidare så att Malmöborna enkelt kan besöka fina områden såsom Robotfältet, Sollidendammarna och Björklundadammen. Att öppna kalkbrottet för allmänheten är exempel på ytterligare initiativ för att öka Malmöbornas engagemang och kunskap om naturen.

Delområden

3naturmål

 

 

 

 

 

Teckenförklaring