Pedagogisk verksamhet

Den stora genomgripande förändringen av nämnds- och förvaltnings-organisationen av skolan som genomfördes 2013 har medfört att även detta år präglats av ett intensivt arbete med att utveckla respektive organisation och dess interna processer, men även att utveckla samverkan med de övriga skolnämnderna och med andra interna och externa aktörer.

Arbetet har fortsatt med att genomföra ett stort antal utvecklingsinsatser i förskolor och skolor. Kommunstyrelsen fattade år 2012 beslut om en flerårig skolsatsning för ökad måluppfyllelse, med inriktning mot språkutvecklande ämnesundervisning, flerspråkig ämnesundervisning, formativ bedömning och utveckling av det systematiska kvalitetsarbetet. Denna satsning har bland annat möjliggjort för fortsatta insatser för kompetensutveckling inom olika skolformer. Exempel på andra utvecklingsområden inom den pedagogiska verksamheten är genuspedagogik och likabehandling. Därutöver har utvecklingsarbete bedrivits inom ramen för Områdesprogrammen.

Skolinspektionen avslutade under hösten den tillsyn som påbörjades år 2010. Av beslutet framgår att Skolinspektionen bedömer att Malmö kommun har vidtagit sådana åtgärder att de påtalade bristerna i grundskola, grundsärskola, gymnasieskola och gymnasiesärskola samt kommunens anvarstagande för förskola och vuxenutbildning avhjälpts. När det gäller fritidshemmen kan dock Skolinspektionen inte ta ställning, utan kommer i stället under våren 2015 att göra en riktad tillsyn.

En kontinuerlig anpassning av verksamheten till förändrade förutsättningar såsom ett förändrat barn- och elevunderlag är en ständig utmaning för de pedagogiska verksamheterna. Inom förskola och grundskola sker en kraftig utbyggnad, vilket innebär ett stort fokus på tillgången till ändamålsenliga lokaler och kompetensförsörjning.

Förskolenämnd

I oktober 2014 fanns i Malmö 258 kommunala förskolor och 73 fristående förskolor. Antalet kommunala förskolor är färre än 2013, vilket beror på att en hel del bussförskolor och uteförskolor slagits ihop med vanliga förskolor. Pedagogisk omsorg bedrevs i 10 familjedaghem i kommunens regi och 31 i enskild regi. 8 öppna förskolor fanns i kommunens regi och 2 i enskild regi.

Nettokostnaden för förskolenämnden uppgick under året till 2 424 Mkr. Jämfört med 2013 har nettokostnaden för förskoleverksamheten ökat med 169 Mkr eller 7,5 %. Nettokostnaden mellan åren är dock inte helt jämförbar. I förskolenämndens nettokostnad ingår, från och med juli 2013, även nämnds- och förvaltningsövergripande kostnader samt verksamhet som överförts från kommunstyrelsen i samband med bildandet av en ny skolorganisation.

Kostnadsökningen beror främst på utbyggnaden, pris- och löneutvecklingen, en utökad ram i budget 2014 för en fortsatt satsning på förskolorna samt ökade kostnader för barn med särskilda behov. Antalet barn som är inskrivna i förskola eller pedagogisk omsorg har ökat med 3,3 % jämfört med föregående år.

Andelen barn som efterfrågar plats har under året minskat marginellt sedan föregående år och uppgår till drygt 88 % av det totala antalet Malmöbor i åldersgruppen 1-5år.

Förskoleverksamhet - efterfrågan

 20142013Förändring
Antal barn i befolkningen, 1-5 år22 25021 579671
Efterfrågan88,3%88,4%-0,1%
Antal barn som efterfrågar plats19 64919 079570

Under 2014 skapades 1 350 nya förskoleplatser i den kommunala verksamheten. På grund av att ett stort antal platser samtidigt avvecklades uppgick nettotillskottet till 750 platser. Drygt 600 platser har avvecklats under året, antingen till följd av att lokaler återlämnats till grundskolan eller på grund av att lokalerna haft miljöproblem eller tidsbegränsade bygglov. Nämnden har under året också godkänt nyetablering och utökning för ett antal fristående huvudmän.

