Framtidens stadsmiljö finns i Malmö

Malmöexpressen-Tomaz-Lundstedt_1500flip

Malmö ska år 2020 vara ett levande och ledande kunskaps-, demonstrations- och utvecklingscentrum för hållbar stadsutveckling. De som vistas i Malmö ska uppleva en god stadsmiljö med låga bullernivåer och ren luft.

Hållbar stadsutveckling

Malmö har en tätposition när det gäller hållbarhetsfrågor i urbana miljöer och ska fortsätta att utvecklas som motor inom detta område.

Fortfarande ligger antalet studiebesök med hållbar stadsutveckling som syfte för besöket på en hög nivå, trots lite minskningar de senaste åren. Malmö sjönk till plats 23 i den kommunranking som görs ur ett miljö- och hållbarhetsperspektiv av tidningen Miljöaktuellt efter att under sex år aldrig varit sämre än fyra. I den undersökning om var det är bästa att bo, som tidningen Fokus gör, låg Malmö kvar på tjugofemte plats under år 2015. På grund av ny lagstiftning har Malmö stad valt att inte längre arbeta efter det kommunala program för miljöanpassat byggande som funnits under ett flertal år. Istället har en ny arbetsmodell utarbetats under året, Miljöbyggstrategin, som består av en inspirationsplattform, dialog och uppföljning. Staden har genom olika samarbetsprocesser och utvecklingsprojekt verkat för att Malmö ska behålla sina höga ambitioner inom hållbar stadsutveckling.

Malmö stad behöver utarbeta strategier för att skala upp och sprida goda exempel från stadens arbete med hållbar stadsutveckling. Även om till exempel Västra Hamnen och Augustenborg fortfarande lockar många besökare behöver Malmö nya goda exempel att visa upp. Kommunens nya Miljöbyggstrategi behöver användas som verktyg för att driva utvecklingen framåt och staden måste även fortsätta sina lyckosamma samarbetsprocesser och utvecklingsprojekt. Bland annat behöver samarbetet mellan Malmö stad, näringslivet och akademin drivas vidare så att utvecklingen av miljonprogramsområdena kan fortsätta att ske i en bredare förändringsprocess som integrerar ekologisk, social och ekonomisk hållbarhet.

Resurserna ska användas smartare

Malmö ska vara en tät och blandad stad där bostäder, grönområden, service och verksamheter ligger nära varandra. Markanvändningen ska bli mer yteffektiv genom att exempelvis gammal industrimark återanvänds.

Mellan år 2005 och 2010 ökade invånartätheten i samtliga tätorter, som går att jämföra och ligger i Malmö kommun. Bunkeflostrand och Södra Klagshamn är de tätorter där invånartätheten ökade som mest inom kommunen. Andelen av befolkningen som har tillgång till livsmedelsbutik inom 300 och 600 meter har minskat mellan år 2001 och 2011. Tätortsbefolkningens närhet till grönområden ser ut att öka, dock är siffrorna inte helt jämförbara med tidigare år. Närheten till blåområden, som undersöktes för första gången år 2010, är mycket lägre än för grönområden. Blåområden definieras kort som sammanhängande vattenytor som uppgår till minst 0,5 hektar. I Norra Sorgenfri har arbetet med att omvandla gammal industrimark till blandad stadsbebyggelse fortsatt under året och i kvarteret Spårvägen förbereder man nu för byggstart. I Sege Park, som är ett gammalt sjukhusområde, pågår nu ett omvandlingsarbete som ska resultera i en ny hållbar stadsdel med innovativa lösningar för till exempel förnybar energi, minskat bilanvändande och möjligheter för gemensam odling.

