Redovisning av indikatorer

Redovisning av utfall

I detta kapitel redovisas indikatorer och utfall. Indikatorerna redovisas utifrån fyra kategorier – barn och ungas vardagsvillkor, boendemiljö och stadsutveckling, sysselsättning och hälsa, levnadsvanor och inflytande. Medellivslängd betraktas som en övergripande indikator och presenteras därför inte under någon av ovanstående kategorier. En del av indikatorerna kan placeras under mer än en kategori men har placerats där de i huvudsak hör hemma. För flertalet indikatorer är det möjligt att följa en tidsserie bakåt i tiden medan det för andra saknas tidigare mätningar och då beskrivs endast nuläget. Bakgrunden till urval av indikatorer beskrivs i bilaga 1.
För några av de indikatorer som ska följas upp saknas i dagsläget tillgänglig data och/eller har indikatorn ännu inte kunnat fastställas. Dessa indikatorer beskrivs i bilaga 2.
Statistiken hämtas från olika källor och vilka mätår som presenteras varierar från indikator till indikator, beroende på tillgång till data. I denna redovisning presenteras statistiken i huvudsak på Malmönivå, medan viss statistik presenteras på till exempel stadsområdes- eller stadsdelsnivå i den tillhörande Tabellsamling – Malmö stads hållbarhetsrapport 2015.

Fokus i redovisningen är att, där det är möjligt och relevant, presentera indikatorerna utifrån indelningsgrunder så som kön, ålder och olika socioekonomiska indelningar. För ett antal indikatorer redovisas också jämförelser med andra storstäder, Skåne eller riket. En viktig aspekt att beakta för en del av statistiken är att den inte tar hänsyn till gränspendling vilket påverkar en del siffror för Malmö.

För mer detaljerad information kring utfallet hänvisas till Tabellsamling – Malmö stads hållbarhetsrapport 2015. För mer information om respektive indikator hänvisas till dokumentet Beskrivning av indikatorer – Malmö stads hållbarhetsrapport 2015.

 Sammanfattning av utfall

I nedanstående matriser redovisas översiktligt utfallet för de indikatorer som presenteras i rapporten. Matriserna presenterar utfallet utifrån kön, utbildningsbakgrund och utländsk bakgrund.

Trenden beskriver om utfallet för indikatorn har förbättrats/försämrats eller om ingen förändring skett mellan utgångsvärdet och senaste värdet. Rosa avser försämrat värde, grönt avser förbättrat värde och gult avser oförändrat värde.

Utgångsvärdet presenteras inte i matrisen men avser värdet för det årtal som indikatorn tidigast mätts (mer uppgifter om statistiskt underlag finns i Tabellsamlingen).

Senaste värdet presenteras inte i matrisen men avser värdet för det årtal som indikatorn senast mätts (mer uppgifter om statistiskt underlag finns i Tabellsamlingen).

Årtalen för utgångsvärdet och senaste värdet skiljer sig åt mellan olika indikatorer.

Obs! Gällande färgmarkeringarna rosa och grönt för trenden är ingen hänsyn tagen till hur stor skillnad som uppmätts mellan utgångsvärde och senaste värde. Bedömningen är endast gjord utifrån att det finns en skillnad i positiv eller negativ riktning.

Endast de indikatorer som det är möjligt att följa en tidsserie för presenteras i matriserna nedan.

 Utfall för personer med svensk respektive utländsk bakgrund

Utfall för personer med olika utbildningsnivå

Kommentarer till matrisen

• Inskrivna barn i förskola – bygger på en sammanslagning av utfall för samtliga åldersgrupper. Talen för pedagogisk omsorg är små och redovisas inte i denna matris.
• Strukturell hemlöshet – Bygger på uppgifter om “antal strukturellt hemlösa” – eftersom det inte är möjligt att mäta andel strukturellt hemlösa av hela befolkningen. Den demografiska utvecklingen måste därför tas i beaktande.
• Hushåll med långvarigt ekonomiskt bistånd – bygger på uppgifter om andel av den totala befolkningen.
• Arbetslöshet – bygger på uppgifter om åldersgruppen 16-64 år.

Medellivslängd

Definition av indikatorn – Återstående förväntad medellivslängd vid 30 års ålder
Indikatorn medellivslängd är av mer övergripande karaktär än övriga indikatorer i rapporten

Diagram 1: Återstående medellivslängd vid 30 års ålder – efter utbildningsnivå 2011-2014 (kvinnor och män, Malmö, %). Beräknat på ett genomsnitt för åren 2011-2014.

Återstående medellivslängd vid 30 års ålder skiljer sig åt mellan grupper med olika utbildningsnivåer och den återstående förväntade medellivslängden stiger med ökad utbildningsnivå. Män har lägre återstående medellivslängd än kvinnor för alla utbildningsnivåer. Skillnaden i medellivslängd mellan kvinnor med förgymnasial respektive eftergymnasial utbildning är 3,8 år och för män sex år.
Skillnaderna mellan könen är större inom gruppen med förgymnasial utbildning än inom gruppen med eftergymnasial utbildning. Skillnaden mellan könen är 5,1 år inom gruppen med förgymnasial utbildning och endast 3,8 år inom gruppen med eftergymnasial utbildning.

Diagram 2: Återstående medellivslängd vid 30 års ålder 2009-2013 – efter inkomst (kvinnor och män, Malmö, %). Beräknat på ett genomsnitt för åren 2011-2014.

Från 30 års ålder är den återstående medellivslängden högst för gruppen med högst inkomst och lägst för gruppen med näst lägst inkomst för både kvinnor och män. Det är ett något annorlunda mönster än för utbildningsnivå. Skillnaden mellan inkomstgruppen med högst jämfört med lägst medellivslängd är fyra år för kvinnor och knappt sju år för män. För män är skillnaderna något större efter inkomst jämfört med utbildningsnivå men för kvinnor är skillnaderna ungefär lika stora. Skillnaderna är större mellan män och kvinnor i den lägsta kvartilen än i den högsta.

En anledning till att gruppen med lägst inkomst inte har lägst medellivslängd kan vara övertäckning. Personer utan inkomst, som kanske har flyttat från landet utan att detta har anmälts, kan inte heller avlida, och dödligheten blir underskattad. Inkomststatistik senast från 2013, därav valt intervall för uppgifter i diagrammet ovan.
I ovanstående underlag inkluderas till exempel också pendlare till Danmark som i statistiken inte har någon inkomst.