Bilagor

 

Bakgrund

2015 års hållbarhetsrapport för Malmö stad är en pilot och ska utvecklas vidare under kommande år. Uppdraget att utveckla en hållbarhetsrapport har sitt ursprung i Malmökommissionens arbete och i samband med att Malmökommissionens slutrapport behandlades 2013 beslutade kommunstyrelsen om att ge stadskontoret i uppdrag att utreda förutsättningarna för detta. Utredningsarbetet ledde genom samtal och diskussioner med interna och externa representanter vidare till den första hållbarhetsrapporten för Malmö stad.

Indikatorer för hållbar utveckling

För att mäta förändring behöver konkreta tecken på denna förändring identifieras för att kunna jämföras med den ursprungliga situationen. Det konkreta tecknet på förändring kallas indikator. En indikator kan därmed sägas vara: en mätbar företeelse som visar eller indikerar tillståndet i ett större system. Genom att följa en indikator över tid är det möjligt att få en uppfattning om utvecklingen inom utvalda områden.
För att mäta en hållbar utveckling behövs indikatorer för att följa socialt, ekonomiskt och miljömässigt hållbar utveckling. De sociala, ekonomiska och miljömässiga dimensionerna i en hållbar utveckling är dock inbördes beroende av varandra och det är svårt att dra en skiljelinje mellan indikatorer för respektive dimension. Till exempel mäter sysselsättningsgrad och andel elever med behörighet till gymnasiet både den ekonomiska och den sociala dimensionen.

Bakgrund till urval och inriktning på indikatorerna

Arbetet med att identifiera indikatorer för hållbar utveckling i Malmö har gått igenom olika steg för att säkerställa indikatorernas relevans och kvalitet.   Urvalet bygger i grunden på en granskning av det arbete som pågår nationellt och internationellt gällande indikatorer för hållbarhet. Utöver det har tre kriterier använts för urvalet:
• Indikatorns påverkan på hållbar utveckling i Malmö/globalt
• Malmö stads möjlighet att påverka utfallet av indikatorn
• Relevans på övergripande nivå. Det har till exempel varit en viktig utgångspunkt vid urvalet av indikatorer att inte endast enskilda förvaltningar har förutsättningar för att påverka indikatorn och att indikatorerna beskriver samhällets utveckling snarare än verksamheten.

Indelningsgrunder

Ett bra beslutsunderlag förutsätter att informationen som presenteras ger stöd för prioriteringar i ett långsiktigt perspektiv. Det är därför angeläget att indikatorerna som används speglar skillnader mellan olika grupper i befolkningen och mellan olika områden i staden. Detta har varit särskilt tydligt gällande skillnader i hälsa mellan olika grupper – vilket påverkar den hållbara utvecklingen negativt. Där det är relevant och möjligt presenteras indikatorerna utifrån inledningsgrunder så som inkomst, utbildningsnivå och yrke/position på arbetsmarknaden. Dessa ger alla en uppfattning om social position i samhället. Indikatorerna presenteras också i de fall det är relevant utifrån kön, svensk respektive utländsk bakgrund samt ålder. Samtliga indelningsgrunder bidrar till att synliggöra eventuella strukturella skillnader mellan olika grupper i befolkningen och ger förutsättningar för att göra prioriteringar efter behov.
För samtliga indikatorer är utgångspunkten för mätning folkbokförda individer i Malmö eftersom det oftast inte finns data för personer som inte är folkbokförda.

Förändring

En viktig utgångspunkt vid uppföljningen av de prioriterade indikatorerna kommer vara att, förutom att ge en nulägesbild, också visa på förändring. Det innebär till exempel att följa upp hur stor andel elever i årskurs nio som är behöriga till yrkesprogram. Men att också följa upp förändringen, det vill säga hur behörighetsgraden har förändrats mellan två tidpunkter. Detta är en viktig utgångspunkt för vidare prioriteringar.

Källor

De indikatorer som prioriterats kommer från ett antal olika källor, vissa från register och andra från enkätundersökningar. Genomgående för flera av indikatorerna är att de är så kallade ”trögrörliga” indikatorer som förändras långsamt över tid och inte påverkas av tillfälliga förändringar i samhället. Det är därför sällan möjligt att se några större förändringar från år till år. Detta är också en anledning till att flera av enkätundersökningarna görs med längre tidsintervall. Det som ofta efterfrågas i enkätundersökningar avser självskattningar och upplevelser. Sådana subjektiva uppgifter och objektiva mått har visat sig komplettera varandra på ett bra sätt.