Drygt 600 fler barn har haft plats förskola eller pedagogisk omsorg under året jämfört med 2013. Ökningen har skett både inom kommunal och fristående verksamhet. Under året uppgick antalet barn med plats i förskola eller pedagogisk omsorg till cirka 19 500. Av diagrammet nedan framgår utvecklingen sedan 2010.

förskoleverksamhet

Av barnen var 49 % flickor och 51 % pojkar, vilket är samma fördelning som för det totala antalet barn i åldersgruppen 1-5 år i Malmö. 286 barn var i oktober 2013 inskrivna under kvällar och helger, vilket är en ökning med 10 barn jämfört med motsvarande period föregående år.

Antalet barn i kö minskade något under 2014 vilket medförde att behovstäckningsgraden ökade med 0,3 procentenheter till 99,3 %. Andelen barn i fristående verksamheter har ökat något sedan 2013.

Förskoleverksamhet - antal inskrivna barn

 20142013Förändring
Antal inskrivna barn totalt19 50818 892616
Behovstäckning99,3%99%0,3%
Andel barn med heltidsplacering94,4%94,3%0,1%
Andel barn i fristående verksamhet14,5%13,8%0,7%

Personaltätheten ökade med 0,2 procentenheter i Malmös kommunala förskolor och var vid mätningen i oktober 4,7 barn per årsarbetare.

En ny ersättningsmodell började tillämpas i januari. Den nya modellen ska säkerställa att bidrag till förskolor och pedagogisk omsorg fördelas efter barnens behov samt skapa förutsättningar för en kvalitetsmässigt likvärdig verksamhet. En utvärdering gjordes under hösten men det visade sig vara för tidigt att dra några långtgående slutsatser.

I budget 2014 beslutade kommunfullmäktige om en resursförstärkning till de pedagogiska verksamheterna med totalt 100 Mkr, varav 36 Mkr riktades till förskolenämnden. Resursförstärkningen har fördelats på lika villkor till kommunal och fristående verksamhet. Den kommunala verksamhetens andel har främst använts till verksamhetsnära pedagogiska utvecklingsteam och kvalitetstödjare.

Inom nämnden fortgår arbetet med att öka kvalitet och likvärdighet i verksamheten. Inom ramen för det systematiska kvalitetsarbetet har under året insatser gällande särskilt stöd, modermålsstöd, arbete mot kränkande behandling, kompetens och barngruppernas storlek prioriterats.

Grundskolenämnd

Grundskoleverksamheten omfattar förskoleklass, grundskola, grundsärskola samt fritidshem, pedagogisk omsorg och öppen fritidsverksamhet för skolbarn. I slutet av 2014 fanns det 70 kommunala grundskolor, 1 mottagningsskola (Mosaik), 7 resursskolor och 25 fristående grundskolor i Malmö.

Nettokostnaden för grundskolenämnden uppgick under året till 3 071 Mkr. Nettokostnaden har för grundskoleverksamheten ökat med 235 Mkr eller 8,3 % jämfört med föregående år.

Liksom för förskoleverksamheten är nettokostnaden inte helt jämförbar mellan åren, vilket är en följd av att verksamheten organiserats om vid halvårsskiftet 2013.

Ökningstakten är betydligt högre än förra året och påverkas främst av ett ökat antal elever, pris- och löneutvecklingen samt den resursförstärkning som destinerats till grundskolenämnden i budget 2014 för en fortsatt satsning på skolorna. Antalet elever/ barn har under året ökat med 4,7 % i grundskola och med 9 % i fritidshem.

Totalt fanns under året drygt 29 900 elever i skolan vilket är en ökning med cirka 1 300 elever jämfört med 2013. Cirka 49 % av eleverna är flickor och 51 % är pojkar. Antalet elever i förskoleklass och grundskola ökar medan antalet elever i särskola har fortsatt att minska något, vilket framgår av tabellen nedan. Ökningen har skett både inom kommunala och fristående skolor. Andelen elever i fristående skolor har ökat något sedan föregående år.

