Ökad välfärd och hälsa med ett bättre klimat.

I detta avsnitt diskuteras utmaningen kring Malmös ökande befolkning och ökade behov av samhällsservice samtidigt som stadens klimatpåverkan måste minska.

I december 2015 på FN-mötet COP21 i Paris beslutade nästan alla världens länder om att skapa Parisavtalet. Kärnan i avtalet är att hålla temperaturökningen under två grader  (jämfört med förindustriell tid), men helst under 1,5 grader för att säkerställa att livsvillkoren för framtida generationer kommer att bli rimliga. Detta kräver en omställning av hela den globala ekonomin och betyder att investeringar måste styras i en mer hållbar riktning.

För Malmö är klimatfrågan viktig både utifrån ett globalt och lokalt perspektiv. Malmös minskade utsläpp av koldioxid (och andra växthusgaser) bidrar till långsiktiga positiva effekter på klimatet globalt. Minskade utsläpp kräver bland annat energieffektiviseringar i byggnader och en omställning av transportsystem, resvanor och konsumtion. På lokal nivå kan dessa åtgärder också ses som en möjlighet att skapa andra nyttor såsom minskade hälsorisker, bättre bostäder och ett mer effektivt transportsystem.

Nuläge – situationen idag

Koldioxidutsläpp per invånare

Koldioxidutsläppen i Malmö har totalt sett ökat sedan 1990 och mellan 2013-2014 ses en liten ökning. Under de senaste åren har det dock skett en minskning jämfört med den höga noteringen år 2010, som till stor del berodde på att det naturgaseldade Öresundsverket var mycket i drift på grund av en kall vinter. Koldioxidutsläppen per person har dock minskat mellan 1990-2014 och samma utveckling ses för övriga växthusgaser.   För att Malmö stads mål om 40 procents minskning av utsläppen, räknat från år 1990, ska uppnås till år 2020 behövs det en minskning av de totala koldioxidutsläppen på drygt 45 procent från 2014 års nivå. Malmö stad har genom åren gjort flera åtaganden angående klimatfrågan och bland annat anslutit sig till FNs ”Compact of Mayors” om att reducera sina växthusgasutsläpp, följa framstegen och förbereda sig för klimatförändringarna. Under hösten år 2015 ställde sig Malmö, som en av världens första städer, även bakom FNs nya globala hållbarhetsmål och vill framöver arbeta med att implementera dem på lokal nivå.

Energianvändning per invånare

Energianvändningen per person fortsätter sakta att minska i Malmö. Under år 2013 låg den på drygt 23 MWh/ person vilket är det lägsta värdet under hela den redovisade perioden sedan år 1990. Däremot ökade den totala energianvändningen återigen till knappt 7 300 GWh. Malmös totala energianvändning har pendlat kring 7 000 GWh per år ända sedan 1990-talet. I de kommunala fastigheterna har energianvändningen gått ner med 23 procent de senaste tio åren.   I Malmö finns många exempel på energieffektiviseringsinsatser där kommunen samarbetar med externa aktörer. I Hyllie bygger exempelvis många byggherrar energieffektiva hus, det sker en övergång till gång-, cykel- och kollektivtrafik samtidigt som det görs fullskaleförsök med smarta nät.

Hållbart resande

I en av Malmökommissionens underlagsrapporter ”Miljöns betydelse för sociala skillnader i hälsa” (Maria Albin m fl) framgår att forskningen ger ett mycket starkt stöd för ett direkt orsakssamband mellan exponering för luftföroreningar och negativa hälsoeffekter relaterat både till korttids- och långtidsexponering. Luftföroreningar orsakar cirka 5000 förtida dödsfall per år i Sverige och Skåne bedöms vara särskilt utsatt på grund av intransport av luftföroreningar från kontinenten. Hälsoeffekter som lyfts i forskningen är bland annat ökad förekomst av astma, ökad förekomst av allergier, ökat antal akutbesök och sjukhusinläggningar. Ökningen av dödsfall beror framförallt på sjukdomar i lungor, hjärta och kärlsystem. I Malmö finns det påtagliga skillnader i halten av luftföroreningar mellan olika områden (utifrån tidigare stadsdelsindelningen). Högst medelvärden finns i Centrum och Södra Innerstaden och betydligt lägre i Limhamn-Bunkeflo och Oxie.

