I Malmö är det lätt att göra rätt

Returen-Foto-VA-Syd_1500

År 2020 präglas resursanvändningen av hållbarhet och långsiktighet. Det är enkelt att göra hållbara val av varor, tjänster, resor och avfallshantering för såväl Malmöbor som näringsliv och Malmö stads organisation.

Hållbar upphandling

Malmö stad ska se över upphandlings- och inköpsrutiner samt den kommunala organisationens förbruk-ning av resurser. Andelen ekologiska och närproducerade livsmedel som köps in till Malmö stad ska öka.

Malmö stads inköp av ekologiska livsmedel har ökat alltsedan år 2004 och låg år 2014 på 45 procent. Ande-len miljöbilar uppvisar, enligt Malmös miljöbilsstrategi, en ökande trend och år 2014 uppgick de till nästan 72 procent. Målet för år 2015 är 75 procent och uppfylldes redan vid halvårsskiftet. Malmö stad arbetar aktivt för att fasa ut farliga kemiska ämnen och riskmaterial i olika produkter med fokus på material som barn kommer i kontakt med. Ett exempel är kemikalien bisfenol A som inte längre finns i de köksredskap som kan köpas på stadens ramavtal. För att uppnå utfasning av farliga kemiska ämnen jobbar stadens olika funktioner, som exempelvis upphandlare, miljövetare, kemister och verksamhetspersonal, tillsammans. Även leverantörerna spelar en central roll i utfasningsarbetet. Kommunen arbetar med kravställning i avtal men även med dialog gentemot leverantörer för frivillig förändring till ett mindre miljöfarligt sortiment under avtalsperioden. För att motverka svart arbetskraft arbetar kommunen även med arbetsrättsliga krav i modellen ”Vita jobb”. Modellen används framförallt i entreprenadkontrakt där den har störst relevans. Under året har en halvtidsutvärdering av kommunens policy för hållbar utveckling och mat gjorts. Den visar att vissa av målen kommer att vara svåra att nå, bland annat målet att utsläppen av växthusgaser ska minska med 40 procent mellan år 2002 och 2020, samt att all representationsmat ska vara klimatanpassad, ekologisk samt etisk certifierad, där så är möjligt.

Malmö stad är en betydande inköpare på marknaden, med en inköpsvolym på drygt fem miljarder per år. I egenskap av stor kund inom vissa produktkategorier kan Malmö stad hjälpa till att driva på så att utbudet av dessa produkter, både varor och tjänster, blir mer hållbara. Arbetet med att ta fram en ny upphandlingspolicy med tillhörande riktlinjer behöver prioriteras framöver. Den nya arbetsmetoden för kommunövergripande inköp, som bygger på kategorisering av inköp, är även viktig att implementera inom den kommunala organisationen. Produktkategorier där miljökrav, etiska krav, sociala krav, vita-jobbkrav är relevanta och prioriterade måste även tydliggöras framöver. Arbetet med att formulera en strategi för hållbar upphandling behöver också prioriteras. Inköpsmognaden hos förvaltningarna måste öka och en struktur måste utvecklas för att säkerställa att resurser finns för att kunna genomföra hållbara inköp. Det är avgörande att spetskompetens inom kommunens värdemässigt stora produktområden finns tillgänglig för de som arbetar med upphandlingsprojekt och avtalsprocesser. Kraftfulla insatser krävs för att uppnå målen i Malmö stads ”Policy för hållbar utveckling och klimat” till exempel minskning av matsvinn, övergång till mer växtbaserade menyer samt att även representationsmåltider, fikor med mera inte är animaliskt baserade eller innehåller flaskvatten.

Användningen av farliga ämnen ska minska

Genom information, samarbete och tillsyn ska farliga ämnen fasas ut ur kretsloppet. Malmö stad ska välja bort varor med sådana ämnen redan vid upphandlingen. Hållbara materialval ska göras inom alla sektorer.

