Sysselsättning

Hushåll med långvarigt ekonomiskt bistånd

Definition av indikatorn – Andel (%) av befolkningen i åldern 18-64 år med långvarigt ekonomiskt bistånd. Minst 10 av 12 månader under ett år.

Diagram 27: Andel av befolkningen 18-64 år med långvarigt ekonomiskt bistånd (kvinnor och män, Malmö, %)

Andel av befolkningen i Malmö med långvarigt ekonomiskt bistånd ligger på drygt 3,5 procent. Andelen har ökat sedan 2007 men en tendens till avmattning av denna trend kan ses under åren 2011-2013. En större andel av kvinnorna än männen har långvarigt ekonomiskt bistånd.

Diagram 28: Andel av befolkningen 18-64 år med svensk respektive utländsk bakgrund som har långvarigt ekonomiskt bistånd (kvinnor och män, Malmö, %)

Andelen av befolkningen med långvarigt ekonomiskt bistånd är högre bland dem med utländsk bakgrund än bland dem med svensk bakgrund för såväl män som kvinnor. Kvinnor med utländsk bakgrund har långvarigt ekonomiskt bistånd i större utsträckning än män med utländsk bakgrund medan det omvända gäller för kvinnor och män med svensk bakgrund. Skillnaden mellan kvinnor och män med utländsk bakgrund är påtagligt större än mellan kvinnor och män med svensk bakgrund. Under åren 2011-2013 tycks kurvan plana ut för gruppen med utländsk bakgrund.

Diagram 29: Andel av befolkningen 18-64 år med förgymnasial-, gymnasial- samt eftergymnasial utbildning som har långvarigt ekonomiskt bistånd (kvinnor och män, Malmö, %)

Andelen av befolkningen med långvarigt ekonomiskt bistånd är påtagligt högre bland kvinnor och män som endast har förgymnasial utbildning i jämförelse med dem som har gymnasial eller eftergymnasial utbildning. Skillnaderna mellan könen är också påtagligt större mellan kvinnor och män med endast förgymnasial utbildning. Andelen med långvarigt ekonomiskt bistånd har under åren 2007-2013 ökat i gruppen med endast förgymnasial utbildning medan övriga grupper ligger kvar på samma nivå under tidsperioden.

Källa: Statistiska centralbyrån (SCB)

Utbildningsnivåer i befolkningen

Definition av indikatorn – Andel (%) av befolkningen i åldern 20-64 år som har förgymnasial, gymnasial och eftergymnasial utbildning.

Diagram 30: Andel av befolkningen i åldern 20-64 år som har förgymnasial, gymnasial och eftergymnasial utbildning (kvinnor och män, Malmö, %)

Diagram saknas

Andel av befolkningen med eftergymnasial utbildning har ökat mellan 2007-2013 för både kvinnor och män medan andelen med förgymnasial och gymnasial utbildningsnivå har minskat något. Andelen kvinnor med eftergymnasial utbildning är större än andelen män medan andelen med förgymnasial utbildning ligger på samma nivå för kvinnor och män.

Diagram 31: Andel av befolkningen i åldern 20-64 år som har förgymnasial, gymnasial och eftergymnasial utbildning (svensk/utrikes bakgrund, Malmö, %)

Andel av befolkningen med eftergymnasial utbildning är högre bland dem med svensk bakgrund än dem med utländsk bakgrund. Båda grupperna har dock ökat mellan 2007-2013. Andel av befolkningen med förgymnasial utbildning är högre bland de med utländsk bakgrund än bland de med svensk bakgrund. Skillnaderna mellan grupperna har ökat något sedan 2007 främst eftersom andelen med förgymnasial utbildning har sjunkit bland dem med svensk bakgrund.

Diagram 32: Andel av befolkningen i åldern 20-64 år som har förgymnasial, gymnasial och eftergymnasial utbildning (vistelsetid 5 eller 10 år, Malmö, %)

I den nyanlända befolkningen i Malmö har andelen med såväl förgymnasial-, gymnasial- som eftergymnasial utbildning ökat mellan 2007-2013. Anledningen till att andelen i alla utbildningsnivåer har ökat är sannolikt att arbetet med att validera utbildningar från andra länder har prioriterats under perioden samt att kartläggningen av nyanländas utbildningsbakgrund och kompetens har förbättrats.

Källa: Statistiska centralbyrån (SCB)

Arbetslöshet

Definition av indikatorn – Andel (%) arbetslösa av arbetskraften 16-64 år och 18-24 år. Arbetslösa utgörs av öppet arbetslösa samt personer i program med aktivitetsstöd. Den registerbaserade arbetskraften består av den förvärvsarbetande nattbefolkningen (alla som bor på en ort och arbetar på samma eller annan ort) samt antalet arbetslösa.