Trafikbuller kan likaså ha negativa effekter på människors välbefinnande och kan påverka hälsan genom att sömn och återhämtning störs. Forskning visar också på en ökad risk för hjärt-kärlsjukdomar vid höga nivåer. Det finns stora skillnader mellan olika områden i Malmö (tidigare stadsdelar) vad avser hur stor andel som rapporterar besvärande trafikbuller. Störst andel störs i Södra Innerstaden och Centrum. Hur mycket man störs av trafikbuller varierar också mellan bostadstyper (fler störs bland de som bor i hyresrätt än i bostadsrätt och villa), mellan socioekonomiska grupper (färre störs i gruppen högre tjänstemän än i övriga grupper – högst andel finns i gruppen förtidspensionerade och arbetslösa) och mellan utrikes- och inrikesfödda (färre svenskfödda än utrikesfödda upplever att de störs av buller).

Under år 2014 ökade cykelbanornas längd med tio kilometer medan bilvägarna ökade med åtta kilometer. I Resvaneundersökning Skåne, ses en tydlig minskning av bilresorna till arbete och skola mellan år 2003 och 2013. Kollektivtrafikresorna till arbete och skola har ökat från tolv procent till 21 procent. Andel resor med cykel har sedan år 2003 ökat i centrala Malmö med nästan 50 procent medan befolkningen under samma period ökat med knappt 20 procent. Några stora förändringar har inte skett de senaste åren vad gäller Malmöbornas bilinnehav eller bilisternas totala körsträcka. Efter att under år 2008 haft en toppnotering på drygt 580 mil körsträcka per person ligger sträckan år 2014 på ungefär samma längd som år 1999, drygt 460 mil. Totalt sett visar bilinnehavet i Malmö på en ökning från knappt 310 bilar per 1000 invånare år 1974 till nästan 360 år 2014, men det har både ökat och minskat under perioden. Miljöbilsinnehavet ökar både i Malmö som helhet och inom den kommunala organisationen och ligger nu på 18 procent respektive knappt 72 procent.

Malmö har under åren gjort flera trafiksatsningar. Malmö har antagit ett godstrafikprogram vilket behandlar godstrafiken i staden som ett eget trafikslag med särskilda krav på tillgänglighet och uppställning vid lastning och lossning. Under år 2015 har omfattande arbete skett med samlastningsprojekt , dels i ett centrumnära projekt om samlastningsmodell för Malmö city och dels i ett projekt om fossilfria transporter i Sege Park. Satsningar på cykelområdet har fortsatt med utbyggda cykelvägar, utveckling av Bike & Ride-anläggningarna  och andra insatser för ökad cykelpendling. MalmöExpressen har bland annat bidragit till minskade utsläpp längs Amiralsgatan.

Utvecklingen framåt – vad kommer att påverka den och vilka konsekvenser får det?

Det finns flera faktorer som kommer att påverka utvecklingen av hur väl Malmö kommer att möta utmaningen kring minskad klimatpåverkan, ökad välfärd och bättre hälsa. Några av dessa beskrivs i texten nedan. Det är tydligt att kopplingen mellan välfärd, resursanvändning och klimat är avgörande. Omställningen till en mer resurssnål, klimatanpassad ekonomi behöver ses som en möjlighet.

Utöver de påverkansfaktorer som beskrivs nedan finns det ytterligare som inte behandlas i denna rapport, så som utvecklingen av det globala klimatarbetet och den globala och nationella konjunkturen.

Påverkansfaktor: Nationella satsningar på ett fossilfritt Sverige

Sverige har satt ett mål på nationell nivå att bli ett av världens första fossilfria välfärdsländer. För att nå dit krävs att alla aktörer i samhället arbetar aktivt med att minska utsläppen. En omställning till ett fossilfritt Sverige kan också skapa nya jobb.  Detta kan handla om bland annat nya konsulter, elektriker, rörmokare, snickare, takläggare, värmeinstallatörer, isoleringsföretag som krävs för att bygga om och utveckla våra hem, våra städer, transportsystem, kontor och anläggningar. Regeringen ska satsa på förnybar energi, fossilfria resor och investeringsstöd för minskade utsläpp.   Satsningarna skapar möjligheter för aktörer i Malmö att få tillgång till bland annat investeringsstöd för ombyggnation av till exempel skolor och förskolor. Det kommer även särskilt att satsas på renovering av miljonprogramsområden.

