Hälsa, levnadsvanor och inflytande

 Självskattad hälsa

Definition av indikatorn – Andel (%) barn och unga (åk 6, åk 9 och gymnasiet åk 2) som har en god självskattad hälsa samt andel (%) vuxna (18-80 år) som har en god självskattad hälsa.

Uppgiften om individens självskattade hälsa bygger på svar från frågan ”Hur mår du rent allmänt” – ”mycket bra” eller ”bra” är sammantaget god självskattad hälsa. Uppgift om individens självskattade hälsa (endast barn och unga) bygger också på ”Hur frisk tycker du att du är”. ”Mycket frisk” bedöms vara god självskattad hälsa.

Barn och unga

Diagram 41: Andel barn och unga (åk 6, 9 och år två på gymnasiet) som upplever att de mår bra, år 2012 och 2013/2014* (flickor och pojkar, Malmö och riket, %)

Andel flickor och pojkar med god självskattad hälsa ligger något lägre i Malmö än för riket i alla åldrar. Andel flickor och pojkar med god självskattad hälsa minskar med stigande ålder, detta gäller för Malmö såväl som för riket. Flickor har en lägre självskattad hälsa än pojkar i samtliga åldersgrupper för Malmö och för riket, bortsett från flickor och pojkar i årskurs 6 i riket som ligger på samma nivå
*Observera att uppgifterna inte kommer från samma år, men kan anses jämförbara. Uppgifterna för Malmö är från 2012, för riket från 2013/2014.

Diagram 42: Andel barn och unga (samtliga årskurser – 6, 9 och år två på gymnasiet) som upplever att de mår bra 2012 – per födelseland (flickor och pojkar, Malmö, %)

Andel flickor i Malmö (samtliga årskurser) som har god självskattad hälsa är högst bland dem som är födda i ett annat europeiskt land eller övriga norden. Lägst är den bland flickor födda i utomeuropeiskt land. Andel pojkar i Malmö som har god självskattad hälsa är högst bland svenskfödda och lägst bland dem födda i utomeuropeiskt land.

Diagram 43: Andel barn och unga (åk 6, 9 och år två på gymnasiet) som upplever att de är friska 2012 och 2013/2014* (flickor och pojkar, Malmö och riket, %)

Andel flickor och pojkar som svarar ”Mycket frisk” på frågan ”Hur frisk tycker du att du är?” minskar med stigande ålder, i Malmö såväl som i riket. Pojkar i alla åldrar svarar ”Mycket frisk” i högre grad än flickor i motsvarande ålder.

*Observera att uppgifterna inte kommer från samma år, men kan anses jämförbara. Uppgifterna för Malmö är från 2012, för riket från 2013/2014.

Diagram 44: Andel barn och unga (samtliga årskurser – 6, 9 och år två på gymnasiet) som upplever att de är friska 2012 – per födelseland (flickor och pojkar, Malmö, %)

Andel flickor och pojkar (samtliga åldersgrupper) med god självskattad hälsa är högst i gruppen svenskfödda och lägst i gruppen född i utomeuropeiskt land.

Källa: Folkhälsoenkät Barn och Unga i Skåne, Region Skåne samt Folkhälsodata, Folkhälsomyndigheten

Vuxna

Diagram 45: Andel vuxna i åldern 18-80 år som upplever att de mår bra (kvinnor och män, Malmö, Skåne och riket, %)

Andelen kvinnor som svarar bra eller mycket bra på frågan hur man upplever sin hälsa är lägre än för andelen män i såväl Malmö, Skåne som riket. Andelen med god självskattad hälsa har ökat för både män och kvinnor sedan 2004.

