Frisknärvaro och sjukfrånvaro

En stor del av Malmö stads medarbetare är friska. Under 2014 hade 34 % av medarbetarna ingen sjukfrånvaro. Det var 31,3% av kvinnorna och 42,7% av männen som inte hade någon sjukfrånvaro under året.

Frisknärvaro

Diagrammet nedan visar frisknärvaro, det vill säga procentuell andel av Malmö stads medarbetare som inte hade någon sjukskrivningsperiod under respektive månad 2014. Frisknärvaron följer samma mönster som 2013, men var lägre under flertalet månader 2014. Kvinnors frisknärvaro var lägre än mäns i likhet med föregående år.

Sjukfrånvaro

Sjukfrånvaron 2014 motsvarade 6,12 %, vilket var en ökning motsvarande 0,45 procentenheter i förhållande till föregående år. Kvinnors sjukfrånvaro ökade med 0,50 procentenheter och mäns sjukfrånvaro ökade med 0,29 procentenheter vid en jämförelse med 2013. Sjukfrånvarovolym är antal sjukdagar (kalenderdagar) dividerat med antalet anställningsdagar under perioden, multiplicerat med 100.

Sjukfrånvarovolymen 2014 (6,12 %) motsvarade 22,3 kalenderdagar i genomsnitt per medarbetare. Motsvarande uppgift för 2013 var 20,7 kalenderdagar, det vill säga en ökning med i genomsnitt 1,6 kalenderdagar per medarbetare. Vid en jämförelse under senaste tioårsperioden framgår att sjukfrånvaron har ökat sedan 2011 men är inte uppe på de nivåer som Malmö stad hade för tio år sedan, vilket följer trenden i offentliga organisationer.

Sjukfrånvaron överstigande 15 kalenderdagar ökade för såväl kvinnor som män. Kvinnors sjukfrånvaro i intervallet 91- ökade mest (0,6 procentenheter) i förhållande till 2013. Sjukfrånvaron för både kvinnor och män minskade däremot i intervallet dag 1-14.

I likhet med riket i övrigt var sjukfrånvaron i Malmö stad högre för kvinnor än för män och ökade med ökad ålder. Sjukfrånvaron för kvinnor ökade i alla åldersintervall över 30 år. Det var främst sjukfrånvaron i intervallet 91- som ökade för kvinnor över 30 år.

Männens sjukfrånvaro var lägre än kvinnornas sjukfrånvaro och ökade generellt med ökad ålder, men män i åldersgruppen 30-39 år hade lägre sjukfrånvaro än män i åldersgruppen 20-29 år. Vid en jämförelse med 2013 var det främst sjukfrånvaron i intervallet 91- som ökade för män över 40 år.

Sjukfrånvaron varierade mellan förvaltningarna. Den högsta sjukfrånvaron hade förskoleförvaltningen, stadsområdesförvaltningarna, serviceförvaltningen och sociala resursförvaltningen. Utifrån Malmö stads omorganisation 1 juli 2013 är det inte möjligt att jämföra förvaltningarnas sjukfrånvaroutveckling 2014 med 2013.

Sjukfrånvaro, förvaltningar   
FörvaltningTotaltKvinnorMän
Stadskontoret1,45%1,30%1,74%
Gatukontoret2,41%2,43%2,40%
Miljöförvaltningen2,47%2,66%2,06%
Fastighetskontoret2,52%3,95%0,56%
Kulturförvaltningen2,81%3,25%2,10%
Fritidsförvaltningen3,61%3,54%3,64%
Gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen4,38%4,97%3,40%
Grundskoleförvaltningen4,79%5,05%4,11%
Stadsbyggnadskontoret4,83%5,68%3,34%
Sociala resursförvaltningen5,87%6,58%3,61%
Serviceförvaltningen6,09%7,83%4,37%
SoF Söder6,51%6,74%4,47%
SoF Norr6,66%6,86%5,54%
SoF Innerstaden7,13%7,39%5,59%
SoF Öster7,24%7,71%4,01%
SoF Väster7,73%8,31%4,35%
Förskoleförvaltningen7,85%8,06%5,81%

Sjukfrånvaron inom de största yrkesgrupperna hade stor påverkan på förskoleförvaltningens, stadsområdesförvaltningarnas och sociala resursförvaltningens totala sjukfrånvarovolym. Bland nio av de tio största yrkesgrupperna hade kvinnorna högre sjukfrånvarovolym än männen. Män som är handläggare, övergripande verksamhetsplanering, hade högre sjukfrånvaro än kvinnor i denna yrkesgrupp.

Vid en jämförelse med föregående år ökade sjukfrånvaron i flertalet yrkesgrupper för såväl kvinnor som män. Den enda yrkesgrupp bland nedanstående tio yrkesgrupper som hade en lägre sjukfrånvaro för kvinnor var vårdare inom gruppboende. Av nedanstående yrkesgrupper minskade sjukfrånvaron för män inom följande: förskollärare, vårdare inom gruppboende, socialsekreterare och lärare grundskola senare år.

Med undantag av vårdare inom gruppboende har sjukfrånvaron över 14 kalenderdagar ökat i samtliga av de tio största yrkesgrupperna jämfört med 2013. I sju av yrkesgrupperna har sjukfrånvaron motsvarande 1-14 kalenderdagar minskat i jämförelse med 2013.

Det är lagreglerat att årsredovisningen ska innehålla obligatorisk sjukfrånvaroredovisning utifrån särskilt anvisat beräkningsunderlag (inklusive tidsbegränsat anställda som är timavlönade, rehabiliteringsersättning och förebyggande sjukpenning, exklusive tjänstledighet). Av denna anledning skiljer sig nedanstående siffror från tidigare redovisade uppgifter i kapitlet. Samtliga nyckeltal i den obligatoriska sjukfrånvaroredovisningen ökade 2014 i jämförelse med föregående år. Malmö stads nyckeltal för total sjukfrånvarotid i den obligatoriska sjukfrånvaroredovisningen var lägre än Stockholms stad och Göteborgs stad 2014.

Obligatorisk sjukfrånvaroredovisning20142013
Total sjukfrånvarotid i förhållande till sammanlagd ordinarie arbetstid6.25.8
- varav tid med långtidssjukfrånvaro (över 60 dagar) i förhållande till total sjukfrånvaro40,335.6
Sjukfrånvarotid för kvinnor i förhållande till sammanlagd ordinarie arbetstid för kvinnor6.86.3
Sjukfrånvaro för män i förhållande till sammanlagd ordinarie arbetstid för män4.34.2
Sjukfrånvaro i åldersgruppen –29 år
i förhållande till gruppens sammanlagda ordinarie arbetstid
4.54.2
Sjukfrånvaro i åldersgruppen 30–49 år
i förhållande till gruppens sammanlagda ordinarie arbetstid
5.95.5
Sjukfrånvaro i åldersgruppen 50 år –
i förhållande till gruppens sammanlagda ordinarie arbetstid
7.46.8

Sjuklönekostnader

De totala sjuklönekostnaderna för 2014 uppgick till 172,4 miljoner kronor. Kostnaderna för den korta sjukfrånvaron (dag 1–14) motsvarade 147,5 miljoner kronor, det vill säga 85,6% av de totala sjuklönekostnaderna.