Vad gäller klimatet har världen, Sverige och Malmö genom Parisavtalet antagit mål för att säkerställa att livsvillkoren för framtida generationer kommer att bli rimliga. En viktig del i att nå detta är omställningen av energisystemet från fossilt bränsle till förnybart. Förutom förändringen av energisystemet från storskaliga produktionsanläggningar av energi till framtidens flera och mer geografiskt utspridda produktionsanläggningar, uppkopplingen av ”smarta” fastigheter (för att kunna flytta energianvändningen i tid) kommer fokus ligga på energieffektivisering för att minska utsläpp av växthusgaser.

I vilken utsträckning alla aktörer i samhället aktivt arbetar med omställningen som beskrivs ovan och huruvida kommunen kan dra nytta av de initiativ som görs på nationell nivå kan påverka Malmös möjligheter att utvecklas i en hållbar riktning.

Påverkansfaktor: Befolkningsökningen i Malmö

Av den senaste prognosen för befolkningsutvecklingen i Malmö framgår att det kommer att bo många asylsökande i Malmö under de närmsta åren och antalet kommunmottagna ökar påtagligt. Befolkningen ökar i genomsnitt med 2000 invånare per år fram till 2019 utöver den tidigare prognostiserade befolkningsökningen. Det ger en ökning på upp till 7700 Malmöbor i genomsnitt per år. Detta medför ett ökat tryck på den i stort fossilberoende infrastruktur som finns i Malmö idag. Värt att notera är att trycket på Malmös gröna ytor och infrastrukturer också kommer att öka.

Med den kraftiga befolkningsutvecklingen kommer det att behövas fler bostäder, arbetsplatser, utbyggd service samt effektivare användning av resurser. Huruvida gång, cykel och kollektivtrafik blir det självklara valet för de som bor, arbetar och vistas i Malmö kommer påverka såväl den sociala, som ekonomiska och miljömässiga hållbarheten. Tillsammans med effektiva godstransporter och miljöanpassad biltrafik kan detta utgöra grunden i den hållbara stadens transportsystem.

Påverkansfaktor: Klimatförändringarna

Effekterna av de globala klimatförändringarna på närmiljön i Malmö blir allt tydligare och leder till nya utmaningar för staden. Både i Malmö och i det geografiska närområdet har det till exempel observerats regnoväder med ökad nederbörd samt med högre intensitet.

Ökade havsnivåer är ännu inte ett problem som påverkat Malmö i någon högre utsträckning men redan idag kan individuella stormar leda till tillfälligt lokalt höga vattennivåer i delar av hamnområdet. Senast under stormen Sven i december 2013 var den lågt belägna nedgången till Citytunneln endast 15-20 cm ifrån att översvämmas.

SMHIs prognoser  visar på att årsnederbörden i Malmö kommer att öka med 15-20 procent under de kommande 100 åren samt att antalet dagar per år med kraftig nederbörd kommer att öka med 8-10 dagar.

I Malmö och Sverige råder fortfarande en oklarhet kring ansvarsfrågan för klimatanpassning samt hur långt kommunernas rådighet för att avhjälpa negativa effekter för till exempel översvämningar från skyfall sträcker sig. Under november 2015 tillsatte regeringen en särskild utredare med uppgift att se över ansvarsförhållanden mellan staten, landstingen och kommunerna samt gällande lagstiftning för att bättre möta klimatförändringarna. Regeringsuppdraget ska redovisas i februari 2017.

Malmö behöver en långsiktig strategi för att klara konsekvenserna av stigande
havsnivå och kraftigare nederbörd och ett arbete pågår bland annat med att utveckla en skyfallsplan för Malmö. Höjd havsnivå och översvämningar innebär stora risker vad gäller både ekonomi, människors hälsa och säkerhet.   En utmaning är huruvida havsnivåhöjningen påverkar Malmös översiktsplanestrategi att bygga fler bostäder i en tät och blandad stad.  Exempelvis kan ny bebyggelse endast planeras där marknivån är tillräckligt högt över havet.   Hur proaktiva Malmö stad är i arbetet med klimatanpassning kommer sannolikt att påverka hur stora konsekvenserna av klimatförändringarna blir staden i stort och för Malmöbornas hälsa och säkerhet.

