Vård och omsorg

Individ- och familjeomsorg

Den totala nettokostnaden för individ- och familjeomsorgsverksamheten var under året 1 154 Mkr (exklusive ekonomiskt bistånd), vilket var 113 Mkr eller 10,8 % mer än föregående år. Ökningen var 11,1 % i stadsområdena och 9,8 % i sociala resursnämndens verksamheter. I ökningen av stadsområdenas nettokostnader ingår satsning om 30 Mkr på att utveckla arbetet med försörjningsstöd.

Med stöd i de lagar som reglerar verksamheten kan barn och ungdomar samt vuxna placeras på externa och interna institutioner samt i familjehem.

Antalet årsplaceringar av vuxna var 157, vilket är i nivå med den senaste femårsperioden, då de varit i genomsnitt 160 per år. Kostnaden för placeringar av vuxna har under samma period ökat från 83 Mkr 2010 till 91 Mkr 2014, en ökning med 9,6 %. I tabellen nedan framgår kostnaden för olika typer av placeringar. SiS-institution avser hem som drivs av Statens institutionsstyrelse och där placeringar görs med stöd i LVM (Lag om vård av missbrukare i vissa fall) och LVU (Lag med särskilda bestämmelser om vård av unga). HVB betyder hem för vård och boende.

Placering vuxna (18 år - ) på institution och familjehem 2014

 Totalt (Mkr)Antal dygnMotsvarar
årsplatser
Kr/dygn
(genomsnitt)
Kr/år
(genomsnitt)
Totalt 90 74657 170157
SiS-institution9 3783 13093 0001 093 300
Övrigt externt HVB52 69933 220911 590579 000
Malmö stads egna institutioner20 34210 800301 880687 700
Familjehem8 32710 02027830303 200

Placeringar av barn och ungdomar motsvarade 417, snittet de senaste fem åren har varit 420. Kostnaderna för dessa placeringar har ökat med 23,9 %, från 184 Mkr 2010 till 228 Mkr 2014.

Placeringar barn och ungdomar på institution och familjehem 2014

 Totalt (Mkr)Antal dygnMotsvarar
årsplatser
Kr/dygn
(genomsnitt)
Kr/år
(genomsnitt)
Totalt 228 128152230417
SiS-institution44 5627 140206 2402 278 000
Övrigt externt HVB76 21224 860683 0701 119 100
Malmö stads egna institutioner26 3335 700164 6201 686 800
Familjehem81 021114530314710258 200

Kostnaden per dygn på institution var i genomsnitt 3 900 kr, vilket motsvarar 1,4 Mkr/år. Tyngre och mer komplexa vårdbehov som kräver särskilda insatser gör att kostnaden kan hamna på över 15 000 kr/dygn (5,5 Mkr/år). Den genomsnittliga kostnaden per dygn i familjehem var 710 kr. Kostnaden per familjehemsdygn har ökat med 30 % under den senaste femårsperioden, vilket bl.a. kan förklaras med ökande svårigheter att rekrytera familjehem och att barnen har mer komplexa behov, t.ex. ensamkommande flyktingbarn med traumatiska upplevelser i bagaget.

Antal individer och vårddygn på institution och i familjehem mäts fördelat på kvinnor och män respektive pojkar och flickor.

Placeringar vuxna (18 år - ) på institution och i familjehem 2014

Fördelat på kvinnor och män
 BoendedygnIndivider
Totalt 32%68%27%73%
KvinnorMänKvinnorMän
SiS-institution28%72%27%73%
Övrigt externt HVB34%66%30%70%
Malmö stads egna institutioner19%81%17%83%
Familjehem45%55%36%64%

En högre andel i kolumnen för boendedygn än motsvarande för individer innebär att det genomsnittliga antalet dygn per individ är högre än för det motsatta könet. T.ex. var 75 % av barn och ungdomar som vårdades på SiS-institution pojkar. Pojkarnas andel av boendedygnen var 84 %, vilket innebär att pojkar i genomsnitt vårdades fler dygn än flickor hos SiS.