Grundskola - elever

 20142013Förändring
Antal elever i förskoleklass3 5383 335203
Antal elever i grundskola26 12424 9911 133
Antal elever i särskola268274-6
Totalt 29 93028 6001 330
Andel i fristående verksamhet16,0%15,8%0,2%

Betygsutfallet för Malmös elever i årskurs 9 som nått målen i alla ämnen har ökat med 5 procentenheter sedan år 2010, då det var som lägst. Betygsutfallet är betydligt lägre än i riket, men skillnaden har minskat. Mer information om betygsutfallet framgår i målavsnittet under målet Alla skolor ska se till att varje elev får möjlighet att uppnå målen i skolan på sidan xx. Från och med 2013 tillämpas en ny betygsskala med sex steg, A-F där A-E står för godkända resultat.

grundskola

Källa: Skolverket (SIRIS)

Sedan 2010 har också en tydlig ökning av det genomsnittliga meritvärdet skett för Malmös elever i såväl kommunal som fristående verksamhet. Även när det gäller detta resultatmått ligger Malmö lägre än riket, men skillnaderna har minskat. Meritvärdet för flickor är cirka 11 % högre än för pojkar. Skillnaden har ökat med drygt 1 procentenhet sedan förra läsåret.

grundskola_2

Källa: Skolverket (SIRIS) [1]

Efterfrågan på fritidshem har fortsatt att öka. Cirka 13 900 barn vistades i fritidshem under året. Det är en ökning med 1 150 barn jämfört med föregående år. Andelen som efterfrågar plats har det senaste året ökat med 2 procentenheter. En förklaring till ökningen är att antalet barn i de lägre årskurserna ökar.  I tabellen nedan framgår att det nu är i genomsnitt 63 % av barnen i åldern 6-12 år som har plats i fritidshem. Efterfrågan varierar dock kraftigt i olika delar av staden. Efterfrågan för pojkar är cirka en procentenhet högre än för flickorna. Jämfört med riket har Malmö en högre andel barn i åldrarna 10-12 år och en lägre andel barn mellan 6 och 9 år som har plats i fritidshem.

fritidshem

En ny ersättningsmodell för fördelning av resurser till kommunala och fristående skolor började tillämpas i januari. Den nya modellen ska öka likvärdigheten och bättre svara mot skolornas behov att öka måluppfyllelsen hos eleverna.

Av kommunfullmäktiges resursförstärkning till den nya skolorganisationen i budget 2014, erhöll grundskolenämnden 54 Mkr. Satsningen har fördelats till kommunala och fristående skolor i enlighet med den nya ersättningsmodellen att användas efter varje skolas behov. En del av den kommunala verksamhetens resurser reserverades också för att likställa simundervisningen mellan skolorna, förstärka resursteamet samt utöka antalet förstelärartjänster.

Under året har ett antal utbyggnadsprojekt färdigställts för att möta den ökade efterfrågan. Även återställning av förskolelokaler och lokaler för folktandvård till grundskola samt uppförandet av paviljonger har under perioden gett en ökning av kapaciteten. Det har också skett en förtätning i befintliga lokaler.

Före sommaren beslutades det att slå samman tidigare Centrum för Pedagogisk Inspiration, CPI, och Forskning och Utveckling Malmö, till en gemensam funktion för de tre skolförvaltningarna, Pedagogisk Inspiration Malmö, PI. Avdelningen har uppdrag inom områdena information- och kommunikationsteknologi, forskning, didaktik[2] och metodik samt specifikt verksamhetsstöd.

Skolutveckling sker bland annat genom Skolsatsningen och skolornas kvalitetsarbete där skolorna identifierar sina lokala utvecklingsbehov och vidtar förbättringar och åtgärder. Karriärtjänster är en nationell satsning som är ett led i skolutvecklingen. Totalt har 249 förstelärartjänster inrättats vid utgången av året. Karriärtjänsterna ska bidra till att utveckla undervisningen men även till att göra läraryrket mer attraktivt.

Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnd

Nämnden ansvarar för gymnasieskolan, gymnasiesärskolan, kommunal vuxenutbildning, särskild utbildning för vuxna och svenska för invandrare. Från och med den 1 maj 2014 ansvarar nämnden också för kommunala arbetsmarknadsinsatser.

Nettokostnaden uppgick under året till 1 495 Mkr, vilket är en ökning med 282 Mkr eller 23,2 % sedan föregående år. Den ökade nettokostnaden är utöver pris- och löneutveckling, volymförändringar samt extraordinära kostnader, framförallt en effekt av ett förändrat ansvar för arbetsmarknads- och vuxenutbildningsinsatser.

