Finansiell riskhantering och uppföljning

I enlighet med rådet för kommunal redovisnings rekommendationer RKR 20 Redovisning av finansiella tillgångar och finansiella skulder, samt RKR 21 Redovisning av derivat och säkringsredovisning innehåller följande avsnitt en förklaring och redovisning av hur finansiella tillgångar och skulder samt finansiella instrument påverkar kommunens resultat, ställning och kassaflöden i de delar som anses vara relevanta för kommunens verksamhet.

Den finansiella infrastrukturen

Kommunkoncernens finansverksamhet regleras i Kommunfullmäktiges Finansiella föreskrifter samt i Kommunstyrelsens Finanspolicy.

Finansverksamheten är samlad i kommunens internbank. Internbanken ansvarar för kapitalförsörjning och likviditetsplaneringen. Internbanken genomför upplåning på den öppna kapitalmarknaden via emissioner av kommunobligationer och kommuncertifikat samt placerar eventuell överskottslikviditet. En grund i detta är att man har etablerade låneprogram, upparbetade relationer och nödvändiga övriga finansiella avtal.

Kreditbetyg/Rating

Kreditvärdigheten är en av faktorerna som styr vilka priser man i slutändan får betala på emitterade obligationer.

Kommunen har sedan 2011 varit ratad som AAA av Standard & Poor’s vilket är det högsta betyget i deras internationella ratingskala. Kreditbetyget motsvarar samma kreditvärdighet som svenska staten. Endast ett fåtal låntagare globalt sett har högsta kreditbetyg. Kreditbetyget underlättar för staden att få tillgång till de svenska och internationella kapitalmarknaderna.

Likviditet

Internbanken hanterar kommunens och de helägda bolagens likviditet genom ett gemensamt koncernkonto där kommunens och de helägda bolagens kassaflöde samlas.

Internbanken ska hålla betalningsberedskap genom likviditetsreserver om minst 500 Mkr, tillgängliga genom bekräftade lånelöften eller genom egen likviditet.

Per 2015-12-31 uppgick Internbankens likviditetsreserv till 5 231 Mkr, varav 1 231 Mkr utgjordes av likvida medel på bankkonto. Skulder med kapitalförfall inom 12 månader uppgick till 3 460 Mkr

Genomsnittlig ränta för Internbankens likviditetsförvaltning har under 2015 varit 0,08 %.

Låneskuld

Kommunkoncernens totala externa upplåning uppgick vid årsskiftet 2015 till 10,9 Mdr. Låneskulden har därmed ökat med 0,8 Mdr sedan föregående år. Förutom obligations- och certifikatlån ingår också finansiell leasingskuld i den totala koncernlåneskulden.

Malmö stads andel av upplåningen utgörs av 9,8 Mdr i externa obligations- och certifikatlån samt 141 Mkr i ett ränte- och amorteringsfritt lån från VA-Syd avseende aktiekapital i Sydvatten AB.

Utöver Internbankens upplåning har MKB Fastighets AB tidigare haft upptagna lån genom såväl bilaterala låneavtal som genom emitterade obligationer. Samtliga MKB:s externa lån har under året amorterats. MKB Fastighets AB har således samtliga lån via Internbanken per 2015-12-31. Övriga låneskulder i den sammanställda redovisningen avser kommunens andel av delägda bolags upplåning.

Den genomsnittliga återstående löptiden för Internbankens externa låneskuld uppgick vid årsskiftet till 2,6 år.

Utlåning

Internbankens utlåning till de helägda bolagen uppgick per 2015-12-31 till 8,3 Mdr.
All utlåning från Internbanken sker till marknadsmässiga villkor.

De genomsnittliga ränteintäkterna för Internbankens utlåning under 2015 uppgick till 1,45 %

Den genomsnittliga räntebindningstiden för Internbankens utlåning uppgick per 2015-12-31 till 1,7 år.

Finansiell riskhantering

Risker förenade med stadens finansiella verksamhet hänför sig huvudsakligen till ränterisk, finansieringsrisk, motpartsrisk samt valutarisk.

Med ränterisk avses risken för att en snabb förändring av marknadsräntorna påverkar stadens finansnetto negativt.

Med finansieringsrisk avses risken att vid någon tidpunkt inte ha tillgång till, eller endast mot en ökad kostnad, ha tillgång till medel för betalningar.

Med motpartsrisker avses risken för att den motpart med vilken kommunen har en placering eller ett derivatavtal inte kan fullfölja de förpliktelser som avtalet innebär

Med valutarisk avses risken för att staden drabbas av ökade kostnader eller minskade intäkter till följd av valutakursförändringar.

