Vård och omsorg

woman with a cane walking down the street

Individ- och familjeomsorg

Den totala nettokostnaden för individ- och familjeomsorgsverksamheten var under året 1 214 Mkr (exklusive ekonomiskt bistånd), vilket var 89 Mkr eller 10,8 % mer än föregående år. Ökningen var 6,9 % i stadsområdena och 12 % i Sociala resursnämndens verksamheter.

Hemlöshet

Inom verksamhetsområdet individ- och familjeomsorg ingår arbetet med hem- och bostadslösa. Den totala nettokostnaden för boende för hemlösa uppgick till 260 Mkr. Detta är en ökning med 24 % jämfört med 2014, vilket kan jämföras med en genomsnittlig ökningstakt på 13 % per år under den senaste 10-årsperioden.

De 260 Mkr avser stadsområdenas direkta kostnader för boende i dygnsboenden, härbärgen, Stadsmissionen, hotell, vandrarhem, campingar med mera och uteblivna hyresintäkter från boende i de lägenheter som kommunen hyr och hyr ut i andra hand till hemlösa. Utöver dessa direkta kostnader finns kostnader för bland annat hantering av hyreskontrakt, arbete med att hitta lägenheter för andrahandsuthyrning, förebyggande åtgärder samt socialtjänstens kostnader för planering, uppföljning och utredning inför beslut om socialt boende. Stora delar av dessa kostnader ingår i stadsområdenas grunduppdrag för individ- och familjeomsorg och särredovisas inte som kostnader för hemlöshet. En kvalificerad uppskattning är att dessa kostnader uppgår till ytterligare 75 Mkr, varför Malmö stads totala kostnad för hemlösheten är cirka 335 Mkr.

Under 2015 har 100 lägenheter från MKB successivt fördelats bland de hemlösa barnfamiljer som i maj 2014 bodde i dyra lösningar med låg kvalitet. Det är framförallt för barnens skull som det är viktigt att familjen snabbt får ett tryggt och stabilt boende. Kommission för socialt hållbart Malmö beskriver forskningsläget kring hemlöshet och dess effekter på barn med bland annat klart ökade hälsorisker, sämre tillgång till hälso- och sjukvård och ökad risk för svårigheter med den kognitiva utvecklingen. Tillskottet av de 100 lägenheterna har också positiva ekonomiska effekter. En beräkning gjord på drygt hälften av lägenheterna visar på en genomsnittlig besparing om 22 500 kr/månad och lägenhet. Om dessa beräkningar är representativa för samtliga 100 lägenheter, så innebär detta en årlig kostnadsbesparing för stadsområdena på mellan 14 Mkr och 21 Mkr beroende på hur länge familjerna bodde i lägenheterna. När 2015 började hade 14 av de 100 lägenheterna fördelats och vid årets slut 94. Detta innebär att i genomsnitt 54 lägenheter var fördelade under året. För 2015 innebär alltså beräkningen en kostnadsminskning på i storleksordningen 7 Mkr till 11 Mkr. Utan tillgång till dessa lägenheter hade sannolikt den totala kostnaden för hemlöshet därmed varit högre.

Några jämförelser med föregående års utfall avseende dygnskostnad för hemlösa i olika boendeformer framgår av nedanstående tabell:

BOENDE FÖR HEMLÖSA    
20152014Förändring i kronorFörändring i procent
KOSTNAD PER BOENDEDYGN
Lägenheter45 kr51 kr-6 kr-12%
Hotell247 kr278 kr-31 kr-11%
Dygnsboende662 kr662 kr+51 kr+8 %
Genomsnitt för samtliga boendeformer165 kr137 kr+28 kr+20%

Antalet boendedygn totalt ökade med 3 % jämfört med 2014. Ökningen av boendedygn på hotell stod var 34 %, vilket motsvarar 52 900 boendedygn. Att kostnadsökningen (24 %) är väsentligt större än ökningen av boendedygn (3 %) beror sannolikt på att bristen på lägenheter gör att dyrare och utifrån social hållbarhet sämre lösningar används, vilket ofta drabbar barnen. Antalet ansökningar till socialtjänsten om hjälp med boende ökade med knappt 19 % jämfört med 2014.

Det totala antalet boendedygn motsvarar boende för i genomsnitt drygt 4 300 individer per dygn eller 1,4 % av Malmös befolkning.

Den årliga kartläggningen av hemlösa i oktober visade att antalet vuxna hemlösa uppgick till 1 333 personer, varav 507 kvinnor och 826 män. Könsfördelningen är därmed 38 % kvinnor och 62 % män, att jämföra med 36 % kvinnor och 64 % män föregående år. Antalet vuxna hemlösa har ökat med 191 personer jämfört med föregående år, 100 kvinnor och 91 män.

