Pedagogisk verksamhet

151208_Personalavin_Menslåten_01-750x500

Antalet barn och elever fortsätter att öka kraftigt. Förskoleverksamheten har expanderat kraftigt de senaste åren men ökningstakten har nu börjat plana ut. Grundskoleverksamheten är däremot i stället i början av en expansiv period. En kontinuerlig anpassning av verksamheten till de förändrade förutsättningarna är en ständig utmaning för de pedagogiska verksamheterna. Den kraftiga utbyggnaden innebär ett stort fokus på tillgången till ändamålsenliga lokaler och kompetensförsörjning.

Under året har arbete fortgått med att utveckla respektive organisation och dess interna processer, men även att utveckla samarbetet med de övriga skolnämnderna och med andra interna och externa aktörer. Exempel på samarbete mellan skolnämnderna är de gemensamma utredningsarbeten som bedrivits för att förbättra övergången mellan grundskola och gymnasieskola och kring lokalanvändning och utbyggnad. Skolnämnderna har också etablerat en ny samlad organisation för praktikverksamhet, PraktikMalmö, som nu handhar praktikverksamhet för samtliga skolnämnders räkning.

Ett stort antal utvecklingsinsatser pågår i förskolor och skolor för att uppnå ökad måluppfyllelse och likvärdighet. Uppföljning av elevers kunskapsresultat används som underlag för att identifiera utvecklingsområden. Kvalitetsbesök, kvalitetsdialoger, enkäter till vårdnadshavare eller elever och analyser av klagomål är andra aktiviteter som genomförts med syftet att utveckla verksamheten.

Förskolenämnd

I oktober 2015 fanns i Malmö 252 kommunala förskolor och 76 fristående förskolor. Antalet kommunala förskolor är färre än 2015, vilket beror på att samtidigt som nya förskolor tillkommit så har andra avvecklats eller slagits ihop. Pedagogisk omsorg bedrevs av 7 dagbarnvårdare i kommunens regi och 28 i enskild regi. Under året fanns 8 öppna förskolor i kommunens regi och 2 i enskild regi.

Nettokostnaden för Förskolenämnden uppgick under året till 2 438 Mkr. Jämfört med 2014 har nettokostnaden ökat med 14 Mkr eller 0,6 %. Nettokostnaden mellan åren är dock inte helt jämförbar. För 2015 år ingår även statsbidrag för maxtaxa och kvalitetssäkrande åtgärder i nämndens nettokostnad. Nämnden har övertagit ansvaret för att söka dessa riktade statsbidrag vilket ökat nämndens intäkter och därmed minskat nettokostnaden. Justerat för effekten av statsbidragen har nettokostnaden istället ökat med 4,6 %. Kostnadsökningen beror främst på ett ökat antal förskoleplatser och pris- och löneutvecklingen. Antalet barn som är inskrivna i förskola eller pedagogisk omsorg har ökat med 2,1 % jämfört med föregående år.

I den kommunala verksamheten öppnade flera nya förskolor under året och nettotillskottet av förskoleplatser uppgick till 200. Ett större antal hade planerats men förseningar och miljöförelägganden har medfört att färre platser kunnat öppnas under året. Förskolelokaler i skolor har också lämnats till grundskoleverksamheten.

Antalet barn i förskoleålder fortsätter att öka i Malmö, dock i något lägre takt än tidigare år. Under året uppgick antalet barn med plats i förskola eller pedagogisk omsorg till cirka 19 900. Av barnen som vistades i den kommunala verksamheten var 49 % flickor och 51 % pojkar medan i fristående var 50 % flickor och 50 % pojkar. Av diagrammet framgår utvecklingen av antalet inskrivna barn i förskoleverksamhet sedan år 2011.

Jämfört med föregående år har drygt 400 fler barn haft plats i förskola eller pedagogisk omsorg. Ökningen har skett i både kommunal och fristående verksamhet. Antalet barn i kö ökade något 2015 och uppgick under året i genomsnitt till 169 barn. Den förändrade kön påverkar endast behovstäckningsgraden marginellt. Alla barn har erbjudits plats inom den lagstadgade tiden.

Andelen barn i befolkningen som efterfrågar plats ökar och en allt större andel av barnen efterfrågar heltidsplats. Över 95 % av barnen är nu inskrivna på heltid.

FÖRSKOLEVERKSAMHET - ANTAL INSKRIVNA BARN    
20152014Förändring
Antal inskrivna barn totalt1991919508411
Behovstäckning99.2%99.3%0.1%
Efterfrågan88.5%88.3%0.2%
Andel barn med heltidsplacering95.3%94.4%0.9%
Andel barn i fristående verksamhet14.5%14.5%0.0%

Inom nämnden fortgår arbetet med att öka kvalitet och likvärdighet i verksamheten. Under året har fokus varit att skapa en trygg och säker förskola för alla barn. Insatser har också genomförts för att förebygga diskriminering och kränkande behandling.

