Flyktingmottagande

Flyktingmottagande

Under hösten 2015 anlände fler människor på flykt till Sverige och Malmö än någonsin tidigare. Malmö stads förvaltningar utförde ett enormt arbete under hösten för att se till att ensamkommande barn fick ett gott omhändertagande och att bistå Migrationsverket och andra aktörer i att skapa ett tryggt, värdigt och mer rättssäkert mottagande. Det stora antalet människor på flykt som anlände till Malmö under hösten föranledde att Malmö stads krisorganisation aktiverades för att stödja övriga förvaltningar och samordna kontakterna med andra myndigheter. Krisorganisationen upplöstes i januari 2016.

Kommunens åtagande under olika delar av asylprocessen

Fördelningen av ansvar och åtaganden mellan myndigheter, framförallt kommunen och Migrationsverket, ser olika ut under olika delar av asylprocessen. Till exempel har kommunen ett stort ansvar för asylsökande ensamkommande barn, men ett mindre ansvar för asylsökande vuxna och familjer. För ensamkommande barn ska kommunen ordna boende och stöd medan Migrationsverket har ansvar för vuxna och familjer. Om flyktingen, såväl vuxen som barn, kan ordna eget boende (ensamkommande barn kan anvisas boende hos familjemedlem om sådan finns i landet) kompliceras ansvarsfördelningen ytterligare. Om uppehållstillstånd sedan beviljas förändras ansvarsförhållandena igen. Höstens flyktingsituation kommer därför sannolikt påverka kommunen under flera år framöver.

Mottagande av ensamkommande barn

Sociala resursnämnden har huvudansvaret för mottagande av ensamkommande barn med bland annat ankomstboende och socialsekreterare som bedömer barnens behov vid ankomsten. Från att under våren ha tagit emot i genomsnitt 5 barn per dygn tog nämndens verksamhet som mest emot 268 barn per dygn under hösten. Diagrammet nedan visar utvecklingen av antalet ensamkommande barn per år under åren 2011–2015. Den kraftiga ökningen under hösten 2015 krävde en enorm mobilisering av lokaler, möbler och sängkläder och inte minst av personal. I slutet av maj 2015 fanns totalt 90 platser i ankomstboende hos Sociala resursnämnden och när antalet ensamkommande barn var som högst i Malmö fanns i november 2 524 platser i ankomstboende. Totalt anställdes nära 2 000 medarbetare boenden under perioden september–december. Utöver detta utökades antalet socialsekreterare och en bemanningsenhet fick bildas för att genomföra alla rekryteringar.

I arbetet med mottagande av ensamkommande barn har Sociala resursnämnden haft stöd av en rad andra nämnder. Stadsområdesnämnderna har exempelvis i perioder lånat ut socialsekreterare och annan personal och Servicenämnden har spelat en nyckelroll i att få fram och utrusta lokaler för ankomstboende för ensamkommande barn samt att leverera måltider till boendena. Personal har även lånats ut från skolnämnderna. Samtidigt som detta inneburit att staden lyckats mobilisera stöd för att ta emot det ökade antalet ensamkommande barn har det fått konsekvenser för övriga verksamheter. Skolorna har exempelvis haft svårt att få tag i vikarier, då dessa arbetat med ensamkommande barn, och inom socialtjänsten har handläggningstiderna ökat till följd av att socialsekreterarna styrts om till andra arbetsuppgifter.

Stadsområdesnämnderna har också märkt av ökningen av ensamkommande barn genom att de har ansvar för de som vid ankomsten uppger att de har en familjeanknytning i Sverige. I sådana fall ska socialtjänsten utreda om anknytningen innebär en lämplig boendesituation för barnet och i de fall det inte bedöms vara så utreda en omplacering till exempelvis jourhem, familjehem eller HVB. Detta har ytterligare ökat belastningen på socialtjänsten i stadsområdena. Stadsområdena beskriver också ett ökat antal besökare i deras olika verksamheter som erbjuder samhällsvägledning i olika former, då nyanlända sökt information och vägledning. Mötesplatser och annan öppen verksamhet, såsom biblioteken, har också märkt av ett ökat besöksantal.

