Inledning

regn3798_AndersEkström_1500

Klimatet är vår tids ödefråga. Vår stad måste bli mer motståndskraftig mot temperaturökningar, havsnivåhöjning och kraftiga regn. Malmös kommande Skyfallsplan ska visa vägen och det behövs. När detta skrivs, ett och ett halvt år efter regnet Arvid, har ännu inte alla översvämningsdrabbade husägare i Söderkulla kunnat flytta tillbaka till sina hem.

Den senare delen av 2015 har kommit att präglas mycket av flyktingsituationen i världen och i Malmö. En utmaning vi nu måste anta är att se till att energianvändningen per invånare som minskat under de senaste åren forsätter att göra det även med en kraftigt växande befolkning. Tidigare år har vi sett en befolkningsökning på runt femtusen Malmöbor per år, men nu pekar prognoserna på upp emot tiotusen.

En fortsatt energieffektivisering i Malmö är både nödvändig och möjlig. Malmö Stadsfastigheter visar att en kraftig energieffektivisering är möjlig och energianvändningen i det kommunala fastighetsbeståndet har gått ner med tjugotre procent de senaste tio åren.

Tyvärr ser vi inte en motsvarande ökning av den förnybara energiproduktionen i Malmö. Även om antalet solceller ökar så är det svårt att få fram ny vindkraft i Malmö och processerna tar idag väldigt lång tid. Vi behöver diskutera hur vi i samhället ska vikta kulturmiljövärdena, och andra riksintressen eller specialintressen, mot det uttalat starka intresset för en ökad förnybar elproduktion.

Med en växande befolkning och en tätare stad måste vi vara rädda om de rekreationsytor, fotbollsplaner och parker vi har. När vi exploaterar ska vi i första hand använda sådan mark som varit bebyggd tidigare, som till exempel att de gamla spårvägskvarteren i Norra Sorgenfri nu omvandlas till bostäder och förskola. Det är ju såklart enklare att exploatera en fotbollsplan än en gammal bensinmack, men det är på macken vi ska bygga!

Malmö sjönk på årets ranking av Sveriges miljöbästa kommuner och det gav oss en tankeställare. Nu ska vi skärpa oss och se vad de som passerat oss på listan har gjort bättre än vi. Vi kan dock vara stolta att Malmö stad som en av de första städerna i världen i september 2015 anslöt sig till FN:s nya Globala mål för hållbar utveckling och lovade att göra dem till våra.

Samtliga naturreservat i Malmö, även det nya planerade på Klagshamnsudden, ligger i västra delen av staden. Vi måste se till att detaljplanelägga grönområden i östra Malmö, helst i anslutning till utbyggnadsområden med kollektivtrafik och cykelanslutningar så att Malmöborna enkelt kan ta sig dit.

Foto Johan Bävman

En genomsnittlig svensk köper femton kilo kläder och textilier per år. Av dessa hamnar åtta kilo i restavfallet. Det måste bli enklare att återvinna textil och en mer cirkulär ekonomi hade varit önskvärd. Tänk om det vore självklart att gå till en second hand- eller återvinningsbutik med plagg man tröttnat på och istället hämta ut en festklänning!

Kerstin Åkerwall, Miljödirektör