Gemenskap och sammanhållning

Nuläge – situationen idag

En jämförelse mellan mätningar 1998 och 2012  visar att nivån på den kollektiva styrkan  blivit högre i Malmö över tid.   Det finns dock variationer i nivån av kollektiv styrka mellan olika geografiska områden och det finns tecken på att det har skett en polarisering, skillnaderna mellan områden har ökat över tid.

Av Region Skånes folkhälsoenkät framgår också att även tilliten till andra har ökat bland både kvinnor och män mellan 2000 och 2012. Sett utifrån olika grupper i samhället, så som sysselsatta och arbetslösa, skiljer sig dock nivån av tillit åt.

Sysselsatta kvinnor har en högre nivå av tillit till andra än arbetslösa och skillnaderna har ökat markant mellan 2000 och 2012. Skillnaderna mellan sysselsatta och arbetslösa män har minskat något under samma tidsperiod. Vad avser födelseland så har kvinnor och män födda i Sverige högre tillit till andra än de som är födda i utomeuropeiska länder eller i annat land i ett Europa (frånsett Norden). Skillnaderna har ökat mellan kvinnor i dessa grupper mellan 2000 och 2012, medan skillnaderna har minskat något för män.

Bostadsområden i Malmö med en hög grad av segregation uppvisar högre nivåer av lokala problem, utsatthet för brott och otrygghet. Utmärkande för dessa områden är att den kollektiva styrkan är lägre. Generellt sett är också nivån av kollektiv styrka högre i områden med fler höginkomsttagare och fler med högskoleutbildning. Dessa resultat stämmer väl överens med forskning som visar att nivån av kollektiv styrka har stark koppling till problemnivån och den socioekonomiska nivån i området.

Faktorer som påverkat utvecklingen

En stor andel av variationen i kollektiv styrka kan förklaras utifrån utländsk bakgrund, boendestabilitet och fattigdom eller utsatthet. Lägre boendestabilitet gör det svårare att upprätthålla stabila sociala nätverk som en grund för att det ska växa fram ett socialt kapital.   I områden med en högre andel med utländsk bakgrund kan språkliga och kulturella skillnader medföra sämre förutsättningar för att agera gemensamt och därmed också bygga upp ett socialt kapital. Fattigdom och utsatthet, som inkluderar låg inkomst, knappa resurser, förekomst av ensamstående familjer med många barn, bidragsberoende och brist på sysselsättning, genererar en lägre grad av social kapacitet och minskad tillit och motverkar uppbyggnaden av socialt kapital.

Det finns sannolikt en samvariation mellan faktorerna i ovanstående resonemang. Det vill säga – i utsatta områden bor ofta en högre andel med utländsk bakgrund och i dessa områden är även omflyttningen hög. Faktorerna utgör tillsammans en del av förklaringen till ett områdes nivå av kollektiv styrka.

I en del forskning argumenteras det för att utvecklingen av välfungerande sociala processer så som kollektiv styrka förutsätter en rimlig nivå av sociala och materiella resurser (i en urban kontext) och att befolkningsomflyttningen inte är alltför hög. Att ett område till exempel har låg medelinkomst och låg utbildningsnivå betyder däremot inte automatiskt att den kollektiva styrkan är svag i området, men det har visat sig att en ökad nivå av kollektiv styrka har störst positiva effekter i socioekonomiskt utsatta områden. I mer välmående områden verkar det spela mindre roll.

Vad avser befolkningsomflyttningen i Malmö så sker det varje år många inomkommunala flyttningar. År 2010 var antalet som flyttade inom en stadsdel eller mellan stadsdelar i Malmö 36 000 och antalet har ökat sedan 1980. Anledningarna är naturligtvis flera men det handlar bland annat om nybyggnation, tillgången på bostäder samt stadsdelens attraktivitet. År 2010 var boende i de centrala stadsdelarna mest flyttningsbenägna och minst flyttningsbenägna var boende i Malmös ytterområden med ett stort inslag av villabebyggelse.

Utvecklingen framåt – vad kommer att påverka den och vilka konsekvenser får det?

I texten nedan beskrivs ett antal påverkansfaktorer som sannolikt kommer att påverka utvecklingen av gemenskap och sammanhållning i olika områden i Malmö.