Grundskolenämnd

Grundskoleverksamheten omfattar förskoleklass, grundskola, grundsärskola samt fritidshem, pedagogisk omsorg och öppen fritidsverksamhet för skolbarn. I slutet av 2015 fanns det 75 kommunala grundskolor, 1 mottagningsskola (Mosaik) och 26 fristående grundskolor i Malmö.

Nettokostnaden för Grundskolenämnden uppgick under året till 3 270 Mkr. Nettokostnaden har ökat med 200 Mkr eller 6,5 % jämfört med föregående år. Ökningstakten påverkas främst av ett ökat antal elever, pris- och löneutvecklingen men även av att statsbidrag för maxtaxa för fritidshem från och med 2015 ingår i nämndens ekonomiska ram.

Antalet elever/barn har under året ökat med 5,5 % i grundskola och med 7,3 % i fritidshem.

Totalt fanns under året knappt 31 600 elever i skolan vilket är en ökning med cirka 1 600 elever jämfört med 2014. Cirka 49 % av eleverna är flickor och 51 % är pojkar.

Antalet elever i förskoleklass och grundskola ökar medan antalet elever i särskola har fortsatt att minska något. Ökningen har skett både inom kommunala och fristående skolor. Andelen elever i fristående skolor har ökat något sedan föregående år.

GRUNDSKOLA - ELEVER   
20152014Förändring
Antal elever i förskoleklass38123538274
Antal elever i grundskola27487261241363
Antal elever i särskola264268-4
TOTALT31563299301633
Andel i fristående verksamhet16.3%16.0%0.3%

Under året har inskrivningsenheten tagit emot 1 252 nyanlända elever. Det är en ökning med 88 % jämfört med de 665 nyanlända elever som togs emot år 2014.

För att möta den ökade efterfrågan har cirka 900 nya skolplatser skapats. Merparten av platserna har tillkommit genom återtagande av lokaler uthyrda till andra verksamheter men också genom paviljongetableringar. Resterande platsbehov har kunnat tillgodoses genom förtätning i befintliga skolor.

De senaste åren har en tydlig ökning av det genomsnittliga meritvärdet skett för Malmös elever i årskurs 9 i såväl kommunal som fristående verksamhet. Det genomsnittliga meritvärdet för Malmös elever är lägre än i riket, men skillnaderna har minskat. Anledningen till den kraftiga ökningen för 2015 är att från och med år 2015 beräknas meritvärdet i Skolverkets statistik för 17 ämnen (tidigare 16). Meritvärdet i Malmö har dock ökat även om beräkning sker enligt tidigare metodik. Detta framgår av den streckade linjen i diagrammet nedan. Meritvärdet för flickor är cirka 10 % högre än för pojkar. Skillnaden har minskat med drygt 1 procentenhet sedan förra läsåret.

Källa: Skolverket (SIRIS)

När det gäller betygsutfallet för Malmös elever i årskurs 9 som nått målen i alla ämnen och för elever som uppnått behörighet till gymnasieskola har resultaten istället försämrats det senaste året. Motsvarande försämring har skett i riket i övrigt.  I Malmö är det pojkarnas andel som försämrats. En ökning av nyanlända pojkar påverkar utfallet.  Skillnaderna i det totala betygsutfallet men också betygsutfallet per kön skiljer sig mycket åt mellan olika skolor.

BETYGSRESULTAT ÅRSKURS 9, SAMTLIGA HUVUDMÄN       
Andel behöriga till gymasieskolaAndel som uppnått kunskapskraven i alla ämnen
KOMMUNKÖN20152014Förändring20152014Förändring
Malmö flickor8181070700
Malmö pojkar7578-36566-1
Malmö alla78.279.5-1.367.568-0.5
Göteborgalla82.784.7-271.673.1-1.5
Stockholmalla87.387.20.179.477.32.1
RIKETalla85.686.9-1.37777.4-0.4

Källa: Skolverket (SIRIS)

Elever kan komplettera sina betyg efter avslutad skolgång med stöd av så kallad sommarskola och prövning. Sommaren 2015 deltog elever från 22 av Malmös kommunala skolor i sommarskolan och ytterligare ett antal elever nådde på så vis behörighet till gymnasieskolan.

En högre bemanning och mindre klass- och gruppstorlek i de lägsta årskurserna är en strategisk satsning för att öka måluppfyllelsen för eleverna genom hela skolgången. Med stöd av statsbidrag har 130 nya medarbetare kunnat få en anställning inom F-3-verksamheten.

Under året har många skolor drabbats hårt av stölder. Förebyggande arbete för trygghet och säkerhet verkar ha gett effekt då stölderna efter sommaren minskat i omfattning.

