Framtidens stadsmiljö finns i Malmö

MalmöExpressen_foto_Karl-Johan-Hjertström,-Skånetrafiken-(Konflikt-med-Unicode-kodning)_2000

Malmö ska år 2020 vara ett levande och ledande kunskaps-, demonstrations- och utvecklingscentrum för hållbar stadsutveckling. De som vistas i Malmö ska uppleva en god stadsmiljö med låga bullernivåer och ren luft.

Hållbar stadsutveckling

Under år 2013 ökade andelen byggprojekt där kommunens program för miljöanpassat byggande används, efter förra årets minskning, och ligger nu på drygt 12 %. Antalet studiebesök med hållbar stadsutveckling som syfte för besöket ligger även år 2013 på en hög nivå. I kommunrankingen som tidningen Miljöaktuellt gör ur ett miljö- och hållbarhetsperspektiv har Malmö varit etta tre gånger, senast 2014, och aldrig varit sämre än fyra. Under år 2014 gjordes en översyn av den mätning som tidningen Fokus gör utifrån var det är bästa att bo och undersökningen är nu mer vetenskapligt gjord och tar hänsyn till exempelvis storstädernas diversifierade arbetsliv. Malmö hamnade på plats 25 jämfört med att ha pendlat kring plats 225 under tidigare år.

Det påbörjade arbetet med utvecklingen av miljonprogramsområdena, där Malmö stad tillsammans med näringslivet och akademin arbetar för att skapa en bredare förändringsprocess och integrera ekologisk, social och ekonomisk hållbarhet måste fortsätta. Det är viktigt att man samtidigt som den befintliga bebyggelsen tas tillvara och utvecklas eller då nybyggnation planeras i staden även strävar efter att minska miljöbelastningen från både själva boendet och lokaliseringen av det. Miljöbyggprogram Syd behöver fortsatt prioriteras framöver för att tjäna som förebild och visa på Malmö stads intentioner för det hållbara byggandet i Malmö.

Resurserna ska användas smartare

Under år 2014 antogs en ny översiktsplan för Malmö med tydliga intentioner att staden ska växa med minsta möjliga påverkan på miljön. Malmö ska främst växa inåt, innanför Yttre Ringvägen, där staden ska byggas tätare, utan att minska på de gröna miljöerna, och mer funktionsblandad för att därigenom ge malmöborna ökad närhet till olika målpunkter. Inom två stora kollektivtrafiknära områden, Järnvägsverkstäderna i Kirseberg och Nyhamnen, pågår planeringsarbete där höga exploateringstal och tät bebyggelse prioriteras. I nyetableringsområden är närheten till butiker och service oftast god då hänsyn till detta tas i planeringsarbetet.

Intentionerna i den nya översiktsplanen måste följas om byggandet av den täta, gröna och blandade staden ska kunna realiseras i Malmö. En gemensam samsyn behövs inom Malmö stads organisation avseende ett flertal områden. Bland annat behövs en strategi för butiksetablering i både nya och gamla områden som kan tydliggöra vilka stråk som ska prioriteras i staden för denna typ av verksamheter. Nödvändig stadsförvandling och förtätning i befintlig bebyggelse kräver ett ökat arbete, inte minst från kommunens sida. Samarbetet med de privata fastighetsägarna i staden behöver utvecklas för att främja byggandet av den täta, blandade staden.

Staden ska bli renare och tystare

Den övervägande delen av de övervakade luftföroreningarna i Malmö uppvisar minskande halter. Dock är trenden för kvävedioxid och luftburna partiklar i stort oförändrad medan den för ozon är ökande. Miljökvalitetsnormer för både kvävedioxid och ozon överskreds under år 2013 i Malmö. Mellan år 2008 och 2012 förbättrades ljudmiljön orsakad av trafikbuller både om man tittar på antal personer som är utsatta och antal skolor med bra ljudmiljö utomhus. Däremot försämrades ljudmiljön i ”lugna” grönområden något under samma tidsperiod. När det gäller andel personer av befolkningen som är utsatta för bullernivåer över riktvärden är situationen sämst i Malmö bland Sveriges större städer.

