Områdesprogram för ett socialt hållbart Malmö

hyllie

Områdesprogram för ett socialt hållbart Malmö är en femårig investering (2010-2015) för att förbättra levnadsvillkoren, öka tryggheten och skapa fler jobb i de områden i Malmö där välfärden är som lägst. Genom att påverka utvecklingen i fem områden verkar områdesprogrammen för att stärka den sociala hållbarheten i hela Malmö. De fem prioriterade områdena är Herrgården, Holma/Kroksbäck, Södra Sofielund/Seved, Lindängen och Segevång. Kommunstyrelsens beslut om programmen innebär ett åtagande för alla Malmö stads förvaltningar, i tid och resurser, där de insatser som visar sig effektiva kan skalas upp och spridas.

Arbetet i områdesprogrammen bedrivs i respektive stadsområde samt i samverkan stadsområdesförvaltningarna emellan. Regelbundna träffar kring programmen sker mellan såväl stadsområdeschefer som områdesutvecklingschefer och områdeskoordinatorer. Kommunstyrelsens förvaltning, stadskontoret, ansvarar för uppföljning av områdesprogrammen, vilket bland annat omfattar att förse kommunstyrelsen med lägesrapporter samt samordning av de centrala kommunikationsinsatserna via exempelvis malmo.se, intranät och nyhetsbrev. Stadskontoret arbetar också för att knyta områdesprogrammen närmare arbetet med forskningsresultat i de rapporter som lämnats av Kommission för ett socialt hållbart Malmö.

Totalt omsätter områdesprogrammen cirka 20 Mkr 2014, jämnt fördelat på de fem stadsområdesnämnderna. Inom ramen för områdesprogrammet har stadsområdesnämnderna fått i uppdrag att utveckla lokala mötesplatser för flickor och pojkar och 2 miljoner kronor av medlen per områdesprogram har styrts om för satsningar på bland annat ”Områdesanställningar” och ”Meningsfull fritid”.

Samverkan och dialog är två ledord i programmen och en grundläggande uppgift för arbetet är fortsatt fokus på att fånga upp medborgarnas och föreningarnas engagemang och intresse för sitt område och ta reda på vilka frågor som medborgare och föreningar bedömer som mest angelägna att arbeta vidare med. Områdesprogrammen arbetar aktivt för att påverka utvecklingen av nya metoder och arbetssätt för att genom samverkan mellan olika aktörer tillsammans nå social hållbarhet. Ett bra exempel på detta är den tvärsektoriella samverkansprocessen Kraftsamling Herrgården, som påbörjades under hösten 2013. Processen fungerar som en kunskapsallians med aktörer från ideell, privat och offentlig sektor. En samordnande funktion bestående av representanter från offentlig och idéburen sektor håller ihop arbetet. Under 2014 har en fördjupad målbild för Herrgårdens utveckling har tagits fram som grund för en fördjupad samverkan.

Nedan beskrivs fler exempel på aktiviteter som genomförts inom ramen för områdesprogrammen under året, indelad efter de tre målområdena: arbete, boende och lärande.

Arbete

Inom områdesprogrammen prövas nya metoder genom gränsöverskridande samarbeten för att skapa jobb för människor i de aktuella områdena, med särskilt fokus på barnfamiljer och självförsörjning. Satsningen på socialtjänsten i Malmö under 2014 har möjliggjort ett intensifierat arbete på Segevång med barnfamiljer som uppbär långvarigt försörjningsstöd. Syftet med arbetet är att få fler föräldrar i barnfamiljer till arbete, studier eller annan självförsörjning och därmed även förbättra barn och ungdomars levnadsvillkor och framtida möjligheter. Under perioden juni 2013 till december 2014 har projektet haft kontakt med 131 barnfamiljer varav 51 eller cirka 40 % har blivit självförsörjande.

Det finns även goda exempel på hur behov av fysiska förändringar i form av byggande eller renovering av bostäder har använts för att skapa jobbtillfällen för arbetslösa i områdena. Bland annat har satsningar gjorts på ekonomiskt och socialt hållbar upprustning av miljonprogramsområden genom Innovationsplattform Malmö Sydost och Bygga-om-dialogen samt byggandet av familjebadet i Holma/Kroksbäck. Gemensamt för dessa projekt är tvärsektoriell samverkan där upprustning eller nybygge både ger arbetstillfällen och är en del av stadsutvecklingen för att göra områdena mer attraktiva.