Asylsökande barn i skola

Asylsökande barn har samma rätt att gå i skola som andra barn i Sverige. Det ökade antalet människor på flykt i Malmö under hösten innebar därmed ett ökat elevinflöde till Grundskolenämndens Inskrivningsenhet och Mottagningsskolan Mosaik. Alla nyanlända elever skrivs in via Inskrivningsenheten och elever i åldersgrupper för årskurs 7-9 påbörjar sin undervisning på Mottagningsskolan Mosaik. Utöver ett ökat antal elever i dessa två verksamheter har det ökade elevantalet inneburit ökade antal elever på samtliga skolor i Malmö då nämnden arbetar för att fördela ansvaret för nyanlända elever på fler skolor.

Det finns dessvärre ingen separat statistik över antal nyanlända asylsökande elever. Enligt skollagen definieras nyanlända elever som asylsökande flyktingar, inflyttade EU-medborgare, elever med permanent uppehållstillstånd eller elever med föräldrar som arbetar i exempelvis vissa internationella organisationer och beskickningar. Grundskolenämnden har dock gjort en bedömning, baserat på uppgifter från Migrationsverket, att antalet asylsökande barn i skolan, omräknat till helårselever, uppgick till 164 för 2015. Antalet asylsökande helårselever uppgick för 2014 till 68, vilket innebär en ökning under 2015 med cirka 140 %.

Övriga åtaganden för mottagande av människor på flykt

Utöver mottagande av ensamkommande barn och skolgång för asylsökande barn har Malmö stad genomfört en rad andra aktiviteter under hösten 2015 till följd av det ökade antalet människor på flykt i staden.

Ett exempel på sådana aktiviteter är upprättandet av ankomstcentral Posthusplatsen i anslutning till Centralstationen. Syftet med ankomstcentralen var att skapa en plats där myndigheter och hjälporganisationer kunde arbeta för att skapa ett värdigt flyktingmottagande i nära anslutning till stationen. På ankomstcentralen fanns representanter från Migrationsverket, Röda Korset, Frälsningsarmén, och Refugees Welcome to Malmö. Ankomstcentralen öppnade i början av oktober och avvecklades i december.

Ett annat exempel är det team med så kallade vägledare som under hösten arbetat i princip dygnet runt i anslutning till Centralstationen. De har haft i uppdrag att möta upp ensamkommande barn direkt vid tågen, att ge dem information på deras modersmål om hur mottagningsprocessen ser ut och vilken omsorg/omhändertagande Malmö stad erbjuder. Syftet har varit att skydda barnen från oseriösa aktörer, skapa trygghet och säkerställa att de får korrekt information. Vägledarna har också genom sin språkkompetens kunnat användas som tolkar för att ge korrekt information från och till andra myndigheter.

Merkostnader för flyktingmottagande under 2015

Det ökade antalet människor på flykt i Malmö under hösten 2015 och de konsekvenser detta medfört för kommunens verksamheter har inneburit ökade kostnader för Malmö stad under året. Stora delar av mottagandet av asylsökande ensamkommande barn finansieras av ersättningar från Migrationsverket. Sådana statliga ersättningar utgår också för en rad andra aktiviteter i kommunen såsom utredning av ensamkommande barn med familjeanknytning, skolgång för asylsökande barn och ersättning för HVB-placering av ensamkommande barn.

Samtliga nämnder ombads i sina årsanalyser göra en bedömning av hur stor del av deras nettokostnader som avser aktiviteter förknippade med det ökade antalet människor på flykt i Malmö hösten 2015 samt vilka merkostnader det inneburit i förhållande till motsvarande kostnadsmassa 2014. Enligt dessa bedömningar uppgår Malmö stads totala merkostnader för flyktingmottagande till cirka 130 Mkr, vilket innebär en ökad nettokostnad i förhållande till 2014 med cirka 65 %.