Observera att folkhälsoenkät Skåne avser individer i åldern 18-80 år och den nationella folkhälsoenkäten avser individer 16-84 år. Data kan dock i princip anses vara jämförbar

Inga uppgifter finns för riket gällande 2000

Diagram 46: Andel vuxna i åldern 18-80 år som upplever att de mår bra – per socioekonomisk markör (kvinnor och män, Malmö, %)

Den självskattade hälsan varierar utifrån socioekonomisk markör för både kvinnor och män i Malmö. Sjukskrivning tenderar att påverka den självskattade hälsan i negativ riktning medan de som är sysselsatta har en högre självskattad hälsa. Även studerande har en högre självskattad hälsa. Skillnaderna mellan olika grupper har ökat mellan 2000-2012. År 2000 låg andelen kvinnor i Malmö med god självskattad hälsa på 34 procent för sjukskrivna och 76 procent för sysselsatta. År 2012 låg motsvarande siffror på 15 procent respektive 78 procent. År 2000 låg andelen män i Malmö med god självskattad hälsa på 43 procent för sjukskrivna och 79 procent för sysselsatta. År 2012 låg motsvarande siffror på 21 procent respektive 84 procent. Grunden till ökade skillnader är att sjukskrivna kvinnor och män har fått allt sämre självskattad hälsa. Den självskattade hälsan är högre för män än för kvinnor i alla grupper.

Observera att ingen jämförelse görs med riket då den nationella mätningen använder en annan indelning för socioekonomisk markör.

Diagram 47: Andel vuxna i åldern 18-80 år som upplever att de mår bra – per födelseland (kvinnor och män, Malmö, %)

Andel kvinnor med god självskattad hälsa är högst i gruppen kvinnor födda i Sverige och lägst i gruppen som är född i övrigt europeiskt land. Även för män är den självskattade hälsan högst i gruppen svenskfödda men lägst bland de som är födda i övrigt nordiskt land.

Diagram 48: Andel vuxna i åldern 18-80 år som upplever att de mår bra – per åldersgrupp (kvinnor och män, Malmö, %)

Den yngsta åldersgruppen har högst självskattad hälsa bland både kvinnor och män. Lägst självskattad hälsa har män i den äldsta åldersgruppen och kvinnor i åldern 55-64 år. Den självskattade hälsan har ökat mellan 2000-2012 i samtliga åldersgrupper för kvinnor och män, utom i åldersgruppen 55-64 år för båda könen och för män även i åldersgruppen 65-80 år.

Källa: Folkhälsoenkät, Region Skåne samt Folkhälsodata, Folkhälsomyndigheten

Socialt deltagande

Definition av indikatorn – Andel (%) vuxna i åldern 18-80 år med lågt socialt deltagande.

Svaren bygger på 13 olika delfrågor  och om en individ har svarat att de deltagit på tre stycken delfrågor eller färre bedöms individen ha ett lågt socialt deltagande

Diagram 49: Andel vuxna i åldern 18-80 år med lågt socialt deltagande (kvinnor och män, Malmö, Skåne och riket, %)*

Andel kvinnor och män med lågt socialt deltagande har ökat sedan 2000 i såväl Malmö som Skåne. Riket ligger kvar på samma nivå mellan 2004 och 2008. Andelen kvinnor och män med lågt socialt deltagande är påtagligt lägre i riket än Malmö och Skåne

*Observera att folkhälsoenkät Skåne avser individer i åldern 18-80 år och den nationella folkhälsoenkäten avser individer 16-84 år. Data kan dock i princip anses vara jämförbar. Inga uppgifter finns för riket gällande 2000.

Diagram 50: Andel vuxna i åldern 18-80 år med lågt socialt deltagande – per socioekonomisk markör (kvinnor och män, Malmö, %)

Diagram 51: Andel vuxna i åldern 18-80 år med lågt socialt deltagande – per födelseland (kvinnor och män, Malmö, %)

Andel med lågt socialt deltagande är lägst bland svenskfödda kvinnor och män och högst i gruppen utomeuropeiskt födda kvinnor och män. Andelen med lågt socialt deltagande har ökat i alla grupper utom i gruppen män födda i övrigt nordiskt land, mellan 2000-2012.

Diagram 52: Andel vuxna i åldern 18-80 år med lågt socialt deltagande – per åldersgrupp (kvinnor och män, Malmö, %)

Andel kvinnor och män i Malmö med lågt socialt deltagande är högst i den äldsta åldersgruppen och blir sedan bättre i takt med minskad ålder. Spridningen mellan de olika åldersgrupperna har ökat sedan 2000 och andelen med lågt socialt deltagande har ökat i samtliga åldersgrupper och för båda könen mellan 2000 och 2012.