Indikatorer under utveckling

I denna bilaga presenteras kort de indikatorer som ska utvecklas framåt.

Barn och ungas exponering för farliga kemiska ämnen i inomhus- och utomhusmiljö

Olika aspekter som kan beaktas för att utveckla en indikator är: Ekologisk mat i skolmiljön, luft, fuktskador/buller, hemmiljö, ventilation i skolor, giftfria byggnader, förorenad mark.

En kemikalieplan är under framtagande i Malmö stad. Kemikalieplanen har som fokus barn och ungas miljöer och inriktar sig i första hand på förebyggande arbete och insatser som ännu inte är tillgodosedda inom Malmö stads förvaltningar och bolag. Planen blir en viktig utgångspunkt vid utformningen av en indikator som rör barn och ungas exponering för farliga kemiska ämnen i inomhus- och utomhusmiljön. En av de prioriteringar som kommer att lyftas fram i den nya kemikalieplanen är att ställa kemikaliekrav i upphandling och inköp med start inom de produkt- och varugrupper som är ämnade för barn och unga i deras miljöer i Malmö stad. Att upphandla och köpa in med tydliga kemikaliekrav blir en möjlighet för att på sikt minimera exponeringen av farliga ämnen för barn och unga i deras miljöer. I kemikalieplanen nämns också marksanering som en viktig faktor till minskad exponering av farliga ämnen.

Vattenkvalitet

Idag finns ingen övergripande indikator för vattenkvalitet i Malmö stad. Som en del av Översiktsplanen har kommunstyrelsen beslutat om ett tematiskt tillägg ”Plan för Malmös vatten” som är under utveckling och ett samrådsunderlag kommer gå ut på samråd under våren 2016.   Det är en tematisk översiktsplan för många aspekter av vatten. Planen kommer att omfatta stadsutveckling (ex. havsnära boende); vattenbruk (ex. fritid och rekreation); vattenkvalitet; infrastruktur (ex. avloppssystem) samt klimatanpassning. Planen berör ett stort antal förvaltningar och bolag i Malmö stad.
Plan för Malmös vatten kommer att ange mål och strategier, och i detta sammanhang är målet att miljökvalitetsnormer för vatten skall uppnås. Dessa finns fastställda för kemisk och ekologisk status för grundvatten, ytvatten och kustvatten. Länsstyrelsen är den myndighet som fastställer miljökvalitetsnormer regionalt. En översiktsplan anger normalt inte indikatorer, dessa kommer eventuellt i handlings- och åtgärdsplaner för de tematiska delarna.

Tillvägagångssättet för uppföljning av planen blir viktigt för vilken indikator/indikatorer som bör prioriteras på övergripande nivå i Malmö stad.

Hälsosam boendemiljö

Barnens boendemiljö och boendeförhållanden är en viktig bestämningsfaktor för deras möjlighet och rättighet att utveckla en god hälsa. För att bidra till att utjämna hälsoskillnaderna måste boendekvalitén i stora delar av det befintliga bostadsbeståndet höjas. Bostadstillsynens uppdrag är att säkerhetsställa att miljöbalkens krav på hälsosamma bostäder uppfylls. Tillsynen innebär inspektioner, bedömningar och kravställningar mot fastighetsägarna. Resultatet efter tillsynen är bland annat att bostaden är fri från fukt- och mögelskador och har en god temperatur.

En indikator som avser andel fastigheter med hälsosam boendemiljö kan omfatta flera olika nyckeltal så som till exempel andel fastigheter som uppnått en hälsosam bostad efter tillsyn med start 2008 då det förebyggande arbetet initierades samt andel fastigheter som redan hade en hälsosam boendemiljö (ansvarsfulla verksamhetsutövare) innan tillsyn.

Tillgång till grönyta

Arbetet med att revidera Malmös grönplan pågår. Inom ramen för detta arbete har ett förslag till indikatorer tagits fram som kommer att utgöra en viktig grund för vilket/vilka mått som ska användas för indikatorn Tillgång till grönyta i en framtida hållbarhetsrapport. Befintligt förslag till indikatorer kan komma att ändras under arbetets gång och det är därför viktigt att en avstämning sker mellan dessa två utvecklingsarbeten.

I det förslag till indikatorer som i nuläget finns till Malmös grönplan nämns bland annat tillgängliga grönområden inom tätorten, andel grönområden som är bullerstörda och andel av tätortsbefolkningen i åldersgruppen 6-12 år som på egen hand når en grönyta med lekvärde inom 200 meter från bostaden.