Det samarbete som pågår i Hyllie med att skapa smarta system för energi, mobilitet och avfall behöver fortsätta att utvecklas så det kan överföras till andra områden i staden och genomsyra alla ny- och ombyggnadsprojekt som Malmö stad är involverad i under kommande år. Arbetet med att skapa en nära, tät, grön och funktionsblandad stad måste också drivas vidare och viktiga områden att arbeta med är byggnation, infrastruktur och grönstruktur. Verktyg som kan användas i stadens arbete med att skapa yteffektiva och hållbara trafiklösningar, biodiversitet och grönska av hög kvalitet samt funktionsblandade strukturer och multifunktionella ytor behöver tas fram. Malmö stad behöver också ta fram en strategi som tydliggör vilka stråk i staden som ska prioriteras för butiksetableringar både i nya och gamla områden. Ett samarbete behöver utvecklas mellan kommunen och de privata fastighetsägarna för att göra dem delaktiga i byggandet av den framtida staden Malmö.

Staden ska bli renare och tystare

Cykel-, gång- och kollektivtrafik utgör grunden i transportsystemet och ska tillsammans med utvecklingen av bilpooler ge möjlighet att minska bilberoendet. I Malmö ska trafiksystemet utformas för att minimera luftföroreningar och buller med särskild prioritering av centrala staden.

Enligt gatukontorets resvaneundersökning minskar bilresorna till arbete och skola medan kollektivtrafikresorna till samma målpunkt har ökat mellan år 2003 och 2013. I centrala Malmö har cykeltrafikutvecklingen ökat med uppemot 50 procent mellan år 2003 och 2014, då befolkningsökningen samtidigt bara varit knappt 20 procent. Trafikmängderna i de centrala delarna av staden har legat på samma nivå de senaste tre åren efter att tidigare ha minskat något.

Halterna av svaveldioxid och bensen är numera väldigt låga i Malmöluften. Däremot har kvävedioxidhalterna och de luftburna partiklarna varit i stort sett oförändrade de senaste åren och för marknära ozon har halterna ökat sedan början av 1990-talet. När det gäller de totala utsläppen av kväveoxider, svaveldioxid och lättflyktiga organiska ämnen har dessa legat på samma nivå de senaste fem åren medan de minskat avsevärt sedan 1980- och 90-talet.

Ljudmiljön orsakad av trafikbuller är relativt oförändrad mellan år 2008 och 2012, både om man tittar på antal personer som är utsatta och antal skolor med bra ljudmiljö utomhus. Däremot försämrades ljudmiljön i ”lugna” grönområden något under samma tidsperiod. Vid en jämförelse med Sveriges större städer framgår dock att situationen är väldigt dålig i Malmö om man tittar på andel invånare som är utsatta för bullernivåer över riktvärden. Kommunens arbete med åtgärdsprogrammet mot buller följer dessvärre inte den tilltänkta arbetstakten. Under år 2014 invigdes den nya busslinjen MalmöExpressen, linje 5, med ändhållplatserna Västra Hamnen och Rosengård. Busslinjen har haft kapacitetsproblem under lång tid, men då de nya busstyperna är längre har kapaciteten blivit förbättrad. På en del av sträckan har busstrafiken också prioriteras genom separata körfält för bussar. På Amiralsgatan, den gata i Malmö där halterna av luftföroreningar är som högst, har kväveoxidhalterna sjunkit med 16 procent och kvävedioxidhalterna med åtta procent efter MalmöExpressens införande. Detta var en av de sista åtgärderna att genomföra från Länsstyrelsens åtgärdsprogram för kvävedioxid i Malmö stad. Åtgärdsprogrammet löper till och med år 2017 och beslut om ett eventuellt nytt program tas av Länsstyrelsen baserat på hur luftföroreningssituationen ser ut i staden.

