Sveriges klimatsmartaste stad

Hållbarheten_EON_2000

År 2020 ska Malmö stads egen organisation vara klimatneutral och år 2030 ska hela Malmö försörjas till 100 procent av förnybar energi.

Effektivare användning av energi

Energianvändningen per person minskade återigen i Malmö under år 2012 och uppvisade det lägsta värdet under hela den redovisade perioden sedan år 1990. Den totala energianvändningen ökade dock jämfört med år 2011 och ligger strax över 7 000 GWh per år vilket den pendlat kring ända sedan 1990-talet. Energianvändningen i de kommunala fastigheterna minskade återigen under år 2013 och ligger nu på samma nivå som före utökningen av fastighetsbeståndet år 2008.

Kraftiga energieffektiviseringar måste genomföras på bred front i Malmö. Det är den enskilt viktigaste åtgärdskategorin för att kunna nå målet om ett Malmö som år 2030 är till 100 % försörjt av förnybar energi. Energieffektivisering måste prioriteras både i den egna verksamheten och gentemot de som bor och verkar i kommunen. Det gäller fastigheter, transporter och verksamheter. Exempel på åtgärder är modernisering och optimering av tekniska system, förbättringar av byggnadsskal samt prioritering för gång-, cykel- och kollektivtrafik i planeringen. För kommunens egna verksamheter behövs ett mer systematiskt arbete, med fokus på åtgärder för långsiktig energieffektivisering. Det kommunala bostadsbolaget måste också gå före när det gäller energieffektivisering både i befintliga byggnader och i nybyggnation. Självfinansierande finansieringsmodeller för hur kommunen kan facilitera energieffektiviseringsåtgärder hos externa parter (företag och privatpersoner) bör också tas fram.

Mer förnybar energi

Energiproduktionen från sol, vindkraft och biogas minskade lite under år 2013 och var strax under 350 GWh. Den totala energiproduktionen från förnybar och återvunnen energi har de senaste fyra åren inte nått upp till toppnoteringarna på 1 700 GWh under år 2008 och 2009. Sedan 1 december 2014 äger Malmö stad ett vindkraftverk i Sundsvall som levererar el motsvarande cirka 5 % av Malmö stads elanvändning och upphandling av ytterligare ett nyckelfärdigt vindkraftverk pågår. Inom kommunens gränser undersöks även två områden för vindkraftsetablering som, om de realiseras, kan möjliggöra en produktion motsvarande nästan 30 % av Malmö stads elanvändning. Från och med den 1 januari 2014 köper Malmö stad bara in ursprungsmärkt vattenkraftsel till sin verksamhet och detta avtal gäller till och med år 2017. Diskussioner pågår även om att köpa in grön fjärrvärme men det gällande avtalet sträcker sig där fram till och med år 2015.

Det finns stora möjligheter för den kommunala organisationen att gå över till förnybar energi. Då fjärrvärmeavtalet löper ut under 2015 bör ett nytt avtal med krav på ”grön” fjärrvärme upphandlas för 2016 och framåt. Det är av stor vikt att de nya vindkraftsetableringar som är under utredning även realiseras, för att nå måluppfyllelse både 2020 och 2030. För att nå 2030-målet om att hela Malmö ska försörjas till 100 procent av förnybar energi behövs en kraftfull utbyggnad av även ett flertal andra förnyelsebara energislag, till exempel sol och biogas, där etablering av en storskalig anläggning för termisk förgasning skulle utgöra en viktig del av uppfyllese av klimatmålen. Även kraftfulla energieffektiviseringsåtgärder (inom alla sektorer, t.ex. bostäder och industri), övergång till smart energianvändning och hållbara transportsystem måste till för att nå målet. För både etablering av ny förnybar energi och energieffektivisering krävs ett långtgående samarbete mellan offentlig sektor, privat näringsliv samt forsknings- och utvecklingsaktörer.

Minskade utsläpp

Totalt sett har koldioxidutsläppen ökat sedan år 1990 men de har dock under senare år minskat sedan toppnoteringen år 2010. Utsläppen per person har däremot minskat sedan år 1990 och är nu nere på samma nivå som år 1995. Övriga växthusgaser har totalt sett minskat lite sedan år 1990. Det behövs en minskning på drygt 55 % från 2012 års utsläppsnivå för att målet om 40 % minskning av utsläppen, räknat från år 1990, ska kunna ske till år 2020.

Det krävs insatser inom ett flertal områden för att vända utsläppens negativa utveckling. Dessa insatser redovisas i delområdena effektivare användning av energi, mer förnybar energi och omställning av transporter och resvanor. Malmöbornas konsumtion ger även upphov till koldioxidutsläpp i de länder där varorna produceras. Ökad konsumtion innebär ökade utsläpp och Malmö stad kan bidra till att driva processen i motsatt riktning mot istället hållbara konsumtionsnivåer och hållbara beteenden. Vanor styr till stor del vad och hur man konsumerar och Malmö stad kan på olika sätt göra det lättare för malmöbon att göra hållbara val.

Omställning av transporter och resvanor

Inga större förändringar sker när det gäller den totala körsträckan för Malmös bilister eller bilinnehavet. Längden på Malmös cykelbanor ökade med 3 km under år 2013 men bilvägarna ökade med 8 km. Miljöbilsinnehavet ökar stadigt i den kommunala organisationen. Andelen malmöbor som tar bilen till arbetet eller skolan har minskat från 43 % till 31 % mellan år 2003 och 2013. Under samma period ökade andelen som åker kollektivtrafik till skola och arbete från 12 % till 21 %. Andelen som går eller cyklar till arbete och skola ökade bara från 43 % till 46 %.

Omställningen av trafiksystemet där yteffektiva transportslag, såsom cykel- och gångtrafik, prioriteras framför ytkrävande, såsom biltrafik, går alltför sakta. Enligt Malmös nya översiktsplan, som antogs 2014, ska gång-, cykel- och kollektivtrafiken utgöra grunden i trafiksystemet. Det pågående strategiska arbetet inom kommunen med godstrafikprogram och trafik- och mobilitetsplan är viktiga instrument i dessa förändringar med syfte att minska trafikens klimatpåverkan och anpassa trafiksystemet mer efter människan. Satsningarna på kollektivtrafiken måste följas av omfattande satsningar för framför allt cykeltrafikanter men även för gående. I en allt tätare stad behöver ytorna användas så effektivt som möjligt för att stadsmiljön ska vara långsiktigt hållbar.

Anpassning till klimatförändringarna

Under det senaste året har Malmö stad arbetat med klimatanpassning genom att utföra riskanalyser av scenarier för extrema skyfall, kraftiga stormar, värmeböljor och höga vattenstånd. De senaste årens stormar och skyfall har på ett tydligt sätt visat vikten av detta arbete.

Det behövs en översyn av hur Malmö stad arbetar med frågor som rör klimatanpassning. Det krävs en tydligare ansvars- och rollfördelning för såväl akuta insatser som för det långsiktiga förebyggande arbetet. Ett ställningstagande gällande vilken risknivå som Malmö anser lämplig för inriktningen på klimatanpassningsarbetet är nödvändig, likaså är utredningar om möjliga riskreducerande åtgärder, inklusive deras respektive kostnader och nyttor. Tillsammans utgör dessa förutsättningar för att Malmö i framtiden ska vara bättre rustat för att klara av de pågående klimatförändringarna.

Delmål

  • Effektivare användning av energi

  • Mer förnybar energi

  • Minskade utsläpp

  • Omställning av transporter och resvanor

  • Anpassning till klimatförändringarna

    Tillräcklig information saknas