Prioritering och inriktning – vilka är de stora utmaningarna?

Av analysen framgår att det finns flera faktorer som kommer att påverka utvecklingen av hur väl Malmö kommer att möta utmaningen kring en ökande befolkning och behov av samhällets service samtidigt som stadens klimatpåverkan måste minska. Det är tydligt att kopplingen mellan välfärd, hälsa, resursanvändning och klimat är avgörande och att omställningen till en mer resurssnål, klimatanpassad ekonomi behöver ses som en möjlighet. De inriktningar som presenteras nedan hänger samman och är inbördes beroende av varandra, men presenteras separat för att underlätta för läsaren.

Övergripande inriktning – omställning till klimatanpassad ekonomi

Vår moderna livsstil bygger på ett kolberoende som styr sättet att organisera både arbete och produktion. För att koldioxidutsläppen ska minska, samtidigt som jobb skapas och välfärden bibehålls eller som önskvärt, förbättras, krävs en omfattande omställning av konsumtion av produkter och tjänster, bilresande och boende.   Långsiktigt behöver Malmö stad, tillsammans med andra aktörer, arbeta för att skapa förutsättningar för företag och verksamheter i Malmö för att möjliggöra denna omställning.

Inriktning – bidra till utvecklingen av en cirkulär ekonomi

Den europeiska tankesmedjan Romklubben diskuterar i sin senaste rapport  hur 10 000 nya jobb kan skapas genom en omställning till en cirkulär ekonomi. Rapporten redovisar vilka vinster för samhället som kan uppnås genom en omställning från dagens “köp, slit och släng”. I studiens simulering av den svenska ekonomin har andelen förnybar energi ökat från 50 procent till 75 procent. Effektiviteten i både energi- och resursanvändning har förbättrats, bland annat genom att produkter designas för lång livslängd samt att återanvändning och återvinning av olika material maximeras.

En iakttagelse som görs i rapporten är att medan arbetskraftsproduktiviten har ökat 20 gånger sedan början av 1800-talet har produktivitetsvinsterna i förhållande till naturresurser varit mycket liten.

I Malmö stads miljöredovisning 2015 – under delområdena ”effektivare användning av energi”,” mer förnybar energi” och ”omställning av transporter och resvanor” – uppmärksammas insatser inom ett flertal områden som krävs för att minska resursanvändning och koldioxidutsläppen i Malmö. Malmö stad kan på olika sätt göra det lättare för Malmöbon att göra hållbara val som inte innebär ökade utsläpp. Kommunen behöver fortsätta att aktivt stödja aktiviteter i Malmö som gynnar hållbara beteenden genom samarbete med olika organisationer och verksamheter i staden.

Ett exempel på initiativ för ökad återvinning och återanvändning av produkter på lokal nivå är återbrukscentralen på Lindängen som öppnades av VA SYD under 2015.   ReTuren är en ny mötesplats där boende i området kan lämna exempelvis farligt avfall och elavfall, men också byta böcker, husgeråd, kläder och mindre möbler.

Inriktning – Energieffektiviseringar

Internationella energiorganets (IEA) analyser   visar tydligt på effekterna av ökad energieffektivitet och dess positiva effekter på social, ekonomisk och ekologisk hållbarhet.

Exempelvis kan energieffektiviseringsåtgärder i byggnader skapa förutsättningar för bättre hälsa och levnadsförhållanden, särskilt för vissa grupper såsom barn och unga, äldre och de med sämre hälsa. Möjliga förbättringar omfattar förbättrad fysisk hälsa såsom färre symptom relaterade till andning, hjärt- och kärlsjukdom, reumatism samt allergier. Likaså kan energieffektiviseringar leda till viktiga besparingar för ekonomiskt utsatta hushåll genom lägre kostnader för värme, belysning och elektricitet.