Kommunens nya Trafik- och mobilitetsplan kommer att vara ett viktigt instrument i den förändring som krävs för att kunna skapa det hållbara transportsystemet som ger upphov till både mindre luftföroreningar och mindre buller. Trafiken står för merparten av de uppmätta luftföroreningshalterna i Malmö och genom rätt planering av stadsrummet kan Malmöbornas förutsättningar att transportera sig mer miljövänligt, såsom till fots, med cykel eller kollektivtrafik, förbättras. Stor vikt måste läggas på utformningen av den yttre miljön och även av enskilda byggnader för att skapa en god gatumiljö avseende både luftföroreningar och buller, då stadens förtätningsarbete fortskrider. Andra viktiga insatsområden för att minska trafikens luft- och bullerpåverkan och skapa bättre stadsmiljöer är till exempel satsningar på eldriven kollektivtrafik, utbyggd laddinfrastruktur för elbilar och samlastning av varu- och avfallsflöden i staden. Arbetet med Åtgärdsprogram mot buller 2014-2018 behöver prioriteras under kommande år för att programmets mål ska vara möjliga att uppnå och ljudmiljön därigenom ska kunna förbättras i Malmö.

De gröna och blå kvaliteterna ska utvecklas

Malmös parker, grönområden och vattenmiljöer ska utökas, värnas och ha höga rekreativa och biologiska kvaliteter. Stadsmiljön kompletteras med ytterligare grönska och vatten i form av exempelvis vegetationsklädda tak och väggar och öppen dagvattenhantering.

Närheten till grönområden ser ut att ha ökat något och år 2010 var det 95 procent av Malmöborna som hade tillgång till grönområde inom 300 meter från bostaden. Däremot ser arealen grönyta ut att ha minskat både totalt och per invånare, men på grund av förbättringar i metoden är de senaste uppgifterna inte helt jämförbara med de tidigare. Antalet fladdermusarter per inventeringsplats har minskat något mellan år 2008 och 2013. Fladdermöss är särskilt lämpade som indikatorarter för att undersöka kvaliteten i landskapet. Däremot påträffades avsevärt fler skyddsvärda lavar och mossor vid den senaste inventeringen år 2012. Ålgräsets djuputbredning har ökat sedan början på 2000-talet, vilket tyder på förbättrat ljusklimat i vattnet. Skrubbskäddornas medelvikt har varierat lite under åren ute i Öresund och fiskarnas fysiologiska kondition har varit relativt stabil. Arbete med en ny grönplan, Plan för Malmös gröna och blå miljöer, har fortskridit under året med en tydlig inriktning på ekosystemtjänster. Inom Malmö stad har också olika metoder för att arbeta med ekosystemtjänster i planeringsprocesser testats under året. Undersökningar av olika skötsel- och anläggningsmetoder för gräsmarker, framförallt i trafikmiljöer, har även påbörjats för att se vilka som ger störst nytta för den biologiska mångfalden och samtidigt har låg driftskostnad.

Det är viktigt att arbetet med den nya planen för Malmös gröna och blå miljöer slutförs så den kan ligga till grund för arbetet med att i större omfattning utveckla flera gröna och blå kvaliteter än de biologiska och rekreativa, bland annat klimatanpassning och bullerdämpning, inom kommunen. Strategier måste också utvecklas så att kvaliteten kan värnas och även höjas på befintliga gröna områden i staden då den förtätas. För att ge större tyngd åt gröna och blå kvaliteter vid avvägning mellan olika intressen vid planering, genomförande och drift av stadsmiljön, behöver nyttan och värdet av ekosystemtjänster kartläggas och göras allmänt kända. Metoder för att mäta gröna och blå kvaliteter behöver utvecklas. Bland annat behövs en grönytefaktor tas fram och användas som även innefattar ekosystemtjänster för allmän platsmark. Metoder för drift och underhåll av gröna områden som både medför lägre kostnader och gynnar ekosystemtjänster måste utvecklas och användas. Dessutom behöver Malmöbornas stora intresse för odling stöttas ytterligare på olika sätt.

Goda vistelsemiljöer för alla i Malmö

De som bor i Malmö ska ha tillgång till ett boende som är sunt, säkert och tryggt. Alla barn ska ha möjlig-het att leka utomhus i hälsosamma och inspirerande miljöer.