Antal barn i hemlösa hushåll var 675, vilket var 208 fler än 2014. I kartläggningen görs ingen fördelning på flickor och pojkar. Med undantag för 2012 har antalet barn årligen ökat under den senaste femårsperioden. De tre senaste åren har den årliga ökningen varit drygt 40 %.

Ekonomiskt bistånd

Den totala nettokostnaden för ekonomiskt bistånd uppgick till 960 Mkr, vilket innebär en minskning med 8 Mkr, knappt 1 %, jämfört med 2014. Minskningen förklaras till största delen med att knappt 30 Mkr avseende utveckling av arbetet med försörjningsstöd med målet att fler Malmöbor ska bli självförsörjande redovisades inom anslaget för ekonomiskt bistånd. Från och med 2015 redovisas denna kostnad på Kommunstyrelsen.

Stadsbidragsintäkt och kostnad för fritidspeng redovisas inom anslaget för ekonomiskt bistånd. För 2014 kunde fritidspeng beviljas från och med andra halvåret. Fritidspeng har visat överskott både för 2014 och 2015. För 2015 påverkar statsbidraget anslaget för ekonomiskt bistånd som en minskad nettokostnad på 2,7 Mkr. Fritidspengen har varit avsedd för hushåll med barn i årskurs 4–9 som mottagit försörjningsstöd under en längre tid och gett rätt till ersättning för att täcka kostnader för barnens fritidsaktiviteter. Fritidspeng avskaffades från och med 2016.

Kostnaderna för ekonomiskt bistånd till enskilda ökade jämfört med 2014 med 24,5 Mkr.

Det genomsnittliga antalet hushåll per månad som mottog ekonomiskt bistånd uppgick till 10 000 under 2015, vilket var en ökning med i genomsnitt 160, eller knappt 2 %, per månad. Detta innebär att den inbromsning, det vill säga minskade ökningen, som skedde mellan 2013 och 2014 håller i sig. Åren före 2013 låg den årliga ökningstakten på 7-8 %. Genomsnittskostnaden per hushåll och månad var 8 199 kr, vilket var en ökning med 44 kr eller 0,5 % jämfört med föregående år.

Av de 10 282 hushåll som mottog ekonomiskt bistånd i december 2015 var det 4 162, eller 40 %, som varit biståndsmottagare 36 månader eller fler under den senaste fyra åren.

EKONOMISKT BISTÅND
Antal biståndsmånader senaste 48 månaderna av hushåll med bistånd i december respektive år
     
20152014201320122011
1-314341492135512871284
4-6825815816778729
7-9653659648578579
10-12538542546525455
13-2416811526156914861418
25-3698999410171001983
36+41624121399136963378
TOTALT1028210149994293518826

Arbete och studier har alltid varit i fokus av avslutsorsaker men även måttet självförsörjande, annan orsak är av intresse. I självförsörjande, annan orsak, återfinns de som blir självförsörjande med exempelvis sjukersättning, pension eller etableringsersättning. Handläggningstider på exempelvis Försäkringskassan eller arbetslöshetskassa har påverkan på hur långa biståndstider dessa grupper har.

Barn- och ungdomsvård

Antalet anmälningar om barn som far illa har ökade med 26 % jämfört med 2014, från 8 405 till 10 622. De vanligaste aktualiseringsorsakerna var eventuellt bristande omsorg om barn (1 842), hot/våld i familjen (1 272) och eventuellt missbruk hos vårdnadshavare/annan vuxen (1 109). Största ökningarna mellan åren avser ensamkommande barn (277 %, från 250 till 942), boendeproblem (102 %, från 46 till 93) samt riskmiljö (87 %, från 222 till 415).

Vård och omsorg om äldre och personer med funktionsnedsättning

Inom vård och omsorg om äldre och personer med funktionsnedsättning har det skett ett flertal förändringar i verksamheten under 2015. Något som påverkade nästan samtliga brukare var de nya avgifterna för omsorg som infördes i början av året. Bland annat förändrades taxorna för trygghetslarm, personlig omvårdnad och särskilt boende och nya avgifter för hemsjukvård infördes. Avgiftsförändringarna är de första som genomförts sedan 2001 och de genomfördes samtidigt som Malmö stad övergick till ett nytt IT-stöd för verksamheten inom vård och omsorg. Vissa inkörningsproblem ledde till att en mängd felaktiga fakturor gick ut till brukare i början av året. Ett intensivt arbete har dock bedrivits för att komma till rätta med de initiala problemen.