Utvecklingen i Malmö går åt rätt håll, då energianvändningen per person minskar. Men ett stort arbete återstår vad gäller energieffektivisering. Insatser för minskad energianvändning behövs för både fastigheter, transporter och verksamheter. För att få full effekt måste den typ av åtgärder som sker i Hyllie, Lindängen och Sege Park (se exempel nedan) fortsätta, utvecklas och användas även inom andra områden i staden. En utmaning i arbetet är att Miljöbyggprogram Syd  fasas ut.

Detta kan ersättas med överenskommelser på frivillig väg, vilket leder till utökad dialog men med ett osäkrare resultat. För kommunens egna verksamheter behövs ett mer systematiskt arbete, med fokus på åtgärder för långsiktig energieffektivisering. Det kommunala bostadsbolaget har också stor möjlighet att gå före när det gäller energieffektivisering både i befintliga byggnader och i nybyggnation. Det pågår en diskussion kring självfinansierande modeller, där kommunen kan facilitera energieffektiviseringsåtgärder hos externa parter (företag och privatpersoner).

*** Ekostaden Augustenborg

Malmö står inför stora utmaningar för att skapa en tät grön stad. På en begränsad yta behöver staden tillhandahålla fler bostäder och arbetsplatser, integrera fler grönytor, ta hand om ökade volymer dagvatten och erbjuda rekreativa möjligheter för allt fler malmöbor. Med ett förväntat förändrat klimat och en snabbt ökande befolkning behöver åtgärder genomföras på kort tid men med ett långsiktigt tänk.

Ekostaden Augustenborg har fungerat som ett spjutspetsprojekt inom hållbar stadsutveckling och lockar besökare från hela världen till Malmö. I Augustenborg har staden, i samarbete med VA SYD och MKB, visat att det är möjligt att på ett attraktivt sätt integrera öppen dagvattenhantering och en omfattande ny grönstruktur i ett befintligt bostadsområde. ***

*** Lindängen

För första gången på 37 år byggs det nu nya lägenheter i stadsdelen Lindängen i Malmö. Nybyggnationen är ett led i en förändringsprocess som sker i Trianons fastighetsbestånd i området.

Trianon har gjort en energirenovering tillsammans med EU-projektet ZEN (ZeroEnergyNeighbourhoods). Målet i ZEN är att reducera energikonsumtionen med 50 procent i Trianons fastigheter på Lindängen med en hög andel lokalt anställda hantverkare. Detta åstadkoms genom upphandling med sociala klausuler, där Trianon krävde att varje entreprenör skulle ha kapacitet att ta emot och handleda tidigare arbetslösa boende i området i samband med att renoveringen genomfördes. De boende erbjöds ett arbete och en inkomst. Detta åstadkoms genom en avsiktsförklaring mellan Malmö stad, Trianon, arbetsförmedlingen och försäkringskassan. Energirenoveringen resulterade i att 17 boende fick jobb (50 procent män och 50 procent kvinnor). Fyra av de boende fick tillsvidareanställning. 13 av de boende blev tillfälligt anställda (6-12 månader/person), men erhöll arbetslivserfarenhet och inkomster.

I de flesta av dessa fall betalas dessa anställningar i viss utsträckning av arbetsförmedlingen. Det är en fråga om att omdistribuera långsiktiga offentliga kostnader till investeringskapital som gynnar alla intressenter på lång sikt samtidigt som energiförbrukningen minskar markant. ***

Inriktning – Smartare användning av transporter

Transportsektorn står för 28 procent av energianvändningen i Malmö och 17 procent av koldioxidutsläppen. Malmö stads största möjlighet att påverka är vad gäller val av färdmedel. Utvecklingen i Malmö går svagt i rätt riktning eftersom kollektivtrafikresandet ökar kraftigt. Detta sker dock främst på bekostnad av antalet resor till fots som minskar. Den totala andelen resor till fots, med cykel och med kollektivtrafik ökade dock från 57 procent 2008 till 58 procent 2013. En ökad andel gång- och cykelresor, så kallade aktiva resor, skulle innebära en förbättrad fysisk och mental folkhälsa for malmöborna. Det finns ett starkt samband mellan fysisk aktivitet och minskad risk att drabbas av övervikt och fetma som i sin tur ökar risken för att drabbas av andra sjukdomar. Dessa sjukdomar medför lidande för den enskilde individen och stora kostnader för samhället.