Framtidens hus på Lindängen är ett annat bra exempel där samarbete och samlokalisering av aktörer möjliggör delaktighet och minskat antal Malmöbor med försörjningsstöd. I huset samlas socialsekreterare från Malmö stad med Jobb Malmös områdesarbetare och handläggare från Arbetsförmedlingen. Dessutom har Folkuniversitetet, Röda korset, Rädda Barnen, Sociala resursförvaltningen och Romska Idé Center haft verksamhet i huset.

Boende

I samtliga områdesprogram pågår ett brett samarbete med ett flertal förvaltningar, fastighetsägare, närpolisen och boende för att bidra till goda lösningar på stadsbyggnad och planering av den fysiska miljön i syfte att öka känslan av trygghet och tillit i områdena.

Föreningen Fastighetsägare BID[1] Sofielund bildades i september 2014 med fokus på Boende, Integration och Delaktighet. Styrelsen består av 14 ledamöter och verkar i Norra och Södra Sofielund samt Sofielunds industriområde. Antalet medlemmar i föreningen uppgår till cirka 25 och Malmö stad har en anställd utvecklingsledare engagerad i arbetet. Till styrelsen är adjungerade från stadsbyggnad, gatukontor, trygghet o säkerhet, VA-Syd samt polis och räddningstjänst. BID följs av forskare från institutionen för fastighetsvetenskap på Malmö Högskola. Föreningen har under hösten kommit igång med att se över möjligheterna att hålla rent och snyggt inom Sofielundsområdet.

Förnyelsearbetet kring Lindängens centrum går framåt tack vare samverkan mellan olika aktörer. Det planeras för byggnation av fler bostäder, utbyggnad av biblioteket och fortsatt arbete för att öka tryggheten. Under året har också aktörerna som arbetar med området Sege Park arbetat fram en hållbarhetsstrategi som ska gälla fram till 2025, då den planerade utbyggnaden av området ska vara klar. Strategin täcker in alla aspekter av hållbarhet, även om fokus ligger på ekologisk och social hållbarhet. Målen i strategin vilar på de övergripande rekommendationerna från Kommission för ett socialt hållbart Malmö. Inom områdesprogrammet för Segevång har det exempelvis arbetats med demokratiserat styre genom olika medborgardialoger som man haft i samband med utveckling av området.

Lärande

Inom ramen för områdesprogrammen bedrivs samverkan och samarbete även med stadens utbildningsansvariga förvaltningar: förskoleförvaltningen, grundskoleförvaltningen och arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen. Bland annat har grundskolan arbetat med information och trygghet för att förebygga och motverka kriminalitet. Förskolan har bedrivit viss uppsökande verksamhet riktad till flickor och pojkar i åldern 3-5 år som inte går i förskolan.

Ett exempel på innovativa metoder och samarbete är Allaktivitetshuset på Lindängeskolan som har öppet sju dagar i veckan och erbjuder gratis aktiviteter till Lindängens barn och vuxna. Samarbetspartners på allaktivitetshuset är Röda korset, Röda korsets ungdomsförbund, IM och Handbollsklubb Malmö. Under 2014 uppmärksammades verksamheten inom det rikstäckande projektet 1+3=5 som ett gott exempel på samverkan mellan kommuner och föreningar. Allaktivitetshuset nämndes även som ett gott exempel i EU:s Integrating Cities-satsning och fick under året besök av både demokratiministern och bostadsministern.

Under 2015 går områdesprogrammen in i en slutfas där fokus kommer att ligga dels på dokumentation och analys av arbetet, dels på spridningen av goda exempel på framgångsrika åtgärder. I områdesprogrammen har flera processer och arbetssätt visat sig vara effektiva för att skapa delaktighet, förbättrade skolresultat och arbete åt kvinnor och män som står långt ifrån arbetsmarknaden. Erfarenheterna från alla inblandade aktörer ska samlas i en slutrapport och spridas genom en konferens i samband med programtidens slut i november 2015.

[1] BID = Business Improvement District