Inledning

Ett hållbart Malmö

I ett hållbart Malmö känner dagens och framtidens Malmöbor sig delaktiga, har likvärdiga förutsättningar för utbildning och sysselsättning och en god ekonomisk situation. De har förutsättningar för att bo bra, för att känna gemenskap med och tillit till andra och för att uppleva en god hälsa. Miljön runt omkring dem är sund och skapar förutsättningar för att röra sig i staden och till platser utanför.

Hållbarhetsarbetet i Malmö förutsätter ett långsiktigt perspektiv såväl som ett globalt perspektiv. Händelser och beslut som fattas i världen och Europa har stor betydelse för Sverige och Malmö. FN:s nya hållbarhetsmål, klimatavtalet och de stora flyktingströmmarna under 2015 är bara några exempel.

Under 2015 antog FN:s generalförsamling FN:s nya globala mål för hållbarhet4 för att skapa en långsiktigt global hållbar utveckling. Dessa ersätter de tidigare milleniemålen. Medan milleniemålen fokuserade på en förändrad situation i de fattigaste länderna omfattar de nya målen alla världens länder. Utöver stater ses även offentliga institutioner, privata företag och det civila samhällets organisationer som ansvariga för att bidra till en gemensam hållbar utveckling. Arbetet för att minska klyftor mellan rika och fattiga och arbetet för en ökad jämställdhet är prioriterade frågor. Miljön ska bevaras genom att hejda klimatförändringarna, garantera biologisk mångfald och ställa om både mot hållbar produktion och mot hållbar konsumtion.

Under 2015 ingicks också det så kallade Parisavtalet mellan världens länder. I det förbinder sig världens länder bland annat till att bidra till en minskning av växthusgaser. Det är första gången i historien som världens länder har ingått ett klimatavtal.

Malmö och Europa har ställts inför nya utmaningar i samband med de stora flyktingströmmarna. Det som inledningsvis var en kris har blivit en situation som kommer att utmana rådande strukturer och förutsätta prioriteringar på såväl kort som lång sikt. Men det är också en situation som sannolikt bidrar till mod att testa nya vägar.

I Malmö måste flera aktörer gå i samma riktning och ha samma strävan. Malmö stad, Malmöbor, forskare, civilsamhälle och näringsliv är det som tillsammans utgör Malmö och allas små steg mot hållbarhet räknas. I Malmö stad ska hållbarhet genomsyra ordinarie processer och vara ett naturligt perspektiv att beakta i prioriteringar och beslut.

Långsiktighet och värdeskapande

Långsiktighet i planering och beslut kommer att bli alltmer viktig i processer kring investering och prioritering för att kunna möta en komplex framtid. Hållbarhetsrapporten kan bidra till att identifiera de inriktningar som är särskilt viktiga för Malmö framöver, samt hur Malmö stad i samverkan med andra aktörer kan arbeta med ett långsiktigt värdeskapande för de som bor, vistas och verkar i Malmö.

Hållbarhet – socialt, ekonomiskt, miljömässigt – hur mäter vi utvecklingen?

Hållbarhetsrapporten och hållbarhetsarbetet i stort har ett viktigt syfte att knyta samman samtliga tre hållbarhetsdimensioner, att se var de samverkar, var det uppstår motsättningar och var de förstärker varandra. Malmö stad har ett tydligt fokus på hållbarhetsfrågor, som visar sig i framsteg på miljöområdet och omfattande initiativ såsom Kommissionen för ett socialt hållbart Malmö men det finns i dagsläget ingen samlad hållbarhetsstrategi. Ett antal indikatorer har därför valts ut för att så långt som möjligt kunna följa den sociala och miljömässiga utvecklingen. Indikatorer som speglar den ekonomiska dimensionen, eller tillväxtfaktorer, behöver tas fram inför nästa rapportering.

Indikatorer som grund

Utgångspunkten för urvalet av indikatorer har varit indikatorns påverkan på hållbar utveckling samt Malmö stads möjlighet att påverka utfallet av indikatorn (i samverkan med andra aktörer). Samtliga indikatorer som prioriterats bedöms vara relevanta på samhällsnivå.

Plats i styrsystemet

Hållbarhetsrapporten och de indikatorer som följs har ett tidsperspektiv som sträcker sig längre än de årliga processerna. Hållbarhetsrapporten föreslås presenteras vart fjärde år och ska då utgöra ett komplement till Malmö stads årsredovisning.

Bidra till gemensam riktning och arbete framåt

Om indikatorerna och utfallet av dessa beskriver “vadet” så finns det också ett “hur” som beskriver arbetssätt och metoder. Hållbarhetsrapporten är ett sätt att rapportera utvecklingen och som ska ligga till grund för planering och prioritering. Arbetet som sedan bedrivs ska ske i kunskapsallianser mellan flera olika aktörer.

Om Malmö

Malmö i siffror

Den positiva befolkningstillväxt som Malmö har haft de senaste 30 åren förväntas fortgå. Enligt befolkningsprognosen 2015-2025 väntades befolkningen i Malmö öka med 5300 personer per år, vilket motsvarar en tillväxttakt på 1,7 procent. I den kompletterade befolkningsprognosen från hösten 2015 räknade man med att mellan 4000-9000 asylsökande kommer att vara boende i Malmö per år under åren 2016-2019. Beräkningarna utgår från historiska data som visar att Malmö i genomsnitt har tagit emot tre procent av rikets asylsökande och 3,5 procent av de kommunmottagna. Migrationsverket har sedan dess publicerat en ny prognos med lägre asylinvandring. Med samma andelar applicerade på det nya underlaget uppskattas antalet inskrivna asylsökande i Malmö till mellan 3100-6100 årligen. 45 procent av dem i åldern 0-19 år. Utifrån den nyare prognosen väntas antalet kommunmottagna ligga på mellan 2400-3800 per år, ett tillskott på cirka 1900 per år, och Malmös befolkning förväntas öka med i genomsnitt 2000 invånare per år fram till 2019, utöver den tidigare prognostiserade ökningen.