I samband med införandet av nytt verksamhetssystem infördes Socialstyrelsens bedömningsmodell BIC, Behov i centrum, baserad på den internationella standarden ICF, International Classification of Functioning, Disability and Health. Syftet med BIC är att underlätta en systematisk bedömning av den enskildes behov av stöd och hjälp, med hänsyn till brukarens vilja. Genom att införa ett standardiserat språk underlättas också kommunikationen mellan biståndshandläggare och personal i verksamheten vid verkställande av insatser.

Under året beslutades om statliga stimulansmedel för ökad bemanning i äldreomsorgen för åren 2015-2018. Totalt avsattes 1 miljard kronor för 2015 och 2 miljarder per år 2016-2018. Malmös del av satsningen uppgår till 30 Mkr 2015. Syftet med stimulansmedlen är att genom ökad bemanning skapa ökad trygghet och kvalitet för den enskilde inom äldreomsorgen. Regeringen ser också att ökad bemanning kan skapa utrymme för personalen att tillbringa mer tid med den enskilde, men också ge större möjligheter för personalen att gemensamt utveckla verksamheten. Äldreomsorgen i Malmö har använt totalt 28 Mkr av tilldelade medel för att öka bemanningen inom såväl hemtjänst som särskilt boende. Även enskilda utförare har tagit del av stimulansmedlen.

Nettokostnaderna för vård och omsorg om äldre och personer med funktionsnedsättning uppgick för 2015 till totalt 4 045 Mkr, vilket innebär en ökning i förhållande till 2014 med 120 Mkr eller 3 %. Förklaringen till ökningen följer under respektive avsnitt nedan.

Omsorg om äldre och personer med funktionsnedsättning enligt Socialtjänstlagen

Omsorg om äldre och personer med funktionsnedsättning enligt Socialtjänstlagen utgörs i huvudsak av insatser i ordinärt boende, såsom hemtjänst och korttidsvård, och i särskilt boende. Dessa verksamheter står för 66 % av de totala nettokostnaderna. Totalt ökade kostnaderna för dessa verksamheter med 0,9 %, inklusive årets pris- och löneökningar. Nedanstående diagram visar kostnadsutvecklingen för hemtjänst, korttidsvård och särskilt boende de senaste tio åren, rensat från budgeterad pris- och löneutveckling. Diagrammet visar också samma kostnader men rensade från utvecklingen enligt omsorgsprisindex, OPI. Omsorgsprisindex speglar den faktiska kostnads- och löneutvecklingen inom vård- och omsorgssektorn nationellt.

När effekterna av budgeterade pris- och löneökningar är eliminerade syns att nettokostnaderna 2015 näst intill är nere på samma nivå som 2006. Nettokostnaderna rensade från den faktiska pris- och löneutvecklingen i sektorn, enligt OPI, ligger dock på en lägre nivå en 2006. Antalet brukare har för samma period, 2006-2015, ökat med nästan 6 % till följd av en stor ökning av antalet brukare 90 år och äldre.

Tabellen nedan visar kostnads- och volym-utvecklingen per verksamhet mellan 2014 och 2015. Inom hemtjänsten har det varit problem med statistik över antal brukare till följd av övergången till nytt verksamhetssystem och ny klassificering av insatser. Kvalitetssäkring pågår för att undvika liknande problem framöver. Verksamheterna påtalar dock en viss ökning av antalet brukare som skrivs ut från sjukhus för vård i hemmet, vilket lett till ökat antal brukare inom såväl hemtjänst som hemsjukvård. En del av dessa kräver också mer avancerade hälso- och sjukvårdsinsatser.

INSATSER ENLIGT SoL och HSL     
20152014Förändring
ANTAL BRUKARE
Hemtjänstsaknas7448
Korttidsvård27426683.0%
Särskilt boende21082177-69-3.2%
TOTALT ANTAL BRUKARE9892
TOTALKOSTNAD PER INSATS, MKR
Hemtjänst1124112400.0%
Korttidsvård2432113114.9%
Särskilt boende13391348-9-0.7%
Övriga insatser*11711243.7%
SUMMA KOSTNADER28232796260.9%
* Dagverksamhet, mötesplatser och andra öppna insatser

Ökad utskrivning från sjukvården samt ett ökat antal brukare i hemtjänsten med tillfälliga försämringar i hälsa har ökat behovet av korttidsvård. Antalet korttidsplaceringar har ökat med 3 % och kostnaderna med nästan 15 %. Kostnadsökningen beror delvis på en överkapacitet av platser i egen regi och på ramavtal, vilket lett till tomma platser i Malmö stads egen verksamhet där kostnaderna inte kunnat anpassas fullt ut till den låga beläggningen. Under hösten och vintern har arbete pågått med att bland annat omvandla vissa korttidsplatser för att möta behov hos andra brukargrupper än tidigare och på så sätt förbättra beläggningen. Samarbete bedrivs också med Skånes universitetssjukhus för att förbättra vårdplaneringsprocessen och bättre möta brukarnas behov vid utskrivning från slutenvård.

