Barn och ungas vardagsvillkor

Barn i ekonomiskt utsatta hushåll

Definition av indikatorn – Andel (%) barn 0-17 år i ekonomiskt utsatta hushåll

Diagram 3: Andel barn 0-17 år i ekonomiskt utsatta hushåll (storstäder och riket, %)

Sedan 2000 har andelen barn i ekonomiskt utsatta hushåll i Malmö minskat något men medan Stockholm och delvis Göteborg har haft en positiv utveckling de senaste åren och succesivt närmat sig rikssnittet, har Malmö legat kvar på en hög nivå med små förändringar och tillfälliga uppgångar i samband med lågkonjunktur.

Rädda Barnen har följt utvecklingen av barnfamiljernas ekonomi i Sverige sedan 1991. Då låg andel barn i ekonomiskt utsatta hushåll i Malmö på 25 procent, och mellan 1991 och 2013 har andel barn i ekonomiskt utsatta hushåll därmed ökat.

Uppgifter saknas för flera år mellan 1991 och 2000 och diagrammet tar därför sin utgångspunkt i 2000.

Diagram 4: Andel barn 0-17 år i ekonomiskt utsatta hushåll – efter föräldrars bakgrund (Malmö, %)

Andel barn till föräldrar med svensk bakgrund som lever i ekonomiskt utsatta hushåll har minskat något mellan 2000 och 2013. En större minskning ses för barn till föräldrar med utländsk bakgrund under samma tidsperiod. Andel barn i ekonomiskt utsatta hushåll är högre bland familjer med utländsk bakgrund än bland dem med svensk bakgrund. Skillnaden mellan grupperna är närmre 40 procentenheter för Malmö totalt.

Rädda Barnen har följt utvecklingen av barnfamiljernas ekonomi i Sverige sedan 1991. Mellan 1991-2013  har andel barn till föräldrar med svensk bakgrund som lever i ekonomiskt utsatta hushåll minskat medan andel barn till föräldrar med utländsk bakgrund som lever i ekonomiskt utsatta hushåll har ökat. Utvecklingstakten går relativt långsamt sett till den långa tidsperiod som är möjlig att följa.

Källa: Barnfattigdomsrapporter, Rädda Barnen

Uppgifter för år 2003 finns ej tillgängligt avseende ”barn i ekonomiskt utsatta hushåll – efter föräldrars bakgrund”.
En viktig faktor som kan påverka utfallet är att gränspendlares inkomst inte finns med i statistiken. Detta kan bidra till att den ekonomiska utsattheten i vissa geografiska områden överskattas. Detta avser särskilt de västra delarna av Malmö.
Uppgifter saknas för flera år mellan 1991 och 2000 och diagrammet tar därför sin utgångspunkt i 2000.

 Inskrivna barn i förskola och pedagogisk omsorg

Definition av indikatorn – Andel (%) barn 1-5 år inskrivna i förskola och pedagogisk omsorg.
Med pedagogisk omsorg avses verksamhet där barn tas omhand i personalens eget hem (traditionellt familjedaghem) eller olika flerfamiljslösningar. Pedagogisk omsorg kan även bedrivas i en särskild lokal.

Diagram 5: Andel inskrivna barn 1-5 år i förskola (av totala antalet flickor och pojkar i samma åldersgrupp i befolkningen) – samtliga huvudmän (kommunal och fristående) (storstäder och riket, %)

Andel inskrivna barn i förskolan ligger på runt 80 procent av andelen barn i samma åldersgrupp i befolkningen. Detta avser samtliga storstäder och riket under de senaste tre åren.

Diagram 6: Andel inskrivna barn 1-5 år i förskola (av totalt inskrivna barn)– fördelning mellan kommunala och fristående (storstäder och riket, %)   

Fördelningen mellan fristående och kommunala skolor är relativt jämn mellan storstäderna, Stockholm har en något högre andel barn i fristående förskolor. I Malmö går 87 procent av de inskrivna barnen i kommunala förskolor.

Källa: Skolverket, databas för jämförelsetal

Diagram 7: Andel inskrivna barn i förskola i olika åldersgrupper (av totala antalet flickor och pojkar i olika åldersgrupper) – samtliga huvudmän (kommunala och fristående) (flickor och pojkar, Malmö, %)

Andel flickor och pojkar inskrivna på förskola i Malmö ligger på en hög nivå som är jämförbar med de andra storstäderna och riket. Andel inskrivna 1-åringar är lägre än för övriga åldrar. Av de inskrivna barnen som redovisas i diagrammet ovan är cirka 6-16 procent (varierar mellan åldersgrupper) inskrivna i fristående förskolor.

Antalet barn i varje åldersgrupp gällande barn i pedagogisk omsorg är så litet att täckningsgraden endast blir 0-1 procent. Dessa uppgifter redovisas därför endast i Tabellsamling – Malmö stads hållbarhetsrapport 2015.

Källa: Hypernet analys, förskoleförvaltningen Malmö stad

Statistiken gällande andel inskrivna barn är från 1 januari respektive år, och avser “andel (%) av antal barn i befolkningen i respektive åldersgrupp”. Befolkningsstatistiken med det totala antalet barn i respektive åldersgrupp är från 31 december året innan.