Placering barn och ungdomar på institution och i familjehem 2014

Fördelat på flickor och pojkar
 BoendedygnIndivider
Totalt 41%59%38%62%
FlickorPojkarFlickorPojkar
SiS-institution16%84%25%75%
Övrigt externt HVB31%69%33%67%
Malmö stads egna institutioner54%46%40%60%
Familjehem43%57%42%58%

Socialtjänsten tillhandahåller också stöd och insatser i form av öppenvård. Kostnaderna för öppenvård för vuxna ökade 2014 jämfört med 2013 och minskade något avseende barn och ungdomar.

Hemlöshet

Inom verksamhetsområdet individ- och familjeomsorg ingår arbetet med hem- och bostadslösa. Den totala nettokostnaden för boende för hemlösa uppgick till 209 Mkr. Detta är en ökning med 13 % jämfört med 2013. Ökningen är i nivå med den genomsnittliga årliga ökningstakten den senaste femårsperioden, och även den årliga genomsnittstakten under de nio år som hemlöshetskostnaderna mätts på motsvarande sätt.

I dessa kostnader ligger stadsområdenas direkta kostnader för hemlöshet. Det är dessa kostnader som får räknas av mot särskild budgetram och som ligger till grund för beräkning enligt den regel som begränsar hur stor del av stadsområdes eventuella underskott som överförs till nästkommande år.  Detta avser direkta kostnader för boende i dygnsboenden, härbärgen, stadsmissionen, hotell, vandrarhem, campingar etc. och uteblivna hyresintäkter från kvinnor och män som bor i de lägenheter som kommunen hyr och hyr ut i andra hand till hemlösa.

Utöver dessa direkta kostnader finns kostnader för bl.a. hantering av hyreskontrakt, arbete med att hitta lägenheter för andrahandsuthyrning, förebyggande åtgärder samt socialtjänstens kostnader för planering, uppföljning och utredning inför beslut om socialt boende. Stora delar av dessa kostnader ingår i stadsområdenas grunduppdrag för individ- och familjeomsorg och särredovisas inte som kostnader för hemlöshet. En kvalificerad uppskattning är att dessa kostnader uppgår till ytterligare 70 Mkr, varför Malmö stads totala kostnad för hemlösheten är ca 280 Mkr.

Den årliga kartläggningen av hemlösa i oktober visade att antalet hemlösa uppgick till 1 142 vuxna personer, varav 407 kvinnor och 735 män. Antalet har ökat med 169 personer jämfört med föregående år, 86 kvinnor och 83 män. Könsfördelningen är därmed 36 % kvinnor och 64 % män, att jämföra med 33 % kvinnor och 67 % män föregående år.

Antalet barn i hemlösa hushåll var 467, vilket var 138 fler än 2013. I kartläggningen görs ingen fördelning på flickor och pojkar. Med undantag för 2012 har antalet barn årligen ökat under den senaste femårsperioden.

Personer som är hemlösa kan genom individ- och familjeomsorgen få hjälp med tillfälliga boendelösningar som t.ex. hotell eller dygnsboende. Vid mer långvarigt behov kan hjälp ges till lägenhet med andrahandskontrakt. Sammantaget ökade antalet boendedygn med 20 % jämfört med 2013. Det totala antalet boendedygn var 1 529 500. Boendedygnen ökar i lägenheter och på hotell, medan de minskar i dygnsboende som är den dyraste boendeformen, vilket medfört att ett genomsnittligt boendedygn kostar 5 % mindre än föregående år, och vilket bidragit till att kostnadsökningen har kunna begränsas. Den mycket kraftiga ökningen av dygn på hotell fördelar sig på samtliga stadsområden med undantag för Innerstaden, som har en minskning. I tre av stadsområdena, Norr, Söder och Väster, har hotelldygnen mer än fördubblats sedan föregående år.