För att förbättra luftkvaliteten i Malmö är det nödvändigt att arbeta med trafikens utsläpp som står för merparten av de uppmätta halterna i malmöluften. Takten i arbetet enligt åtgärdsprogrammet mot buller 2014-2018 behöver öka avsevärt för att bullersituationen i Malmö ska kunna förbättras. Den övergripande Trafik- och mobilitetsplanen, som Malmö stad arbetat med under ett antal år, blir ett viktigt redskap för att skapa det hållbara transportsystemet och därigenom mindre luftföroreningar och buller. Stor vikt måste också läggas på utformningen av den yttre miljön och av enskilda byggnader för att skapa en god boendemiljö vid den nödvändiga förtätningen av staden.

De gröna och blå kvaliteterna ska utvecklas

I Malmö har nästan 20 procent av befolkningen mer än 300 meter till närmaste grönområde och mängden allmänt tillgänglig grön mark per person är väldigt låg jämfört med medelvärdet för Sveriges tio största städer. Tillsammans med fastighetsföretag, akademin, arkitekter, tillverkare med flera har Malmö stad arbetat med att utveckla produkter, tjänster och processer som främjar och ökar stadens biologiska mångfald. Detta har resulterat i permanenta demonstrationer, på flera platser i Malmö, för spridning av lösningar för den täta gröna staden. Malmö stad har också deltagit i arbete med att ta fram verktyg och metoder för ökad hänsyn till ekosystemtjänster vid stadsplaneringsprocesser. Även metoder för kartläggning och värdering av ekosystemtjänster har testats under året.

Arbetet med en ny grönplan för Malmö behöver genomsyras av begreppet ekosystemtjänster så att flera kvaliteter än de biologiska och rekreativa kan utvecklas i större omfattning inom kommunen, exempelvis klimatanpassning och bullerdämpning. Strategier måste också utvecklas så att kvaliteten kan värnas och även höjas på befintliga gröna områden i staden då den förtätas. Anläggnings- och skötselmetoder behöver utvecklas för att förebygga intensiva skötselinsatser samt förbättra den biologiska kvaliteten i grönområdena. Planeringsprocesser för detaljplaner och fördjupade översiktsplaner behöver ses över för att de gröna och blå kvaliteterna ska kunna utvecklas samtidigt som staden förtätas.

Goda vistelsemiljöer för alla i Malmö

Det saknas uppföljning på viktiga områden såsom ventilation, material, buller (inomhus och utomhus) luft- och markföroreningar. Inom Miljöbyggprogram Syd sker idag viss uppföljning, vid byggande på kommunal mark, som visar på ett relativt lågt antal byggprojekt med miljöfokus under år 2013. Ett förebyggande tillsynsarbete har påbörjats där insatserna prioriteras utefter Malmökommissionens socioekonomiska karta, eftersom undermåliga boendemiljöer i högre utsträckning finns i socialt och ekonomiskt utsatta områden. Särskild uppmärksamhet för att förebygga problem i bostäder har därför riktats mot Lindängen och Hermodsdal under året.

Inom Malmö stad behöver ett gemensamt arbete drivas för att lägga mer vikt vid betydelsen av kvaliteten på malmöbornas vistelsemiljöer för deras hälsa och välbefinnande. En beskrivning av dagens situation behöver tas fram för att ligga till grund för detta arbete. Med sunda materialval och ”giftfritt” byggande kan kommunen gå före och visa vägen i alla typer av byggande och renovering. I stora delar av Malmö är behovet av ett förebyggande tillsynsarbete avseende boendemiljöer enormt och det är viktigt att prioritera detta även framöver. Arbetet med att skapa bättre utemiljöer på skolor, förskolor och olika typer av omsorgsboenden behöver drivas vidare och även intensifieras inom kommunen.

 

Delmål

  • Hållbar stadsutveckling

    Tillräcklig information saknas.

  • Resurserna ska användas smartare

    Tillräckling information saknas

  • Staden ska bli renare och tystare

  • De gröna och blå kvaliteterna ska utvecklas

    Tillräckling information saknas

  • God vistelsemiljö för alla i Malmö

    Tillräckling information saknas