En kraftfull utveckling av spårburen och annan eldriven (grön el) kollektivtrafik och ett utbyggt cykelvägnät kommer sannolikt också skapa nya förutsättningar för resande lokalt och regionalt. Prioritering av kollektivtrafik så som separata körfält och prioritering vid trafikljus samt förbättrade möjligheter till omlastning av gods till sjö- och järnväg är andra åtgärder som kommer att få betydelse för utvecklingen framåt. I Malmö stads kunskapsunderlag till Sverigeförhandlingen beskrivs hur en utveckling av trafiksystemet i samspel med bebyggelseutvecklingen kan inkludera sociala aspekter och därmed verka barriärbrytande, hälsofrämjande, tillits- och trygghetsskapande, jämställdhetsfrämjande och jämlikhetsskapande.   Ojämlik tillgång till och barriärer i trafiksystemet kan förstärka segregation och bidra till isolering. Detta kan i sin tur bidra till försämrad delaktighet och tillit. Forskning visar att grupper som isoleras eller stigmatiseras löper större risk att drabbas av negativa hälsoeffekter .

En omställning av transportsektorn för att minska utsläppen förutsätter ett samhälle där transporter används på ett smartare sätt. En tillräcklig förändring kan åstadkommas genom ett mer transportsnålt samhälle i kombination med mer resurseffektiva fordon och övergång till förnybara energislag samt elektrifiering.   Befolkningsökningen kommer att ställa än högre krav på att transporter används på ett smartare sätt, och det är angeläget att i arbetet framåt lägga vikt vid att ge förutsättningar för att nya malmöbor i så hög grad som möjligt väljer gång- cykel och kollektivtrafik.

Omställning av transportsektorn leder även till bättre luftkvalité så som minskade halter av kvävedioxid och partiklar och ytor frigörs när kapacitetbehovet på dagens vägar minskar. Det bidrar till att gator kan smalnas av och i framtida planering minskar behovet av vägar vilket medför att ytor frigörs för bland annat grönstruktur och mötesplatser. Elektrifiering av transporter ger också nya planeringsmöjligheter så som att förlägga hållplatslägen inomhus.

*** Exempel på vad en energieffektiviseringsåtgärd kan bidra med för barn och unga

Effektivare användning av energi i skolan
Forskning visar att faktorer som belysning, ventilation, färgsättning och temperatur påverkar elevernas möjlighet att koncentrera sig samt ta till sig av den information som förmedlas av läraren. Genom att arbeta med icke-pedagogiska faktorer för förbättrad inlärningsförmåga kan skolelevers möjlighet till inlärning och prestation förbättras (Rosen & Richardson, 1999).
Till exempel utfördes ett experiment under tre år med två svenska förskolor (en äldre och en modern) där frånvaro låg i fokus. Forskarna installerade ”electrostatic air cleaning technology” i båda förskolor och hade igång luftrenarna enbart under år två av studiens tre år långa process. Statistiskt så minskade frånvaron i båda förskolor men det uppnåddes enbart statistiskt signifikativa nivåer i den äldre förskolan där frånvaron sjönk det andra året, då luftreningsmaskinerna togs i drift, från 8,75 procent frånvaro (år ett) till 3,75 procent (år två). När luftreningsmaskinerna togs ur bruk det tredje året ökade frånvaron återigen, till 7,94 procent.
Att arbeta på detta sätt kan i vissa fall medföra att energianvändningen ökar för en skola samtidigt som de positiva effekterna av den använda energin ökar. Det är därför viktigt att inte bara se till minskningen av använd energi utan till hur effektivt energin används.
Skyfallssäkrandet av staden
Arbetet med att skyfallssäkra staden förutspås leda till stora ombyggnationer och omgestaltningar av stadens gaturum. Om detta genomförs på rätt sätt kan det få flera önskade bieffekter såsom en ökning av grön infrastruktur i delar av staden som idag är väldigt hårdgjorda. Mer grönska innebär mer attraktiva skolgårdar (som även kan innehålla pedagogiska naturinslag), mer multifunktionella parker och torg samt en mer attraktiv gatumiljö i bostadsområden.  ***