Några jämförelser med föregående års utfall framgår av nedanstående tabell:

Boende för hemlösa

 20142013Förändring
Antal boendedygn
Lägenheter1202700998000+204700+21%
Hotell15700096400+60600+63%
Dygnsboende169800182900-13100-7%
Boendedygn totalt 15295001277300+252200+20%
Kostnad per boendedygn
Lägenheter51 kr44 kr+8 kr+18%
Hotell278 kr359 kr-81 kr-23%
Dygnsboende611 kr583 kr+28 kr+5%
Genomsnitt för samtliga boendeformer137 kr145 kr-8 kr-5%

Det totala antalet boendedygn delat med 365 motsvarar i genomsnitt drygt 4 200 individer per dygn eller 1,3 % av Malmös befolkning.

Utvecklingen av såväl boendedygn som kostnader för hemlöshet varierar mellan stadsområdena. Jämfört med 2013 (summering av stadsdelarna första halvåret) ökade kostnaden för hemlöshet i samtliga utom Innerstaden som hade i princip samma kostnad. I Norr, Öster och Söder ökade kostnaderna med ca 20 %. En orsak som lyfts fram är anknytningsärenden där nyanlända flyktingar varit inneboende en kortare tid, men sedan blivit akut bostadslösa och ansökt om boende.

Vård och omsorg om äldre och personer med funktionsnedsättning

Inom verksamhetsområdet vård och omsorg om äldre och personer med funktionsnedsättning har året präglats av utveckling samtidigt som det ekonomiska läget varit pressat i flertalet verksamheter. Anpassning av organisation och arbetssätt pågår fortfarande inom de sex förvaltningar (stadsområdesförvaltningarna och sociala resursförvaltningen) som påverkades av omorganisationen under 2013. Under 2014 genomfördes dessutom ytterligare en organisationsförändring då samtliga av kommunens korttidsverksamheter samlades under stadsområdesnämnd Östers ansvar. Syftet med förändringen är att öka förutsättningarna för en sammanhållen utveckling av korttidsenheterna för att öka likställigheten för de malmöbor som är i behov av korttidsvård.

Samtidigt har arbete bedrivits med införande av ett nytt strukturerat utrednings- och beslutsstöd för biståndshandläggare. Stödet kallas BIC, Behov i centrum, och bygger på begrepp enligt ICF, International Classification of Functioning, Disability and Health. Målet med stödet är att erbjuda en struktur och ett standardiserat språk, vilket bland annat skall underlätta i kommunikationen mellan biståndshandläggare, personal i verksamheten, politiker och invånare. Omfattande utbildningsinsatser har genomförts för samtliga yrkesgrupper inom vård och omsorg med anledning av det nya verksamhetssystem som införs från och med januari 2015. Systemet är anpassat för ICF/BIC.

Inom omsorgen om personer med funktionsnedsättning har också pågått verksamhetsutveckling som en följd av omorganisationen som genomfördes under 2013. Sociala resursnämnden har nu ansvar för alla Malmö stads verksamheter som utför insatser enligt LSS, och förvaltningen har under 2014 arbetat med att skapa enhetlig organisationskultur och arbetssätt i verksamheterna samt med att finna synergier verksamheterna emellan.

Kostnaderna för vård och omsorg om äldre och personer med funktionsnedsättning fortsatte att öka under 2014. Totalt ökade nettokostnaderna med 4,2 % eller 158 Mkr i förhållande till 2013. Ökningstakten för 2014 är lägre än för 2013, då nettokostnadsökningen uppgick till 5,1 %. Den totala nettokostnaden för all vård och omsorg uppgick för 2014 till 3 789 Mkr. I denna nettokostnad ingår ytterligare kostnader och intäkter utöver de som redogörs för i detalj i nedanstående avsnitt.

Omsorg om äldre

Det som traditionellt benämns äldreomsorg omfattar insatser inom hemtjänst, korttidsvård och särskilt boende. I detta ingår också insatser såsom trygghetslarm och hälso- och sjukvårdsinsatser.

Nettokostnaderna för dessa insatser ökar med cirka 80 Mkr eller 3,1 % i förhållande till 2013. Antalet brukare som har sådana insatser ökar för samma period med 0,9 %. Vilken förändring som skett mellan åren skiljer sig åt mellan hemtjänst, korttidsvård och särskilt boende, vilket syns i nedanstående tabell.