I särskilt boende har antalet årsplatser minskat med 3,2 % i förhållande till 2014. Kostnaderna har dock inte sjunkit lika mycket utan minskar med endast 0,7 %. En del av förklaringen till att kostnaderna inte minskar i takt med antalet vårdtagare är att beläggningen i vissa av stadens egna boenden varit låg och att kostnaderna inte anpassats fullt ut till den låga beläggningen. En förklaring till den låga beläggningen på vissa särskilda boenden har varit att det är överskott på vårdboendeplatser men brist på platser för brukare med demens vilket lett till viss kö under året till platser för den målgruppen. På flera särskilda boenden i staden pågår omvandling av platser från vårdboendeplatser till platser för personer med demens för att möta de förändrade behoven. Samtidigt har det skett en viss avveckling av platser som inte längre bedöms ändamålsenliga. Ett vårdboende har också omvandlats till trygghetsboende.

Omsorg om personer med funktionsnedsättning enligt LSS

Omsorg om personer med funktionsnedsättning enligt LSS består i huvudsak av bostäder med särskild service, daglig verksamhet och personlig assistans med biståndsbeslut från Malmö stad samt personlig assistans enl. SFB med beslut från Försäkringskassan. De totala kostnaderna för LSS-verksamheterna ökar med 6 % i förhållande till 2014.

Den största kostnadsökningen sker för bostäder med särskild service enligt LSS där kostnaderna ökar med 5,6 % trots att antalet brukare i verksamheten minskat något. En stor del av kostnadsökningen beror av utbyggnaden av LSS-bostäder 2014 och 2015. Kostnaden per plats är generellt högre i en ny LSS-bostad än en befintlig, åtminstone de första åren. Detta beror delvis på högre lokalkostnader i nybyggda fastigheter men också på att det ofta tar ett tag från uppstart tills boendet är fullt. Kostnaderna för externa placeringar ökade också något till följd av ett antal nyplaceringar med särskilda behov. Externa placeringar görs i de fall brukarens behov inte kan tillgodoses inom Malmö stads LSS-boenden, till exempel vid behov av lugn lantlig miljö eller skola i anslutning till boendet. Utveckling av verksamhet pågår i Malmö för att kunna minska antalet externt placerade och förebygga behovet av framtida placeringar.

INSATSER ENLIGT LSS    
20152014Förändring
ANTAL BRUKARE
LSS-bostad 872880-8-0.9%
Daglig verksamhet708688202.9%
Personlig assistans enl SFB476456204.4%
TOTALT ANTAL BRUKARE20562024321.6%
TOTALKOSTNAD PER INSATS, MKR
LSS-bostad 669634355.6%
Daglig verksamhet14313675.1%
Personlig assistans enl SFB14213485.9%
Personlig assistans enl LSS797457.2%
Övriga insatser enl LSS124114108.6%
SUMMA KOSTNADER11571092656.0%

Under året har försök gjorts med att utveckla en brukarundersökning för målgrupper inom bostad med särskild service enligt LSS. Syftet med enkäten är att skapa delaktighet och öka brukarnas möjligheter till inflytande och självbestämmande. Brukarundersökningen genomfördes under 2015 i LSS-bostäderna för brukare med utvecklingsstörning, autism eller autismliknande tillstånd och med förvärvade funktionsnedsättningar till följd av hjärnskada (personkrets 1 och 2). Undersökningen är webbaserad och uppbyggd kring pictogram, vilket också använts framgångsrikt av andra kommuner.

Antalet brukare i daglig verksamhet ökar med knappt 3 % i förhållande till 2014 med en femprocentig kostnadsökning som följd. Kostnadsökningen beror också på att fler nya brukare är i större behov av stöd än tidigare samt att en ny verksamhet startat upp under året. Flera omstruktureringar av verksamheten har gjorts under året bland annat för att förbättra nyttjandet av verksamhetens lokaler och förbättra lokaliseringen av vissa verksamheter, såsom Bokbytet som flyttat till lokaler centralt i Malmö och därmed nått en bredare målgrupp Malmöbor.

Kostnaderna för personlig assistans med biståndsbeslut från kommunen ökar med drygt 7 %. Antalet timmar med personlig assistans har ökat med 3,2 %, vilket är en del av förklaringen till kostnadsökningen utöver en viss ökning av timpriset.