Sammanfattning

151208_Personalavin_Menslåten_01-750x500

Årets resultat blev +563 Mkr och därmed kan hela underskottet från 2014 återställas. Därutöver föreslås 185 Mkr avsättas till resultatutjämningsreserven.

Årets ekonomiska utveckling har inneburit följande:

  • att kommunens finansiella mål om en hållbar ekonomisk utveckling har kunnat uppnås
  • att kommunens räntebärande nettoskuld minskade med 26 Mkr till 550 Mkr
  • att drygt hälften av årets investeringar och exploatering har kunnat finansieras med medel från den löpande verksamheten

Uppföljningen av de nio kommunfullmäktigemålen har skett enligt den nya strukturen för styrning, ledning och utveckling från år 2015. En bedömning har gjorts utifrån hur nämnder och helägda kommunala bolag bidragit till att utvecklingen går i riktning mot måluppfyllelse. Kommunfullmäktigemålen är långsiktiga i sin karaktär, och uppföljningsarbetet är under utveckling, vilket innebär att det är svårt att bedöma måluppfyllelse utifrån nämndernas analyser. Samverkan är ett ledord som fått genomslag bland nämnderna. Här pågår sammantaget stora ansträngningar att förbättra måluppfyllelsen genom samverkan inom och utanför Malmö stad.

Samtliga pedagogiska nämnder redovisar överskott och årets merkostnader för flyktingmottagandet har kunnat finansieras inom respektive nämnds ekonomiska ram.

Antalet barn och elever fortsätter att öka kraftigt. Förskoleverksamheten har expanderat kraftigt de senaste åren men ökningstakten har nu börjat plana ut. Grundskoleverksamheten är däremot i stället i början av en expansiv period. Den kraftiga utbyggnaden innebär ett stort fokus på tillgången till ändamålsenliga lokaler och kompetensförsörjning.

Kvalitets- och likvärdighetsfrågor har också fortsatt fokus inom de pedagogiska verksamheterna men även om utvecklingsinsatser pågår finns fortsatt stora utmaningar inom detta område.

Fyra av fem stadsområdesnämnder redovisar underskott och den sammanlagda budgetavvikelsen för nämnderna uppgår till -93 Mkr, trots intensivt arbete med åtgärdsplaner under året. Största underskottet uppstår inom Vård och omsorg med -62 Mkr. I underskotten för stadsområdena ingår ett underskott om 51 Mkr som avser kostnader för hemlösheten vilka ej inräknas i stadsområdesnämndernas budgetansvar. Dessutom ingår merkostnader för flyktingmottagande om cirka 28 Mkr från vilka nämnderna befriats från resultatansvar 2015.

Kostnaderna för hemlöshet ökade och uppgick till 260 Mkr, vilket var 24 % mer än föregående år, vilket kan jämföras med en genomsnittlig ökningstakt på 13 % per år under den senaste 10-årsperioden

Det genomsnittliga antalet hushåll per månad som fick ekonomiskt bistånd ökade med 160 och uppgick till 10 000, en ökning med knappt 2 %. Detta innebär att den inbromsning, det vill säga minskade ökningen, som skedde mellan 2013 och 2014 håller i sig. Åren före 2013 låg den årliga ökningstakten på 7-8 %.

Nettokostnaderna för vård och omsorg om äldre och personer med funktionsnedsättning uppgick för 2015 till totalt 4 045 Mkr, vilket innebär en ökning i förhållande till 2014 med 120 Mkr eller 3 %. Med tanke på den underliggande pris- och löneutvecklingen under året på drygt 2 % får en sådan kostnadsutveckling betraktas som blygsam.

Verksamheterna hemtjänst, korttidsvård och särskilt boende står för 66 % av kostnaderna inom vård och omsorg. För dessa ökar nettokostnaderna med 0,9 % 2015. Frånräknat pris- och löneutveckling de senaste åren är nettokostnaderna för dessa verksamheter på en nivå jämförbar med 2006 års kostnader. Samtidigt har antalet brukare i dessa verksamheter ökat med nära 6 %. Analysen av ekonomi och kvalitet i vård och omsorg, som genomförts under 2015, pekar också på en rad faktorer utöver kostnadsutvecklingen som utmaningar framöver. Det handlar exempelvis om styrning och ledning av verksamheten samt säkerställandet av likvärdighet och kvalitet.

Omsorg om personer med funktionsnedsättning enligt LSS består i huvudsak av bostäder med särskild service, daglig verksamhet och personlig assistans med biståndsbeslut från Malmö stad samt personlig assistans enl. SFB med beslut från Försäkringskassan. De totala kostnaderna för LSS-verksamheterna ökar med 6 % i förhållande till 2014, framför allt till följd av utbyggnad av bostäder med särskild service enligt LSS.


I de fall statistiska uppgifter i årsredovisningen kan redovisas könsuppdelad och där det är relevant görs detta. Det pågår ett kontinuerligt utvecklingsarbete i syfte att ange relevant statistik uppdelad på kön.