Äldreomsorgen

 20142013Förändring
Summa kostnader26842604803,1%
Antal helårsplatser
Hemtjänst744873451041,4%
Korttidsvård266285-19-6,7%
Särskilt boende2177217430,1%
Totalt antal98919804870,9%
Totalkostnad, Mkr
Hemtjänst11241062625,9%
Korttidsvård211218-7-3,2%
Särskilt boende13481324251,9%

För hemtjänsten ökar såväl antal brukare som de totala kostnaderna. Kostnadsökningen är dock större än volymökningen. En del av förklaringen till detta kan vara att behoven per brukare ökat, vilket också beskrivs av flera stadsområdesnämnder i deras årsanalyser. I dagsläget finns ingen enhetlig metod för att mäta så kallad vårdtyngd. Dock finns ett samband mellan ålder och vårdtyngd, då personer som har insatser tenderar att behöva mer hjälp ju äldre de blir. Nedanstående diagram visar utvecklingen av antalet brukare sedan 2006, fördelat på de äldsta åldersgrupperna (brukare 80 år och äldre utgör 70 % av alla brukare inom ordinärt och särskilt boende).

Andra förklaringar till kostnadsökningen inom hemtjänsten som lyfts fram är svårigheter att anpassa kostnader i verksamheten vid tillfälligt minskade behov samt att brukare i högre grad vårdas hemma efter sjukhusvistelse med mer komplicerade behov. Kostnaderna i hemtjänsten ökar också som en följd av att kostnaderna för korttidsvård minskar, eftersom verksamheterna i flera fall arbetat för att i större utsträckning kunna tillgodose brukares behov i hemmet.

För särskilt boende ökar det totala antalet brukare endast marginellt. De totala kostnaderna ökar dock med 25 Mkr, vilket innebär att kostnaden per helårsplats ökat med drygt 10 tkr eller 1,8 %. Även för särskilt boende beskrivs svårigheter att anpassa kostnaderna i verksamheten vid tillfälligt minskad beläggning. Här har också de nya ramavtalen för platser i extern regi haft betydelse. Totalt är det cirka 30 % av alla dygn i särskilt boende som köps av extern utförare, där kostnaden under 2014 varit i genomsnitt 7,6 % högre per dygn än i Malmö stads egna särskilda boende. Tabellen nedan visar hur antalet dygn i särskilt boende fördelar sig mellan utförare, med utgångspunkt från stadsområdenas befolkningsansvar. Med ”eget stadsområde” avses därmed dygn som tillgodoses inom samma stadsområde som beviljat insatsen.

Andel dygn och snittpris per utförare

Särskilt boendeAndel dygn Snitt per dygn, kr
100%
Eget stadsområde45%1 649
Annat stadsområde25%1 690
Extern utförare30%1 775

Omsorg om personer med funktionsnedsättning

För insatserna inom omsorg om personer med funktionsnedsättning ökar nettokostnaderna med cirka 63 Mkr eller 6,0 % i förhållande till föregående år. Nedanstående tabell visar förändringen av antalet brukare samt totala kostnader per insatsform.

Personer med funktionsnedsättning

 20142013Förändring
Summa kostnader1 1111 048636,0%
Antal brukare
LSS-bostad 880849313,7%
Daglig verksamhet688663253,8%
Personlig assistans enl SFB456438184,1%
Övriga insatser enl LSSsaknas*1 202--
Totalkostnad, Mkr
LSS-bostad 641619223,6%
Daglig verksamhet13712996,6%
Personlig assistans enl SFB13412775,5%
Övriga insatser enl LSS1981742514,3%
*mätmetoden för övriga insatser har under 2014 förändrats i de verksamhetsmått som sammanställs över stadsområdenas verksamhet, vilket gör att jämförelse av antal brukare i nuläget inte är möjligt. Arbete pågår för att förbättra detta.