Behörighet till gymnasiet

Definition av indikatorn – Andel (%) elever i årskurs nio som är behöriga till gymnasiets yrkesförberedande program (förklaringar till statistiken finns sist i avsnittet). Endast behörighet till yrkesförberedande presenteras då det inkluderar samtliga som är behöriga till gymnasieskolan. Uppgiften avser elever folkbokförda i kommunen och avser läsår.

Diagram 8: Andel elever i årskurs nio som är behöriga till yrkesförberedande program – samtliga huvudmän (kommunala och fristående) (flickor och pojkar, Malmö och riket, %)

Andel elever i årskurs nio som är behöriga till gymnasiets yrkesförberedande program ligger något lägre i Malmö än för riket för såväl flickor som pojkar. Andelen behöriga är högre bland flickor än bland pojkar i såväl riket som i Malmö. Sett över tid ligger andel behöriga på ungefär samma nivå mellan läsåret 2010/2011 och läsåret 2014/2015. För pojkar i Malmö ses en något nedåtgående trend med lägre andel behöriga.

Diagram 9: Andel elever i årskurs nio som är behöriga till yrkesförberedande program – efter föräldrars utbildningsnivå – samtliga huvudmän (kommunala och fristående) (Malmö och riket, %)

Andel elever i årskurs nio som är behöriga till yrkesförberedande program är högst bland barn till föräldrar med eftergymnasial utbildning. Därefter följer gymnasial och sedan förgymnasial. Detta mönster ses för både riket och för Malmö. Däremot har behörigheten ökat i Malmö sedan 2012/13 för den lägsta utbildningsnivån men inte i riket.

*Från och med 2014/2015 sker rapportering på ett sätt som skiljer sig från tidigare år då förgymnasial och gymnasial rapporteras som en enhet).

Diagram 10: Andel elever i årskurs nio som är behöriga till yrkesförberedande program – efter huvudman (kommunala och fristående) (Malmö och riket, %)

Andel elever i årskurs nio som är behöriga till yrkesförberedande program är högre i fristående skolor än i kommunala för såväl riket som för Malmö. Det är större skillnad mellan riket och Malmö avseende behörighet i kommunala skolor än för fristående skolor – för fristående skolor ligger Malmö och riket på samma nivå.

Diagram 11: Andel elever i årskurs nio som är behöriga till yrkesförberedande program efter bakgrund – samtliga huvudmän (kommunala och fristående) (Malmö och riket, %)

Andelen elever i årskurs nio som är behöriga till yrkesprogram är högre för dem med svensk bakgrund än för dem med utländsk bakgrund födda i Sverige och dem med utländsk bakgrund. Samma mönster ses för riket och för Malmö och sett över tid från 2010/2011 till 2014/2015. I Malmö ökade behörighetsgraden något med utländsk bakgrund födda i Sverige.

Diagram 12: Andel elever i årskurs nio som är behöriga till yrkesförberedande program 2014/2015 – efter tid i Sverige och huvudman (kommunala och fristående) (Malmö och riket, %)

Andel elever i årskurs nio som är behöriga till yrkesförberedande program är högre i elevgruppen exklusive nyanlända än sett till hela gruppen av elever. Detta mönster kan ses i Malmö såväl som i riket gällande kommunala skolor. För fristående skolor ligger andelen behöriga på samma nivå för båda grupperna. Eftersom redovisning av elevergruppen på detta sett infördes 2015 kan ingen trend redovisas.

Källa: Skolverket, Siris

Andel (%) behöriga till yrkesprogram – Andel elever som är behöriga att söka till yrkesprogram. För att en elev ska vara behörig krävs godkänt betyg i svenska/svenska som andraspråk, engelska och matematik samt i ytterligare fem ämnen. Andelen beräknas av de elever som fått eller skulle ha fått betyg enligt det mål- och kunskapsrelaterade betygssystemet (elever som saknar godkänt betyg i alla ämnen ingår).

Elever med svensk bakgrund – I redovisningsgruppen elever med svensk bakgrund ingår elever födda i Sverige med minst en förälder född i Sverige. Elever med okänd bakgrund, till exempel elever med tillfälliga personnummer ingår inte längre i gruppen svensk bakgrund. Det har de gjort till och med 2014.

Elever med utländsk bakgrund födda i Sverige – Elever med båda föräldrarna födda utomlands, men själva är födda i Sverige.

Elever med utländsk bakgrund födda utanför Sverige – Elever födda utanför Sverige som invandrat till Sverige.

Föräldrarnas högsta utbildningsnivå -Förgymnasial eller gymnasial utbildning avser elever vars föräldrars högsta utbildning är genomgången folkskola/grundskola eller genomgången gymnasial utbildning. Eftergymnasial utbildning avser elever där minst en förälder har eftergymnasial utbildning.

Samtliga elever exklusive nyanlända elever och elever med okänd bakgrund – Nyanlända elever är elever som har kommit till Sverige de senaste fyra åren. De har inte bott i Sverige eller gått i svenska skolsystemet tidigare. Elever med okänd bakgrund är elever med tillfälliga personnummer samt några enstaka elever med hemliga personnummer. Dessa båda grupper är exkluderade från redovisningen av samtliga elevers resultat. Denna redovisning infördes 2015.