Insamlingen av farligt avfall har totalt sett legat på en lite lägre nivå de senaste fyra åren jämfört med 2000-talets första elva år. Om detta är positivt eller negativt är svårt att avgöra då det dels kan bero på minskad användning av produkter med farliga ämnen, dels på att inte allt farligt avfall som uppkommer samlas in. Förekomsten av farliga ämnen i slammet från reningsverken har totalt sett minskat sedan början på 1990-talet även om variationen mellan åren ibland har varit stor. Antalet utsläpp av farliga ämnen vid olika typer av olyckor där räddningstjänsten ingripit har sedan år 2009 varierat mellan 33 och 50 per år. Antalet var som högst mellan år 1996 och 2005 med en topp på 156 utsläpp år 1999. Förekomsten av tungmetaller i undersökta hamnsediment uppvisar en minskande trend förutom vid den senaste inventeringen år 2013 då värdena för bly, kvicksilver och kadmium alla ökade lite. Antalet kemiska produkter som är cancerframkallande, gentoxiska eller reproduktionstoxiska och som importeras eller produceras av företag i Malmö har varierat över åren, men en lite minskande tendens kan skönjas. Under året har en kemikalieplan tagits fram i samarbete mellan kommunala bolag och förvaltningar inom den kommunala organisationen. Planen har särskilt fokus på barn och ungas miljöer och förväntas bli antagen under år 2016.

Det är viktigt att Malmö stad fortsätter arbetet inom kemikalieområdet. För att kunna åstadkomma en minskning av Malmöbornas exponering för skadliga ämnen krävs ett strukturerat övergripande arbete inom kommunen. En kemikaliestrategi för hela Malmö måste tas fram med Malmö stads intentioner för det kommunala kemikaliearbetet under kommande år. Ökat samarbete behövs inom den kommunala organisationen för att dels samla den kompetens som finns på området, dels driva kemikaliearbetet vidare. Speciellt fokus bör läggas på upphandling, där varor med farliga egenskaper kan sorteras bort direkt och därmed uteslutas ur utbudet. Löpande krav behöver också ställas på giftfria byggvaror och produkter, motsvarande exempelvis BASTA-kraven, vid ny- och ombyggnation inom Malmö stad. Kemikaliespridningen i samhället är stor och allt fler ämnen finns i allt fler varor som konsumeras i allt högre utsträckning. Kemikaliekunskapen är generellt sett dålig i Malmö stad och även i samhället som helhet. Det behövs därför kunskapshöjande åtgärder både inom den kommunala verksamheten och för Malmöborna för att höja medvetenheten om farliga kemikalier och stärka människors handlingskraft i att kunna göra hållbara val i vardagen.

Avfallet ska återvinnas

Utvecklingen med ständigt ökande avfallsmängder måste brytas. Ett effektivt sätt är att minimera upp-komsten av avfall. Systemet för återvinning och avfallssortering ska bli enklare och mer lättåtkomligt.

Trenden med ständigt ökande avfallsmängder har ännu inte tydligt brutits. Den totala mängden insamlat restavfall har ökat sedan år 2000, men minskade återigen under år 2014 och närmar sig nu de lägsta siff-rorna för 15-årsperioden som uppmättes år 2000. När det gäller mängden insamlat restavfall per person i Malmö har denna tydligt minskat sedan den var som högst år 2007. Under år 2014 minskade mängden insamlat farligt avfall per person återigen och var som lägst under den redovisade 15-årsperioden. Det är svårt att säga om det är positivt eller negativt om insamlingen av farligt avfall ökar eftersom en minskad användning av produkter med farliga ämnen är önskvärd, men av det farliga avfall som uppstår ska en så stor andel som möjligt samlas in. Förutom när det gäller tidningar så ökar insamlingen av förpackningar. Plastförpackningar har år 2014 de högsta insamlingssiffrorna för den redovisade nioårsperioden medan metallförpackningar har den näst högsta efter en liten minskning jämfört med förra året. Insamlingen av både pappers- och glasförpackningar minskar lite under år 2014 jämfört med året innan, men uppvisar sedan år 2006 ändå en svagt ökande trend.

Andelen insamlat matavfall ökade återigen under år 2014 och uppgick till nästan en tredjedel av allt matavfall. Det samlades in nästan nio kilo matavfall mer per person under år 2014 och det överensstämmer ganska bra med att restavfallsmängderna minskade med nästan tolv kilo per person. Matavfallsinsamlingen har fortsatt öka under år 2015 och målet att samla in 40 procent av den totala mängden matavfall ser ut att kunna nås. Andelen mat som slängs i onödan har enligt tre års analyser minskat i Malmö från att år 2012 vara 36 procent till att år 2014 vara knappt 25 procent av rest- och matavfallet. Under år 2015 pågick ett arbete med att ta fram en ny avfallsplan för kommunen. Arbetet med att utarbeta gemensamma riktlinjer för avfallshanteringens utveckling i regionen skedde i samarbete med berörda förvaltningar inom kommunen och med Sysav och deras övriga tretton ägarkommuner. Avfallsplanen förväntas bli antagen av kommunen i början av år 2016. Ett samarbete har under året startats mellan Malmö stad och de kommunala bolagen Sysav och VA SYD för att påbörja ett gemensamt arbete med textilavfall.