Eftersom skolbarnen blir allt fler fortsätter också antalet barn i fritidshem att öka. Cirka 14 900 barn var inskrivna i fritidshem under året. Det är en ökning med cirka 1 000 barn jämfört med föregående år. Den tidigare ökningen av andelen barn som efterfrågar plats verkar dock ha avstannat. I diagrammet framgår att det även 2015 är 63 % av barnen i åldern 6-12 år som är inskrivna i fritids-hem. Efterfrågan för pojkar är cirka en procentenhet högre än för flickorna. Jämfört med riket har Malmö en betydligt högre andel barn i åldrarna 10-12 år och en något lägre andel barn mellan 6 och 9 år som har plats i fritidshem.

Skolinspektionen riktade i oktober, efter en riktad tillsyn, kritik mot bristande kvalitet och bristande likvärdighet i Malmö stads fritidshem. Under våren 2016 ska Malmö stad som huvudman redovisa vidtagna åtgärder till Skolinspektionen.

Arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsnämnd

Nämnden ansvarar för gymnasieskolan, gymnasiesärskolan, kommunal vuxenutbildning, särskild utbildning för vuxna och svenska för invandrare. Från och med maj 2014 ingår också kommunala arbetsmarknadsinsatser i nämndens ansvarsområde.

Nettokostnaden uppgick under året till 1 660 Mkr, vilket är en ökning med 165 Mkr eller 11 % sedan föregående år. Nettokostnaden är dock inte helt jämförbar med föregående år då ansvaret för arbetsmarknads- och vuxenutbildningsinsatser förändrades under 2014. Den ökade nettokostnaden är, bortsett från det förändrade uppdraget framförallt en konsekvens av pris- och löneutvecklingen.

Antalet elever i gymnasieskola och gymnasiesärskola uppgick i genomsnitt till cirka 9 400 vilket är 125 färre än föregående år. Cirka 56 % av eleverna i gymnasieskola har fått undervisning i skolor som drivs av kommunen. Detta är en procentenhet lägre än för 2014.

Efter fjolårets ökning har antalet Malmöelever i gymnasieskola återigen minskat.

De ungdomar som inte fyllt 20 år och som inte genomför eller har fullföljt utbildning på nationella program i gymnasieskola, gymnasiesärskola eller motsvarande utbildning ska följas enligt det kommunala aktivitetsansvaret, KAA. Vägledningscentrum kontaktar ungdomar, bistår med vägledning till studier eller praktik och följer upp. Under året var i genomsnitt 1 100 ungdomar registrerade inom KAA, varav cirka 46 % kvinnor och 54 % män. Antalet ungdomar inom KAA har minskat med cirka 8 % sedan föregående år.

Av diagrammet framgår att antalet elever i Malmös kommunala gymnasieskolor minskat något under 2015. Antalet elever uppgick i under året till cirka 6 600 vilket är en minskning med cirka 140 elever jämfört med 2014. Det minskade antalet elever från Malmö har under året kompenserats något av att antalet elever från andra kommuner har ökat.

Av eleverna i Malmös kommunala gymnasieskolor gick under året cirka 55 % på ett högskoleförberedande program och cirka 15 % på ett yrkesförberedande program. Antalet elever på introduktionsprogram uppgick till knappt 1 750 vilket motsvarar 26 % av det totala antalet elever på de kommunala skolorna. Sedan i fjol har antalet elever i högskoleförberedande program ökat medan antalet i introduktionsprogram och yrkesförberedande program minskat.

Det ökande antalet nyanlända elever har inneburit en ökning av antalet sökande till språkintroduktion. Vid årets slut fanns cirka 700 elever inskrivna i språkintroduktion vilket är 200 fler än året innan. Samtliga kommunala gymnasieskolor har förberett sig på att ta emot nya språkintroduktionsklasser. Under våren 2016 kommer också ett par fristående skolor att ta emot elever.

Inför höstterminen flyttade Malmö stads lärlingsprogram in i egna lokaler. I stället för att ha varit utspridda på andra gymnasier finns nu alla elever på Malmö Lärlingscenter på Stadiongatan.

Det har under året funnits cirka 600 färre årsplatser för kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå. Detta är en minskning med 20 % sedan föregående år. Samtidigt har antalet utbildningsplatser i svenska för invandrare, sfi, ökat med cirka 400. Av de 4 000 årsplatserna för sfi har 55 % funnits hos folkhögskola eller annan extern utbildningssamordnare.

Inom arbetsmarknadsområdet har arbetet med att utveckla samverkan mellan olika verksamheter i Malmö stad och Arbetsförmedlingen stått i fokus under året i syfte att hitta nya metoder för att sänka ungdomsarbetslösheten.

[1] Från och med statistiken för 2015 utgörs Meritvärdet av summan av betygsvärdena för de 17 bästa betygen i elevens slutbetyg. Det möjliga maxvärdet för varje enskild elev är 340 poäng. Tidigare meritvärde beräknades för de 16 bästa betygen (max 320 poäng/ elev).