Påverkansfaktor: Socioekonomiska skillnader

Den positiva trenden på övergripande nivå vad avser tillit till andra och kollektiv styrka går parallellt med en utveckling av större skillnader mellan olika områden och grupper i befolkningen. Utvecklingen kommer därför sannolikt att påverkas av hur staden med gemensamma krafter från olika aktörer lyckas bryta den negativa trenden av ökade socioekonomiska skillnader mellan olika grupper i staden. En polarisering mellan grupper ger sämre förutsättningar för att bygga upp tillit mellan människor. Det är sannolikt också svårare att utveckla en hög grad av tillit och samhörighet i ett område där många boende har en besvärlig livssituation, där omflyttningen är hög eller där det inte finns tillgång till gemensamma vardagsaktiviteter som ger människor möjlighet att utveckla gemensamma mål och agera för områdets bästa. De boende i ett område blir sämre rustade för att gemensamt ta tag i eventuella problem som finns i området. Det kan leda till en negativ spiral eftersom oro och utsatthet kan påverka de boendes vilja att stanna kvar i området. Om segregationen och de socioekonomiska skillnaderna minskar så blir sannolikt förutsättningarna för att utveckla en högre nivå av kollektiv styrka bättre, framförallt i de mer resurssvaga områdena.

Påverkansfaktor: Integration

I ett framtida Malmö kommer Malmöborna, i takt med en fortsatt urbanisering och en inriktning om en förtätning av staden, sannolikt att bo närmre varandra än vad som är fallet idag. Stora befolkningsrörelser i bland annat Europa bidrar samtidigt till en kraftigt ökande befolkning och en fortsatt utveckling av ett mångkulturellt och språktätt Malmö. Hur samhället ger förutsättningar för integration och hur samhället och varje enskild Malmöbo ser styrkan i dessa rörelser kommer att påverka hur individer kan interagera tillsammans. Utländsk bakgrund är en av de förklarande variablerna för nivån av kollektiv styrka och hur språkliga och kulturella skillnader hanteras kommer påverka förutsättningarna för att kunna agera gemensamt i ett område och därmed också för förutsättningarna att bygga upp ett socialt kapital.

Påverkansfaktor: Fysisk planering

En hög omflyttning inom områden påverkar förutsättningarna för att etablera sociala relationer och för att bygga upp en tillit till andra. Hur staden planeras och bebyggs med avseende på bland annat olika upplåtelseformer och om nybyggnation kommer till stånd i områden som anses mindre attraktiva, kommer därför få betydelse också för den kollektiva styrkan. En hög andel hyresrätter i ett område kan innebära högre omflyttning. Fysiska barriärer så som till exempel vägar kan också utgöra hinder för social sammanhållning mellan områden. I en tid av ovanligt hög befolkningstillväxt kan nya mer temporära bostadslösningar bli aktuella för att hantera bostadsbristen. Detta kan också komma att påverka förutsättningarna för att etablera sociala relationer och tillit till andra.

Påverkansfaktor: Normativa strukturer

Ordningsstörningar  i ett område har ett samband med den kollektiva styrkan och hur ordningsstörningar i ett område hanteras kan få betydelse för utvecklingen av nivån av kollektiv styrka. I vissa områden kan därför en normativ struktur uppstå i vilken nivån förflyttas kring det som anses vara ”normalt” i relation till bland annat skadegörelse och brottslighet. Det kan till exempel innebära att olika samhällsinstanser inte aktivt agerar när någon anmäler ett brott eller att boende inte reagerar på skadegörelse. En hög nivå av ordningsstörningar kan också tolkas som ett tecken på bristande informell social kontroll bland de boende – det vill säga att de boende inte agerar.

Bedömning av utvecklingen framåt och konsekvenser

Den kollektiva styrkan och tilliten till andra har ökat över tid medan segregationen och polariseringen mellan olika grupper och områden har ökat. Denna utveckling stämmer väl överens med den utveckling som skett mellan olika grupper i samhället vad avser till exempel inkomstskillnader och hälsoskillnader. Den genomsnittliga hälsonivån har ökat men skillnaderna mellan olika grupper i samhället är större.

En hel del forskning (dock relativt lite från Sverige) visar på att den kollektiva styrkan har positiva effekter på faktorer så som upplevd trygghet, brottsnivå, skolresultat och psykisk hälsa.   Om skillnaderna avseende nivån av kollektiv styrka ökar så kan det också bidra till ökade skillnader mellan olika grupper avseende det som den kollektiva styrkan påverkar. Detta leder till att förutsättningarna blir mer olika beroende på var i staden man bor, tillbringar sin tid och vilka miljöer man har tillgång till. Det är i de socioekonomiskt mest utsatta områdena i Malmö som en ökad nivå av kollektiv styrka skulle ge mest effekt men det är samtidigt där som det till exempel finns en hög omflyttning på grund av typen av bostadsbestånd.