Källa: Folkhälsoenkät, Region Skåne samt Folkhälsodata, Folkhälsomyndigheten

Hållbart resande

Definition av indikatorn – Andel (%) av Malmöbornas (i åldern 15-84 år) resor som sker med bil, buss, tåg, cykel samt till fots. Andel (%) av inpendlares resor som sker med bil, buss, tåg samt cykel*.

*gäller endast till och från arbete. Pendling definieras som en resa över kommungräns.

Diagram 53: Andel av resorna som sker med bil, buss, tåg, cykel eller till fots, 2008 (15-84 år, Malmö, Helsingborg, Lund, Skåne och Göteborg, %)

Malmöborna kör bil i mindre utsträckning än helsingborgarna och resenärer i Skåne totalt. Däremot ligger Malmö över Skånesnittet både vad avser resor med kollektivtrafik, cykel och till fots.

Diagram 54: Andel av Malmöbornas resor som sker med bil, buss, tåg, cykel eller till fots, 2008 (kvinnor och män, 15-84 år, Malmö, %)

Resvaneundersökningen visar att bil är det transportslag som både kvinnor och män i Malmö väljer i störst utsträckning. Män använder bil i större utsträckning än kvinnor. Kvinnor använder buss, cykel eller går till fots i högre utsträckning än män.

Diagram 55: Andel av Malmöbornas resor som sker med bil, buss, tåg, cykel eller till fots – efter bostadstyp, 2008 (15-84 år, Malmö, %)ss, tåg, cykel eller till fots, 2008 (kvinnor och män, 15-84 år, Malmö, %)

De som bor i villa eller radhus/kedjehus använder bil i större utsträckning än dem som bor i flerfamiljshus. De som bor i flerfamiljshus använder övriga transportslag – buss, tåg, cykel och till fots – i större utsträckning än dem som bor i villa eller radhus/kedjehus.

Diagram 56: Andel av inpendlares resor som sker med bil, buss, tåg eller cykel, 2008 (15-84 år, %)

Totalt för samtliga inpendlingsorter är bil det vanligast förekommande transportmedlet för att ta sig till och från arbete i Malmö. Inpendlare från Trelleborg är de som använder bil i störst utsträckning. Detta kan komma att förändras eftersom det från och med december 2015 blev möjligt att tågpendla mellan Trelleborg och Malmö. Helsingborg sticker ut vad avser tågpendling till och från Malmö.

Källa: Resvandeundersökningen (RVU), Region Skåne

Exponering för buller och kvävedioxid

Definition av indikatorn – Antal i befolkningen som är trafikbullerexponerande över riktvärden. Bostadens beräknade exponering för dels bullernivåer (ekvivalentnivå utomhus) och dels kvävedioxidhalter (årsmedelhalter vid bostaden). För buller används måttet 55 dBA ekvivalentnivå utomhus vid fasad, d.v.s. det som är gällande riktvärde. Luftkvalitetsmåttet är det nationella miljömålet för kvävedioxid på 20 mikrogram per kubikmeter luft som ett årsmedelvärde.

Diagram 57: Antal personer i befolkningen som är trafikbullerexponerade över riktvärden (Malmö, antal)

Antalet personer som exponeras för ljudnivåer som överskrider riktvärdena inomhus har minskat något (50 000 till 48 000 personer) medan antalet som exponeras för ljudnivåer som överskrider riktvärdena utomhus har ökat något (125 000 till 126 000 personer) under perioden 2007-2012.

Diagram 58: Årsmedelhalter av kvävedioxid i taknivå och gatunivå (Malmö, µg/m3)

Miljömålet för kvävedioxid har på nationell nivå preciserats till 20 µg/m3. Kvävedioxidhalterna har, sett som årsmedelvärde i taknivå, halverats sedan mitten av 80-talet vid mätplatsen på Rådhuset. Under de senaste åtta åren har halterna legat kring 18 µg/m3, vilket är ungefär 45 procent av gällande miljökvalitetsnorm (miljökvalitetsnorm 40µg/m3). De senaste åtta årens mätningar vid gata kan inte visa någon tydlig trend för årsmedelhalterna av kvävedioxid.

Källa: Miljöförvaltningen, Malmö stad