Den största kostnadsökningen uppstår för det som i tabellen benämns övriga insatser enligt LSS. Dessa omfattar bland annat personlig assistans med biståndsbeslut från Malmö stad (till skillnad från personlig assistans enl. SFB med beslut från Försäkringskassan), korttidsvistelse, korttidstillsyn, ledsagning och avlösning. Framför allt är det kostnaderna för personlig assistans som ökar till följd av ett ökat antal beviljade timmar. Fram till 2013 har ingen samlad mätning av antal beviljade timmar gjorts i samband med bokslutet varför ingen jämförelse med tidigare år är möjlig.

Den andra stora kostnadsökningen inom omsorg om personer med funktionsnedsättning sker för insatser i bostad med särskild service enligt LSS, i tabellen benämnd LSS-bostad. Kostnaderna för externa placeringar, som sker då brukare har särskilda behov som inte kan tillgodoses inom Malmö stads egen verksamhet, har ökat med drygt 30 %, eller 6 Mkr, till följd av ett ökat antal brukare samt högre kostnad per placering. För Malmö stads egna LSS-bostäder ökar nettokostnaderna med knappt 3 %, eller 16 Mkr, vilket är i samma storleksordning som ökningen av antalet brukare. Kostnaderna hade dock ökat mer om det inte vore för att starten av ett flertal nya LSS-bostäder blivit fördröjd under året.

Ekonomiskt bistånd

Det genomsnittliga antalet hushåll per månad som mottog ekonomiskt bistånd uppgick till 9 840 under 2014, vilket var en ökning med i genomsnitt 270, eller knappt 3 %, per månad. Detta kan jämföras med en ökning på 7 % föregående år. Genomsnittskostnaden per hushåll och månad var 8 155 kr, vilket var en ökning med 75 kr eller 0,9 % jämfört med föregående år.

Sedan 2010 har nettokostnaden för ekonomiskt bistånd ökat med i genomsnitt 5 % per år. Ökningen mellan 2013 och 2014 var 3 %.

Den genomsnittliga tiden för mottagande av försörjningsstöd under 2014 var 7 månader och 9 dagar (7,28 månader), vilket var 8 dagar färre än föregående år.

Ekonomiskt bistånd

 2011201220132014
Totalt88269351994210149
36+3378369539904119
25-3698310011016996
13-241418148515751526
10-12455529545534
7-9579578645656
4-6729775818818
1-31284128813531500

Av de 10 149 hushåll som mottog ekonomiskt bistånd i december 2014 var det 4 119, eller 41 %, som varit biståndsmottagare 36 månader eller fler under den senaste fyra åren.

Nedan visas fördelning av bruttokostnaden för försörjningsstödet på hushållstyper 2014. Någon större förändring i fördelningen har inte skett sedan 2013. Andelen som betalas ut till hushåll utan barn har ökat något, från 55 % till 58 %.

Fördelning utifrån orsak till behov av ekonomiskt bistånd 2014 framgår nedan. Andra orsaker består av sjuk- eller aktivitetsersättning, föräldraledig, arbetar deltid ofrivilligt, arbetar heltid och utan försörjningshinder.

Inför 2014 gjordes en satsning på 30 Mkr för att utveckla arbetet med försörjningsstöd och få fler personer självförsörjande, i synnerhet barnfamiljer. Antalet handläggare har ökat med 20 % under året, 166 i januari hade ökat till 199 i december. Antalet hushåll i december var knappt 4 % fler än i januari, 9 793 jämfört med 10 149. Detta innebär att varje handläggare har färre hushåll att arbeta med, 59 ärenden per handläggare i genomsnitt i januari hade minskat till 48 i december.

Den uppföljning som gjorts under året indikerar en omställning i arbetssätt, med mer fokus på självförsörjningsuppdraget, vilket borgar för en ökad kvalitet och högre delaktighet och inflytande ut ett brukarperspektiv. Det faktum att man träffas mer samtidigt som det även skett satsningar på nya metoder och arbetssätt, framtagande av kärnprocess, organisering av verksamheterna etc. under året ger bättre förutsättningar för mer gedigna och kvalitativa utredningar, bättre kännedom kring den enskilde klienten och dennes behov, och i förlängningen därmed bättre möjlighet att matcha behov och insatser.