Malmö stads roll i Malmö och omvärlden

Malmö är en ekonomisk och demografisk motor för utvecklingen i Skåne, Öresundsregionen och Sverige. Den demografiska utvecklingen och den pågående regionförstoringen innebär att invånare, besökare och företag verkar i ett funktionellt storstadsområde som sträcker sig över kommungränserna. Stadens dynamik, utvecklingskraft och innovativa livsmiljöer attraherar ständigt nya invånare, besökare och företag. Malmö är också en mittpunkt i en växande storstadsregion tillsammans med Köpenhamn och Lund.

I ett internationellt perspektiv är Malmö känd för sin omvandling av den tidigare industristaden till en attraktiv och dynamisk kunskaps- och upplevelsestad. Kommunen har särskilt utmärkt sig för framsteg inom ekologiskt hållbar stadsutveckling och arbetet med Kommission för ett socialt hållbart Malmö.

Malmö har målet att vara en ung, global och modern stad, vilket innebär att aktivt agera i omvärlden för att inspirera och låta sig inspireras. En ung, modern och global stad påverkar utvecklingen och är en drivande aktör på den regionala, nationella och internationella arenan (Ur förslag till Program för strategiskt omvärldsarbete i Malmö stad).

*** Hållbara höjdpunkter

Malmö stad har vunnit flera priser för sitt arbete inom såväl social som miljömässig hållbarhet. Några av höjdpunkterna under åren är:

Planpriset – Malmö vann 2014 års Planpris, Sveriges arkitekters pris för bästa samhällsplanering eller stadsbyggnad. Juryn lyfte särskilt fram underlagsrapporten Stadens rumsliga påverkan på hälsa (2012), som man menar lyfter fram faktorer som påverkar jämlik och god hälsa i den fysiska miljön, och vad stadsplaneringen kan göra för att bryta barriärer.

Jämställdhetspriset – Malmö vann tillsammans med Norra Skogsägarna 2015 års svenska jämställdhetspris. I motiveringen lyfts bland annat långsiktighet, politisk ledning och civilsamhällets roll fram som viktiga utgångspunkter i arbetet.

Euro China Smart Mobility City award – Malmö vann under 2015 pris för stadens cykelsatsningar inom ett nyinrättat pris där en europeisk och en kinesisk stad utses som vinnare i olika kategorier gällande hållbara transporter. ***

Många tillsammans

   ”…genom kunskapsallianser och demokratiserad styrning”
…är en av Malmökommissionens rekommendationer som Malmö kommunfullmäktige beslutat ska genomsyra allt arbete och är en viktig utgångspunkt i hållbarhetsarbetet. Med kunskapsallians menas samarbeten som löper över tid mellan företrädare för förvaltningar, föreningsliv, näringsliv, forskning och medborgare. En kunskapsallians tar sin utgångspunkt i deltagarnas olika erfarenheter och kunskaper och präglas av en kvalitativ såväl som en kvantitativ kunskapssyn. Deltagandet ska innebära ett ömsesidigt lärande och dessutom utveckling av ny kunskap. Kunskapsallianserna bygger på demokratisk styrning.

*** Kunskapsallianser

Meet Malmö bygger på tanken om varaktiga kunskapsallianser mellan kommunen och andra aktörer i samhället som gemensamt vill verka för en socialt hållbar utveckling. Utgångspunkten är en digital idéportal där idéer och frågeställningar gällande olika former av samarbeten mellan näringsliv och kommun kan lämnas in. Idéerna förs eventuellt sedan vidare till en resursbank som består av representanter från näringslivet som anmäler intresse för att delta.

I skollagen står att förskolan ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Förskoleförvaltningen och Malmö högskola har inlett ett utökat samarbete utifrån detta och syftet är bland annat att skapa en plattform för utbyte mellan förvaltningens och högskolans olika kompetenser. Resultatet av detta leder till ny kunskap som kan användas var för sig och i det gemensamma utvecklingsarbetet för att skapa en förskola av hög kvalitet.

Stadsområdesförvaltning Väster, Lokalpolisområde Söder, MKB, Stena Fastigheter, Rädda Barnen, Räddningstjänsten Syd och grundskole- och förskoleförvaltningen har tecknat en överenskommelse om samverkan i syftet att fördjupa samarbetet mellan parterna för att öka tryggheten och minska brottsligheten i de mest utsatta bostadsområdena i stadsområdet. Målet är att tillsammans skapa ett mervärde för malmöbor som bor i Väster och att öka graden av den mentala och organisatoriska beredskapen för nu och framtida utmaningar. Malmö högskola – Urbana studier, står för evidensbaserad kunskap och kvalitetssäkring. ***

Visste du att …

  • Malmö har ett 17 000 kvm stort konserthus
  • Nästan halva befolkningen i Malmö är under 35 år
  • Öresundsregionen har cirka 3,9 miljoner invånare vilket gör den till Nordens största arbetsmarknadsregion
  • 25 procent av Sveriges och Danmarks befolkning bor i Öresundsregionen
  • Nästan 63 000 personer pendlar dagligen till arbete i Malmö från andra svenska kommuner
  • Det under 2014 startades åtta nya företag varje dag i Malmö
  • Fler än 1200 möten och kongresser med fler än 50 deltagare hölls i Malmö under 2015
  • MFF bildades den 24 februari 1910
  • entreprenörskap som ämne förekommer på mer än 60 procent av Malmö högskolas utbildningar