Det kommande arbetet med genomförandet av Avfallsplan 2016-2020 är viktigt att prioritera så en mer hållbar avfallshantering kan utvecklas inom kommunen med lättillgängliga insamlingssystem som gör det lätt att göra rätt för Malmöborna. Arbetet med att minska uppkomsten av avfall måste prioriteras ytterli-gare både inom den kommunala organisationen och i Malmö som helhet. För att förlänga produkternas tid i konsumtionsledet behövs nya affärsmodeller och styrmedel såsom ökad möjlighet att reparera och återanvända produkter, funktionsansvar och förbättrad kvalitet. Synen på det insamlade materialet måste förändras så det behandlas som en resurs. Materialet kan till exempel bli en råvara för nya produkter istället för ett avfall som man bara vill bli kvitt. Textilinsamling måste införas på bred front med omhändertagande, återanvändning och utnyttjande av materialet som råvara till nya kläder eller andra produkter. Arbetet med införande av matavfallsinsamling behöver slutföras så alla Malmöbor och verksamheter kan få möjlighet att sortera ut sitt matavfall. Insatser måste också läggas på att minska matsvinnet ytterligare, både hos Malmöborna och hos verksamheter i Malmö, så det resursslöseri som det innebär att framställa mat som bara slängs upphör.

Malmö – en kunskaps- och innovationsstad

Malmö ska stärka befintliga cleantechföretag och attrahera nya företagsetableringar genom att fortsätta utvecklas som kunskaps- och innovationsstad.

Nyckeltalet ”andelen sysselsatta inom miljösektorn i Malmö” uppvisar en svagt positiv trend. Totalt sett har den andel av arbetskraften som är sysselsatta i miljöföretag ökat från 1,3 procent år 2003 till 1,6 procent år 2013. Malmös placering i Lärarförbundets ranking av bästa skolkommun förbättrades under år 2015, men är ändå bara 216. Resultatet av en kommunranking beror till stor del på hur kriterierna för rankingen utformas, men ger ändå en viktig indikation på hur läget ser ut på förskole- och skolområdet. Under år 2015 utsågs Malmö till Skånes första forskningskommun i inom miljö och samhällsplanering. Nytt för året är också ett samarbete mellan flera förvaltningar och andra aktörer i staden kring Kommendanthuset vid Malmö museer – ”Idélab för hållbar utveckling”. Dessutom fortsätter samarbetet med Malmö högskola inom Institutet för hållbar stadsutveckling (ISU). Under år 2015 drev Malmö flera innovationstävlingar: för framtidens hållbara skolgårdar och för avfallslösningar. Dessutom utsågs den framtida utbyggnaden av Sege Park som det svenska exemplet i en nordisk innovationstävling. Malmö och Köpenhamn fortsätter sitt samarbete inom lärande för hållbar utveckling, Öresundsklassrummet. Andra fokusområden för lärande för hållbar utveckling är globala frågor, utepedagogik, samt barn och unga som medskapare. Under året inledde Malmö stad en utredning om hur samarbetet med Kina och vänorten Tangshan ska utvecklas framöver och där är näringslivsaspekten viktig. Innovationsplattform Malmö Sydost, med utveckling av miljonprogrammet, är i sluttampen i sin nuvarande form men fortsätter med fas två under kommande år. Arbetet med modellskolan på Malmö Latin, ett samarbete med Naturskyddsföreningen, fortsatte och under året pågick en dialog om hur modellskolans erfarenheter ska kunna tas vidare. Malmö beslöt i slutet av året att lokalt implementera de nya globala hållbarhetsmålen, vilket kan bli en intressant drivkraft för Malmös utveckling.

Samarbetet mellan kommun, näringsliv, högskola och andra aktörer inom Malmö Cleantech City är fortsatt viktigt för att Malmö ska kunna vara en attraktiv plats för att både starta, driva samt utveckla företag i cleantechbranschen. En strategi för att öka det pedagogiska stödet för undervisning om natur, miljö och hållbar utveckling är viktigt för att Malmö i framtiden ska kunna få kunniga och engagerade medborgare som har tillräcklig handlingskompetens för att göra hållbara val. De kommunala partnerskapen med städer i Namibia, Sydafrika och Kina som handlar om erfarenhetsutbyte, men också i vissa fall om näringslivsutveckling, är framöver fortsatt viktiga.