Diagram 33: Andel arbetslösa av arbetskraften 16-64 år (kvinnor och män, storstäderna och riket, %)

Diagram 34: Andel arbetslösa av arbetskraften 18-24 år (kvinnor och män, storstäderna och riket, %)

Andel arbetslösa av arbetskraften steg för såväl 16-64 år som 18-24 år i alla storstäderna mellan 2008 och 2014. Kurvan tenderar dock att plana ut för såväl kvinnor som män. Malmö har en högre arbetslöshet än Stockholm och Göteborg både för gruppen 18-24 år och 16-64 år och ligger högre än rikssnittet. Kurvan för män i åldersgruppen 18-24 år i Malmö planar inte ut på samma sätt som för övriga. Ungdomsarbetslösheten har minskat nationellt för både kvinnor och män sedan 2011 och Göteborg har lyckats följa denna trend.

Arbetslösheten är högre för män än för kvinnor. I Malmö har skillnaderna mellan könen ökat sedan 2008 och en större spridning ses också mellan storstäderna framförallt avseende unga.

Diagram 35: Andel arbetslösa av arbetskraften 16-64 år – efter utrikesfödd/född i Sverige (storstäderna och riket, %)

Diagram 36: Andel arbetslösa av arbetskraften 18-24 år – efter utrikesfödd/född i Sverige (storstäderna och riket, %)

Arbetslösheten är högre bland utrikesfödda kvinnor och män i alla åldrar. Detta avser samtliga storstäder och för riket i stort. Efter ökningen 2009 planar kurvorna ut något, särskilt för svenskfödda. Skillnaderna mellan inrikes- och utrikesfödda har ökat sedan 2008 och likaså skillnaderna mellan storstäderna.

Källa: Arbetsförmedlingen

Sysselsättningsgrad

Definition av indikatorn – Andel (%) sysselsatta i befolkningen 20-64 år.  Sysselsättningsgraden eller förvärvsfrekvensen är ett mått på hur stor andel de som arbetar utgör av befolkningen. Till sysselsatta räknas förvärvsarbetande samt företagare (personer som deklarerar inkomst av aktiv näringsverksamhet).

Diagram 37: Andel av befolkningen i åldern 20-64 år som är sysselsatta (kvinnor och män, Malmö %)

Andel förvärvsarbetande i befolkningen ligger på 64 procent 2013. Totalt och för kvinnor är andelen förvärvsarbetande tillbaka på ungefär samma nivå som 2007, för män ligger förvärvsfrekvensen fortfarande något under den nivån. Utvecklingen har varit positiv sedan 2009. Män har en något högre förvärvsfrekvens än kvinnor och har haft det sedan 2007. Skillnaderna mellan könen har dock minskat.

Diagram 38: Andel sysselsatta i befolkningen 20-64 år med svensk respektive utländsk bakgrund (kvinnor och män, Malmö, %)

Andel sysselsatta i befolkningen har ökat något sedan 2009 för såväl kvinnor och män med utländsk bakgrund som för kvinnor med svensk bakgrund. Män med svensk bakgrund ligger kvar på samma nivå som 2007. Fler kvinnor och män med svensk bakgrund är i sysselsättning, nästan 80 procent, än kvinnor och män med utländsk bakgrund av vilka 45-50 procent är sysselsatta.

Diagram 39: Andel sysselsatta i befolkningen 20-64 år som har förgymnasial-, gymnasial- respektive eftergymnasial utbildning (kvinnor och män, Malmö, %)

Andel sysselsatta i befolkningen är högst bland kvinnor och män med eftergymnasial utbildning. Lägst andel sysselsatta finns bland dem med förgymnasial utbildning. Skillnaden i sysselsättningsgrad är påtaglig mellan kvinnor och män med förgymnasial utbildning och kvinnor och män med eftergymnasial utbildning. Sysselsättningsgraden har ökat något sedan 2009 för grupperna med gymnasial och eftergymnasial utbildning medan sysselsättningsgraden har sjunkit bland dem med endast förgymnasial utbildning.

Diagram 40: Andel sysselsatta i befolkningen 20-64 år med vistelsetid 5 eller 10 år i Sverige (kvinnor och män, Malmö, %)

Sysselsättningsgraden är lägre bland kvinnor och män som varit i Sverige i upp till fem år än bland kvinnor och män som varit i Sverige upp till tio år. Sysselsättningsgraden ökar således efter tid i Sverige. Sysselsättningen i båda dessa grupper ligger 30-40 procentenheter under sysselsättningen i befolkningen som helhet. Sysselsättningsgraden är lägre bland kvinnor än bland män både bland dem som varit i Sverige upp till fem år och bland dem som varit i Sverige upp till tio år. Sysselsättningsgraden är högre bland män som varit i Sverige i upp till fem år än bland kvinnor som har varit i Sverige i upp till tio år.

Källa: Statistiska centralbyrån (SCB)