Prioritering och inriktning i ett långsiktigt perspektiv – vilka är de stora utmaningarna?

Forskning från bland annat USA visar att de områden som upplevdes ha en hög problemnivå och/eller låg nivå av kollektiv styrka vid ett tillfälle också har det under många år. Det verkar därför vara viktigt att aktivt bryta dessa mönster. Social kontroll är upprättandet av gemensamma värderingar eller målsättningar och detta kollektiva uppfyllande av gemensamma målsättningar är effektivare än ett samhälle där målsättningarna uppfylls genom ett upprätthållande av tvång genom polis och rättsväsende. Detta bör vara utgångspunkt för inriktningen framåt.

Inriktning: Uthållighet och mod i arbetet för ett socialt hållbart Malmö

Ett samhälle ska vara robust för att klara påfrestningar och större kriser och fortsatt ändå kunna göra allt staden är ålagd att göra. Samma tankesätt behövs för Malmöborna och olika områden i staden. Genom en kollektiv styrka som bygger på gemensamma normer och en social sammanhållning finns det ett robust ”system” som ger förutsättningar för att klara förändringar. Detta är viktigt inte minst i en situation där befolkningssammansättningen och befolkningsökningen sannolikt kommer att påverkas under flera år framöver.

Forskningen säger dock väldigt lite om vad som kan göras rent konkret för att öka den kollektiva styrkan. Det är inte möjligt att tvinga människor att ha kontakt, men det är möjligt att skapa förutsättningar för möten.

I ett långsiktigt perspektiv handlar det om att vända stora processer med segregation och socioekonomiska skillnader. Denna målbild har konkretiserats bland annat genom Malmökommissionens arbete och det fortsatta arbetet för ett socialt hållbart Malmö. Resan framåt förutsätter mod och uthållighet. Forskning tyder på att en ökad kollektiv styrka har störst betydelse i utsatta områden och att den kollektiva styrkan är polariserad mellan områden. Detta signalerar att det är genom att rikta insatser till utsatta områden som det är möjligt att minska skillnader i kollektiv styrka.

Inriktning: Förstärka integrationsarbetet

I ett långsiktigt perspektiv handlar det också om att arbeta bort eventuella barriärer för integration och förstärka de processer som fungerar. Det handlar om språk och kultur, om att se till att den förtätning, urbanisering och befolkningsökning som vi ser blir en kraft och styrka för staden. Det är en förutsättning att samlas kring de delar som är avgörande för att integrationen ska lyckas i stor utsträckning. Det handlar om att se till att språket inte blir en barriär och att varje del i samhället, från förskola till arbetsliv, identifierar verkningsfulla, effektiva och snabba processer för en fungerande integration.

Inriktning: Samverkan som grund för att ge förutsättningar för sociala relationer

Den kollektiva styrkan har ett statistiskt säkerställt samband med socialt stöd och sociala normer som fås via sociala nätverk. Det är därför en prioritet att skapa förutsättningar för sociala kontakter i ett område. Det behöver finnas en kontaktyta och en gemensam referensram och det finns ett behov av fortsatt utveckling av dialogen med Malmöbor.  Individer, organisationer, institutioner och nätverk påverkar den kollektiva styrkan och en sådan som visat sig ha en god inverkan är grannsamverkan där boende i samarbete med polis engagerar sig i det brottsförebyggande arbetet. I linje med detta ligger till exempel polisens nya organisation med lokalpoliser och medborgarlöften.

Inriktning: Hela Malmö ska vara en attraktiv stad

Malmö behöver fortsätta det arbete som pågår för att vara en attraktiv stad att flytta till och bo i, och att göra de områden attraktiva som människor historiskt inte valt att bosätta sig i eller ens tillbringa tid i. Mycket görs för att bidra till detta, men det är viktigt att framåt utvärdera vilka insatser som fungerar och att ytterligare stimulera till exempel bostadsbolag att se värden i vissa geografiska områden. Det är även viktigt att ytterligare integrera den sociala aspekten i stadsplaneringen och att på sikt göra den till en självklar del att beakta i fysisk planering på alla nivåer.

De inomkommunala flyttningarna ökar och det är en utmaning att trots det bevara geografiska områdens kollektiva styrka. Utmaningen förstärks av den förväntat stora befolkningsökningen som Malmö står inför.