Valuta- och räntederivat får användas för att hantera risker i den finansiella verksamheten.

Riskexponeringen avseende finansiella poster mäts löpande i kommunens finanssystem. Varje månad upprättas och tillställs Kommunstyrelsen en finansiell rapport med balans-, resultat- och riskavstämning.

Typ av riskPolicyUtfall
Ränteriskriskspridning genom gränsvärdeninom policyram
Finansieringsrisk 2-4 år 2,6 år
Motpartsrisk
Placeringarberoende av rating inom policyram
Derivat beroende av rating inom policyram
Valutarisk finansiella vautaaffärer ska säkrasinom policyram

Ränterisk

Med stadens ränterisk menas risken för att en snabb förändring av marknadsräntorna påverkar stadens finansnetto negativt. Ränteriskhantering ska syfta till att undvika stora och snabba genomslag i finansnettot.

Ränterisk för kommunen uppstår i samband med upp- och utlåning samt vid placeringar, såväl mot extern motpart som inom koncernen. Hantering av ränteriskerna ska delas upp i en strategi för placeringar och en för strategi för stadens upp- och utlåning samt tillhörande derivat.

En förändring av räntan med 1 procentenhet beräknas påverka Malmö stads finansnetto de kommande 12 månaderna med ± 5,7 Mkr.

Derivatinstrument används i syfte att ränte- och valutasäkra underliggande lån. Internbankens derivatportfölj uppgick per 2015-12-31 till 5,8 Mdr, varav 0,8 Mdr avser valutasäkring av utlandslån. Marknadsvärdet understeg det nominella värdet med 146 Mkr. Detta negativa marknadsvärde påverkar dock inte resultatet, eftersom kommunens hantering av räntederivat uppfyller kraven på effektiv säkring av ränterisk enligt RKR 21. För vissa ränteswappar, där ursprunglig säkrad post inte längre följer marknadsräntan, på grund av negativ Stibor, upphör räntesäkringens effektivitet. Vid en samlad bedömning bedöms räntesäkringen fortfarande vara effektiv.

Kommunens räntekostnader under året, exklusive derivat, uppgick till 0,32 %, motsvarande 28 Mkr. Räntekostnaden inklusive derivat uppgick till 1,00 %, motsvarande 89 Mkr.

Räntebindningstiden för kommunens upplåning per 2015-12-31 uppgick till 2,7 år, inklusive derivat, medan räntebindningstiden exklusive derivat uppgick till 0,7 år.

Den genomsnittliga låneräntan för kommunens utestående låneskuld, inklusive räntederivat, uppgick per 2015-12-31 till 0,91 %. Exklusive derivat uppgick den genomsnittliga låneräntan vid årsskiftet till 0,23 %.

Finansieringsrisk

I syfte att minska kommunens finansieringsrisk för upplåning skall löptiderna för kapitalförfall för upplåning spridas över åren. För lån som förfaller inom 12 månader ska likviditetsreserver, checkkrediter och lånelöften täcka mer än 100 %. Per 2015-12-31 fanns 5 231 Mkr i tillgänglig likviditet, medan lån med förfall inom 12 månader uppgick till 3 460 Mkr.

Motpartsrisker

Placeringar

Överskottslikviditeten placeras i penningmarknaden utifrån krav på kreditvärdighet samt även i vissa fall med löptids- och beloppsbegränsningar. Likviditeten placeras främst på bankkonto eller i papper utgivna av svenska staten, svenska kommuner, kreditmarknadsinstitut och företag. Beloppsbegränsningar per kreditmarknadsinstitut och företag innebär att väsentliga koncentrationer av kreditrisk undviks.

Derivat

Kommunen är genom finansiella derivatavtal exponerad för en risk att en motpart inte kan fullgöra sina förpliktelser. Motparterna är såväl svenska som internationella banker. Kommunstyrelsens finanspolicy föreskriver att den samlade risken gentemot en enskild bank inte får överstiga specifika gränsvärden beroende på motpartens kreditbetyg.

Valutarisk

Enligt Kommunstyrelsens finanspolicy ska valutarisker som uppkommer då staden lånar eller placerar i utländsk valuta säkras omedelbart.

Kommunen har obligationslån om 750 miljoner norska kronor. I samband med affärerna gjordes även valutaswappar, som omvandlar lånet till SEK. Således har kommunen ingen valutarisk i sin upplåning.

Utöver ovanstående valutasäkrade lån har kommunen endast ett transaktionskonto i euro. Valutarisken bedöms därför vara obetydlig.