Hållbar konsumtion och livsstil

Det ska vara enkelt för malmöborna att göra hållbara och giftfria val. Konsumtion och produktion ska vara resurssnålare, smartare och mer inriktad på kvalitet.

Antalet miljöcertifierade företag i Malmö har ökat kontinuerligt sedan år 1995 och är nu fler än 300. Ande-len skolor och förskolor som har certifieringen Grön Flagg ökade stort under år 2015 och uppgår nu till 27 procent i Malmö. Försäljning av ekologisk mjölk i Malmö minskade under det senast redovisade året efter att under 14 år kontinuerligt ha ökat. Andelen ekologisk mjölk uppgick år 2013 till knappt 13 procent av den totala mängden såld mjölk från Skånemejerier. Införandet av obligatorisk insamling av matavfall har fortsatt i Malmö och andelen insamlat matavfall uppgick till nästan en tredjedel av allt matavfall år 2014. Matsvinnet, eller den andel mat som slängs i onödan, har enligt tre års analyser minskat i Malmö men uppgår ändå år 2014 till nästan 25 procent av rest- och matavfallet.
När det gäller total körsträcka för Malmös bilister har den under år 2012-2014 legat på samma nivå, strax över 460 mil per person. Bilinnehavet i Malmö har varierat sedan år 1974, men uppvisar totalt sett en ök-ning jämfört med utgångsåret då det fanns knappt 310 bilar per 1 000 invånare medan det år 2014 fanns nästan 360. Miljöbilsinnehavet har ökat de senaste sju åren i Malmö och uppgår år 2014 till 18 procent av det totala bilinnehavet i Malmö, vilket innebär ungefär 65 miljöbilar per 1 000 invånare. Andelen bilresor till arbete eller skola har minskat från 43 procent år 2003 till 31 procent år 2013 medan andelen kollektivtrafikresor till samma mål och under samma period har ökat från tolv procent till 21 procent. Cykeltrafikutvecklingen har i centrala Malmö ökat i princip varje år sedan år 2003 och hade år 2014 ökat med 50 procent medan befolkningen under samma period ökat med knappt 20 procent.
Det finns en växande förståelse för att det krävs förändringar i människors beteenden och livsstil om vi ska kunna lösa framtidens utmaningar, så som klimatförändringar och den växande efterfrågan på viktiga resurser i form av energi, vatten och mat. Människor blir allt mer medvetna och vill ha koll på innehåll, produktionskedja och klimatpåverkan från de produkter de köper. I Skånepanelens klimatenkät 2014 framgick att skåningarna är villiga att ändra sitt beteende för att minska klimatpåverkan. Nästan 90 procent av de tillfrågade skåningarna svarade att de skulle handla mer klimatvänligt om utbudet av dessa produkter ökar och synliggörs. Kommunen arbetar aktivt för att främja beteendeförändring och möjliggöra hållbara val i vardagen, bland annat genom att höja kunskapen om nudging, ”lätta knuffar”, som metod. Med hjälp av ”gröna knuffar” kan klimatpåverkan reduceras med mellan fem-tio procent inom områdena mat, avfall, energiförbrukning i hemmet och transporter.

Kommunen måste aktivt stödja aktiviteter som skapar förutsättningar för hållbar konsumtion både när det gäller varor och tjänster. I samarbete med näringslivet kan man hjälpa till att synliggöra de hållbara alternativen och därmed underlätta för Malmöborna att göra hållbara och klimatsmarta val. För att större beteendeförändringar ska kunna ske måste fler aktörer engagera sig och tillsammans utveckla forum för byten, utlåning och återanvändning, som blir lätta att använda för Malmöborna. Genom att stötta nya affärsmodeller med fokus på tjänster istället för varor ökar också möjligheten för en mer hållbar konsumtion. Arbetet med ”nudging” kan också ge en indirekt effekt genom att fler människor engageras i miljöfrågor. Från psykologin vet vi att beteendeförändringar ofta kommer före attitydförändringar. På så sätt kan man använda ”nudging” för att skapa större acceptans för en mer ambitiös klimatpolitik. En ökad kapacitet i kollektivtrafiken och ytterligare kvalitetshöjande insatser för gående och cyklister krävs för att de miljövänliga transportmedlen ska bli mer lättillgängliga och attraktiva i staden. Kommunens arbete med att skapa beteendeförändringar för både lokala och regionala resenärers resvanor behöver fortsätta med dialog och kommunikation med de som bor och verkar i Malmö.

 

Delområden

4lättmål

Teckenförklaring