Inom viktiga områden såsom exempelvis ventilation, buller, byggmaterial samt luft- och markföroreningar saknas tyvärr uppföljning i dagsläget. Antalet hudcancerfall ökar i Malmö, som i Sverige totalt. Uppkomsten av hudcancer beror till en del på de individuella valen som människor gör avseende solvanor men tillgången till skuggfria miljöer är också en viktig faktor. Något fler barn i årskurs 6 rökte år 2012 än år 2003, medan det var tvärtom hos ungdomar i årskurs 9.
Bullermiljön är eftersatt i många bostadsområden och speciellt trafikbuller orsakar mycket störningar. Det arbete som bedrivs i denna fråga är idag inte tillräckligt med tanke på att bullersituationen i Malmö är väl-digt dålig vid en jämförelse med andra städer i Sverige. Undermåliga boendemiljöer finns i högre utsträck-ning i socialt och ekonomiskt utsatta områden och därför bedrivs i Malmö ett förebyggande tillsynsarbete där insatserna prioriteras efter Malmökommissionens socioekonomiska karta. För att förebygga problem i bostäder, såsom ventilation, fukt, mögel och skadedjur, har därför områdena Lindängen, Nydala och Alm-hög fått särskild uppmärksamhet under år 2015. Uppföljning av tidigare tillsynsarbete i Seved och Her-modsdal har också skett för att se till att förbättringar faktiskt genomförts. I bland annat Lindängen och Almhög har den dåliga avfallshanteringen uppmärksammats och för att komma tillrätta med olägenheterna som detta ger upphov till har ett samarbete med VA SYD startats. För att dessutom kunna arbeta med boendefrågorna på ett mer heltäckande sätt i Malmö har en operativ boendegrupp bildats med representanter från berörda förvaltningar inom Malmö stad och intresseföreningar såsom Malmö mot diskriminering och Hyresgästföreningen. Arbetet med kommunens kemikalieplan har fortsatt under år 2015. Planen ska ha ett särskilt fokus på barn och ungas miljöer och den förväntas bli antagen under nästa år. Under år 2015 har mycket av fokus för arbetet med förskolor och skolor varit att arbeta med att förbättra innemiljön och då speciellt med avseende på ventilationen.

Ett gemensamt arbete inom Malmö stad behöver startas för att dels kartlägga hur situationen är i Malmöbornas vistelsemiljöer i dagsläget, dels uppmärksamma vikten av hur betydelsefull kvaliteten på miljöerna är för medborgarnas hälsa och välbefinnande. Det behövs ett förebyggande arbete inom kommunen när det gäller buller för att både förbättra miljön i befintliga bostadsområden och planera nya områden så bra som möjligt ur bullerhänseende. Det är viktigt att även framöver prioritera det framgångsrika förebyggande tillsynsarbetet av boendemiljöer. Det stora intresset från andra svenska kommuner behöver också tas omhand så Malmös arbetsmodell kan spridas till övriga Sverige. Resurser behöver också läggas på att åtgärda det ökande antalet olovliga boenden där EU-migranter och asylsökande bor i undermåliga utrymmen i källare och i industrilokaler som inte är avsedda för boende. Här kan det påbörjade samarbetet mellan bostadstillsyn, bygglovshantering och räddningstjänst bli en framgångsfaktor. Den senaste tidens stora flyktinginvandring kommer att göra denna fråga alltmer aktuell kommande år. Det är viktigt att samarbetet på kemikalieområdet fortsätter inom Malmö stad. Det krävs ett strukturerat övergripande arbete inom kommunen för att åstadkomma en minskning av Malmöbornas exponering för farliga ämnen i olika miljöer. En heltäckande kemikaliestrategi med Malmö stads intentioner för det framtida kemikaliearbetet inom kommunen måste tas fram. Det är viktigt att fortsätta arbetet med att förbättra kvaliteten på förskole- och skolmiljöerna inomhus men även utomhus för att ge alla Malmöbarn bra förutsättningar att tillgodogöra sig undervisningen och få utvecklas som individer.

Delområden

2stadsmiljömål

 

 

 

 

 

 

Teckenförklaring