Det totala antalet Malmöungdomar i gymnasieskola ökade med cirka 300 elever mellan 2013 och 2014. Ökningen skedde främst i de kommunalt drivna gymnasieskolorna. Andelen elever i kommunala gymnasieskolor uppgick under året till cirka 58 % av det totala elevantalet. Antalet elever från Malmö som går i fristående gymnasieskola är på samma nivå som 2013 och uppgår till cirka 3 700.

Elever i gymnasieskola

 20142013Förändring
Antal elever totalt9 5709 245325
Andel i kommunal skola i Malmö57,5%56,5%1,0%
Andel i fristående skola38,3%39,6%-1,3%
Andel i annan kommun4,2%3,9%0,3%

Till skillnad från de senaste årens utveckling har antalet Malmöelever i gymnasieskola ökat under 2014. Av eleverna gick cirka 20 % på introduktionsprogram.

gymnasie

De ungdomar som inte fyllt 20 år och inte går i gymnasieskola eller har avslutat sina gymnasiestudier med slutbetyg, följs enligt det kommunala informationsansvaret, KIA. Vägledningscentrum kontaktar ungdomar, bistår med vägledning till studier eller praktik och följer upp. Under året var i genomsnitt 1 200 elever registrerade som ungdomar inom KIA, därav cirka 44 % kvinnor och 56 % män. Det totala antalet ungdomar har minskat med cirka 8 % sedan föregående år.

Av tabellen nedan framgår att antalet elever i Malmös kommunala gymnasieskolor ökat under 2014. Antalet elever uppgick i under året till 6 800 vilket är en ökning med knappt 300 elever jämfört med 2013. Antalet elever från andra kommuner har varit relativt konstant under den senaste femårsperioden.

Av eleverna i Malmös kommunala gymnasieskolor gick under året cirka 53 % på ett högskoleförberedande program och cirka 15 % på ett yrkesförberedande program. Antalet elever på introduktionsprogram uppgick till knappt 1 900 vilket motsvarar 28 % av det totala antalet elever på de kommunala skolorna.

Sedan gymnasiereformen, GY11, infördes har nya mönster i ungdomarnas val av utbildning trätt fram. Andelen sökande till högskoleförberedande program har ökat på bekostnad av yrkesutbildningarna.

En resursförstärkning till skolan gjordes i budget 2014. Nämndens andel uppgår till 10 Mkr och har använts till att förstärka reformen om karriärtjänster för lärare samt att ge gymnasieskolor en förstärkning som möjliggör åtgärder för att förebygga studieavbrott och korta genomströmningstiden.

Under sommaren 2013 fick Norra Sorgenfri gymnasium problem med inomhusluften. Lokalerna är nu tomma på grund av den pågående miljöutredningen. Detta har föranlett att verksamheten bedrivs i tillfälliga lokaler.

Skolutveckling med fokus på kvalitén i verksamheten fortgår bland annat genom Skolsatsning, Matematiklyftet och ett fortsatt arbete med kvalitetsverktyget Qualis. Qualis bygger på självvärdering där skolan identifierar vad man uppnått och vad som behöver vidareutvecklas.

Karriärtjänster är en nationell satsning som är ett led i skolutvecklingen. Förvaltningen har 78 förstelärare och 3 lektorer.

Efterfrågan på kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå har varit hög för såväl för allmänna och yrkesinriktade kurser. Statliga bidrag för yrkesvux och lärlingsvux har bidragit till förhållandevis stora utbildningsvolymer och bredd i utbildningsutbudet. Efterfrågan på utbildning i svenska för invandrare har fortsatt varit mycket hög, vilket medfört en ökad kö samt volymökningar under året.

[1] Meritvärdet utgörs av summan av betygsvärdena för de 16 bästa betygen i elevens slutbetyg. Det möjliga maxvärdet för varje enskild elev är 320 poäng.

[2] Didaktik  (grekiska didaktiko´s ‘undervisande’, av dida´skō ‘undervisa’), läran om undervisning; undervisningens och inlärningens teori och praktik. (Nationalencyklopedin)