Samverkan

I syfte att stödja fortsatt utveckling av samverkan kom parterna överens om att inhämta förvaltningarnas erfarenheter av och synpunkter på implementeringen av det nya samverkansavtalet och hur samverkan fungerar. Partsammansatta gruppen (PSG) tog fram ett antal frågor som förvaltningarnas respektive skyddskommittéer fick i uppdrag att reflektera och föra dialog kring i samband med den årliga systemuppföljningen av systematiskt arbetsmiljöarbete.

15 förvaltningar hade dialog utifrån frågorna och en sammanfattning av deras svar för respektive frågeområde redovisas nedan. Två förvaltningar planerar att ha dialogen våren 2015 varav den ena förvaltningen i samband med revidering av sin lokala överenskommelse om samverkan.

Samstämmighet mellan beslutsnivåer och samverkanssystem

Merparten av förvaltningarna bedömde att det finns samstämmighet mellan beslutsnivåer och samverkanssystem. Ett par förvaltningar svarade att det i stort sett finns samstämmighet. Ett par förvaltningar kommer se över sin nuvarande överenskommelse bland annat i syfte att få större samstämmighet. Några direkta hinder för att uppnå samstämmighet mellan beslutsnivåer och samverkanssystem angavs inte. Ett par förvaltningar hade dock erfarenhet av att när samverkan flyttar längre ut i verksamheten kan svårigheter med att bemanna från fackliga organisationer uppkomma. När det gäller IOF-verksamheten har ett stadsområde, som komplement till samverkansgruppen på avdelningsnivå, på enhetsnivå infört ett förberedande organ inför samverkan som de kallar ”dialog i samverkan”.

Förflyttning för att uppnå intentionerna i samverkansavtalet

Det fanns variation på hur långt förvaltningarna kommit i utvecklingen av samverkan. Ett par förvaltningar ansåg att de kommit långt och att dialogen mellan parterna upplevs som god. Det nya samverkansavtalet med gemensam utbildning för samverkansrepresentanter ansågs ha bidragit till en bättre samverkan. Flera uttryckte att samverkansgrupperna fungerar bra men att arbetsplatsträffarna kan förbättras. Det framstår som att merparten av de större förvaltningarna har bildat partsammansatta arbetsmiljögrupper som på uppdrag av skyddskommittén arbetar med att bereda frågor inom arbetsmiljöområdet. Detta har bidragit till mer av gemensamt arbete och mer av verksamhetsutveckling. Ett par förvaltningar tyckte att de kommit en bit på väg men att det fortfarande väger över för ”mindre av” och att det är vanligt med sammanträde och information. Generellt framkom att det är bra dialog, öppet klimat och uppfattningen är att båda parter har goda avsikter. Mer erfarenhet och kunskap behövs för att göra förflyttningen. En förvaltning lyfte också vikten av att regelbundet utvärdera sitt arbete för att se var man ligger i förhållande till intentionerna.

Utmaningar som framkom var att hitta och ta sig tid till dialog i ”vardagens resultatorienterade klimat”, få samverkansrepresentanterna att uppleva att de är med i tidigt skede, representation från fackliga organisationer, få ett relevant innehåll på APT, förståelsen för kopplingen APT- Samverkansgrupp-Förvaltningsråd. Flera förvaltningar uttryckte vilja och såg potential i att involvera medarbetare och fackliga i ett tidigt skede i verksamhetsutvecklingen. Genom att flytta ut samverkan ökar möjligheten till förflyttning till ”mer av” ansåg en förvaltning. Ett par förvaltningar hade initierat förändringsarbete om att starta dialogen tidigare. Merparten ansåg att det fanns goda förutsättningar för fackligt förtroendevalda att aktivt delta i samverkan. Svårigheter som lyftes fram var att få förberedelsetid inför möten, svårt att byta arbetspass eller ställa in lektioner för de som har schemalagd arbetstid eller arbetar på mindre enheter. Tidsaspekten togs upp som ett problem i tider av hög arbetsbelastning vilket gällde båda parter.

Arbete utifrån skyddskommiténs uppdrag

På frågan hur förvaltningsråden arbetar med sitt skyddskommittéuppdrag svarade flera förvaltningar att skyddskommittémöten hålls 4 gånger per år men det fanns också de som hade det varje förvaltningsrådsmöte. Det framkom att de partsammansatta arbetsmiljögrupperna har ett viktigt uppdrag i det övergripande arbetsmiljöarbetet och att dessa grupper stärker skyddskommitténs arbete. I utbildningsinsatser till chefer och skyddsombud tydliggörs skyddskommitténs funktion. I övrigt var det variation i svaren: arbetsmiljöfrågorna är alltid en naturlig del i dialogen i förvaltningsrådet, intentionerna i rollbeskrivning för skyddskommitté följs, uppföljning av tillbud och arbetskador görs regelbundet, lägger för lite tid på uppföljning, analys och utvärdering. Flera förvaltningar såg behov av att tydliggöra skyddskommittéuppdraget i förvaltningen. Bedömningen var att uppdraget var relativt känt på områdesnivå/avdelningsnivå, däremot inte på arbetsplatsnivå.

Stöd för att utveckla samverkan

Merparten av förvaltningarna ansåg inte att de behövde något centralt stöd i nuläget utan att det är ett internt arbete som måste göras. Handlingsplaner har tagits fram utifrån resultatet av både den årliga systemuppföljningen av SAM samt uppföljningen av samverkan. Enskilda förvaltningar önskade utbildningsstöd angående APT, stöd för att höja kompetensen rörande arbetsmiljö hos framförallt medarbetarna, tydliggörande av hur samverkan ska ske inom olika områden, t.ex. i rekryteringsfrågor, workshop med fokus på dialog och arbetsmiljö. En förvaltning uttryckte vikten av att den gemensamma arbetsmiljöprocessen och dess processgrupp fortsätter att utvecklas för att bättre möta förvaltningarnas behov av specialistkompetens och gemensamt arbetssätt.

Slutsatser

Sammantaget visade svaren att:

  • samstämmighet mellan beslutsnivåer och samverkanssystem inte fanns fullt ut.
  • det fanns variation i hur långt förvaltningarna kommit i utveckling av samverkan och att utmaningarna ligger i tidsplaneringen samt att arbetsplatsträffarna kan förbättras.
  • förutsättningarna för fackliga att delta i samverkan upplevdes goda men för de som arbetar på mindre enheter eller har schemalagd arbetstid fanns svårigheter.
  • skyddskommittéuppdraget behövde tydliggöras.
  • inga generella behov av stöd för fortsatt utveckling av samverkan behövdes i nuläget